Som nybakad maskintekniker började han sälja gasturbiner på Stal-Laval i Finspång. Sedan dess har Håkan Feuk arbetat inom de flesta sektorer och på en rad internationella chefsposter, varav de senaste 20 åren på Eon. Han var med i styrelsen för Svensk Energi/Energiföretagen i sex år och under fem år var han också ordförande i Eurelectrics grupp för elmarknadsdesign.
Med ditt långa perspektiv – hur ser du på elmarknadens utveckling?
– Jag tror att man måste lyfta blicken lite och se på de utmaningar vi har framför oss. Vid avregleringen på 1990-talet gjordes en uppdelning av olika delar i värdekedjan och det har fungerat väldigt bra för att driva effektiviseringar av elsystemet. Men nu är vi inne i en situation där elanvändningen ökar kraftigt och det ställer nya krav på elsystemet.
Vad är det som krävs?
– Den nuvarande marknadsmodellen är inriktad på att optimera marknaden på kort sikt. Det är svårt att få fram långsiktiga signaler så att företag vågar investera i produktion, särskilt när det är så långa ledtider. Man måste nog ha en större plan. Jag tycker att Svenska kraftnät borde få en utökad roll att se till att det byggs ny produktion där det behövs för att upprätthålla leveranssäkerheten utöver att förstärka transmissionsnätet. De samhällsekonomiska kostnaderna att bygga lite för mycket är mindre än att det finns brister i systemet.
Nu höjs röster från vissa håll att exportera mindre el – vad säger du om det?
– Vår elexport tränger undan fossil elproduktion och gör stor miljönytta. Det blir effektivare för alla och ger ett mer tryggt system. Sedan är det viktigt att samtidigt ha nationell och lokal försörjningssäkerhet – till exempel att kunna koppla om till ödrift genom kraftvärmeverk.
Är vinterns höga priser en överraskande utveckling?
– Ja, jag är nog lite överraskad trots att jag varit med ett tag. Vi har ju tagit fram många modeller och scenarier under årens lopp, men de har i regel byggt på historiska samband. Men så händer saker som man inte trodde skulle ske. Den här snabba utvecklingen var svår att förutse.
Hur kommer kriget i Ukraina påverka elmarknaden?
– Säkerhetsfrågor har redan tidigare blivit allt viktigare, men kriget gör att det blir ännu viktigare. Det gäller såväl cybersäkerhet som redundans i det fysiska systemet och nationella säkerhetsintressen. Det är även ännu tydligare att det inte bara är av klimatskäl som vi behöver komma ifrån vårt beroende av fossila bränslen. Jag tror att dessa frågor kommer att driva utvecklingen mer än vad den rena energimarknaden kommer att göra. Det är svårt att förlita sig endast på enskilda marknadsaktörers egna initiativ. Politik och myndigheter kommer att behöva ta en starkare roll för att skapa marknadsförutsättningar som ger ett robust och klimatanpassat system.
Nu höjs röster från vissa håll om att värna svensk elförsörjning och exportera mindre – vad säger du om det?
– Det finns stora klimatfördelar med vår elexport. Den tränger undan fossil elproduktion och gör miljönytta. Det blir effektivare för alla och ett mer tryggt system. Sedan är det viktigt att samtidigt ha nationell och lokal försörjningssäkerhet – till exempel att kunna koppla om till ödrift genom kraftvärmeverk.
Elprisområdena ska ses över nu – hur fungerar de?
– Under många år har systemet fungerat med hyggligt samma priser. Men på senare år har det driftat iväg där tillägget för Malmö är högre än systempriset. Tanken var ju att det skulle driva investeringar till södra Sverige men det har ju inte blivit så. En utmaning är att det är väldigt svårt att prissäkra i södra Sverige med tanke på att det finns väldigt lite elproduktion här.
Hur tycker du att elprisområdena fungerar?
– Under många år har systemet fungerat med hyggligt samma priser. Men på senare år har det driftat iväg där tillägget för Malmö är högre än systempriset. Tanken var ju att det skulle driva investeringar till södra Sverige men det har ju inte blivit så. En utmaning är att det är väldigt svårt att prissäkra i södra Sverige på grund av att det finns för lite elproduktion.
Hur kan man få till bättre prissäkringar?
– Jag tycker att Svk borde sälja säkringsprodukter – alltså prissäkra skillnaden mellan prisområdena. Det finns i de flesta andra länder. Man skulle till exempel kunna auktionera ut flaskhalstintäkter i förväg. Nu håller Ei på att utreda prissäkringar så det kan ju komma förslag på nya lösningar snart.
Vad tror du om att ha ett gemensamt prisområde istället?
– Vi bör åtminstone verka för större prisområden. Prisskillnaderna är dock bara ett symtom på det underliggande problemet, som är att elsystemet inte är tillräckligt robust i hela landet.
Hur har energibranschen hanterat omställningen?
– I allt väsentligt har man hantera det bra. Sedan har bolagen valt lite olika strategier beroende på olika förutsättningar. Men i stort sett har branschen tjänat marknaden väl, och det pågår mycket som man inte ser. Sedan har det kommit in många nya innovativa aktörer och det är jättebra.
Hur känns det att sluta?
– Det känns bara bra. Jag har inte riktig samma driv och energi längre. Men jag kommer givetvis sakna alla människor, även om jag inte sett av dem så mycket under coronapandemin.
Kommer du att kunna hålla dig borta från branschen nu?
– Ja, jag räknar inte med att jobba som konsult – men man ska väl aldrig säga aldrig. Nu ser jag fram att gå långa promenader och baka mer surdegsbröd.
Håkan FeukÅlder: 62.Sista jobbet: Political affairs på Eon Sverige.Roligast med energibranschen: Att dagligen jobba med frågor som är avgörande för såväl företags som människors vardag. Energibranschen är helt avgörande för att vi ska kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle.
Johan Wickström
