Fram till 2040 kommer elanvändningen i Sverige öka kraftigt och då med en betydligt högre andel icke planerbar elproduktion än idag. Detta leder till ett ökat behov att hitta effektiva sätt att balansera elsystemet, till exempel genom kraftvärme.
Det är mot denna bakgrund som konsultföretaget WSP tagit fram rapporten ”Lösningar för balansering i elsystemet samt kraftvärmens förutsättningar” på uppdrag av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
I rapporten lyfts kraftvärme fram som en viktig del av ett hållbart energisystem. Dels för förmågan till planerbar elproduktion, dels för att elproduktionen sker nära kunderna och att den effektivt kan ta vara på avfall och spillvärme. Flera kraftvärmeverk ligger dessutom i prisområde 3, som är i stort behov av el och effekt.
– Kraftvärme producerar både el och värme och kan dessutom kombineras med lagring, vilket gör att den är en väldigt användbar balanseringsresurs. Den kan bli ovärderlig i energisystemet framöver, menar Anna Nordling, sektionschef för energiproduktion och distribution på WSP och en av författarna till rapporten.
Osäker framtid
Samtidigt har flera tidigare studier visat på att kraftvärmens framtid är osäker och att det finns risk för att den installerade kraftvärmeeffekten kommer att minska. Det är även något som bekräftas i flera av de intervjuer som WSP har genomfört under hösten 2021. För att fler ska vilja satsa på kraftvärme pekar man i rapporten på att det behövs förändringar av flera styrmedel och en långsiktighet i politiken.
– Politiken behövs väldigt mycket nu när vi står inför en stor omställning i samhället. Ansvariga politiker måste tydligare peka ut vad som krävs för att vi ska få ihop energisystemet och visa på vilka styrmedel som kommer att finnas kvar till 2045 för att klara detta, säger Anna Nordling och fortsätter:
– Elcertifikaten är ett bra exempel på ett långsiktigt styrmedel där branschen tydligt visste vilka förutsättningarna var under en längre period. Jag skulle vilja se något motsvarande styrmedel med en lång tidshorisont.
Ändrade byggregler
I rapporten lyfter man flera styrmedel som behöver förändras för att förbättra situationen för kraftvärme. Där tar man bland annat upp att ändrade byggregler för att främja användningen av fjärrvärme. Genom att kombinera detta med något av de styrmedel som kan stötta lokal eller planerbar elproduktion – fler elprisområden, effektpremie eller kapacitetsmarknad – kan incitamenten för att investera i kraftvärmen öka. Detta är rätt omfattande åtgärder, men kan också ge stora incitament för kraftvärmen, enligt studien.
På kort sikt är en förändring av avfallsförbränningsskatten viktig för att flera ska vilja investera i kraftvärme. Skatten ger idag inte önskad effekt om ökad återvinning utan har istället endast blivit en avgift för kraftvärmeverk och avfallsleverantörer. Detta är något som flera kraftvärmeaktörer i studien anser vara obefogat och som bromsar viljan att investera i kraftvärme.
– Görs inga förbättringar kommer sannolikt fler energibolag att satsa på hetvattenpannor istället för kraftvärmeverk. Det gör att vi kommer längre bort från en viktig produktion i elsystemet. Det skulle också bidra till fortsatt höga elpriser, effekttoppar och volatilt elsystem, säger Anna Nordling.
– I värsta fall måste industrier i Sverige stänga eller flytta utomlands till följd av detta. Det är negativt på många sätt. I Sverige har vi ett elsystem som är bra ur klimatsynpunkt och det är därför extra bra om elintensiva industrier finns här.
Välkommen elektrifieringsstrategi
Ytterligare ett styrmedel som lyfts fram i rapporten är den förändrade skatten på bioolja. Det påverkar inte investeringsviljan i så stor utsträckning men bioolja kan leda till fossilfri kraftvärme. Flera energibolag har konverterat eller hade planerat att konvertera det sista fossila bränslet i sina kraftvärmeverk till bioolja, men då skattebefrielsen för biooljor togs bort är numera bioolja ett dyrare alternativ än fossil olja.
Sedan rapporten blev klar har regeringen presenterat en elektrifieringsstrategi, där bland annat Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi.
– Det är ett steg i rätt riktning även om strategin saknar konkretisering i många frågor. Arbetet med att uppfylla strategin behöver accelereras – att till exempel regionala och lokala flexibilitetsmarknader ska fortsätta utvecklas är en bra åtgärd, men det är bråttom att genomföra detta för att inte tappa viktiga investeringar i elproduktion, avslutar Anna Nordling.
Den nya kraftvärmerapporten är ett av flera underlag om nu skickats in till Naturvårdsverket, som utifrån dessa ska ta fram ett ett förslag till styrmedel som ska presenteras i september.
Ann-Sofie Borglund