Regeringen gav i september Svenska kraftnät i uppdrag att förbereda en upphandling av förbrukningsflexibilitet och mer planerbar elproduktion i södra Sverige. Senast den 28 oktober ska uppdraget rapporteras.
Energibolagen har därför fått en förfrågan av Svenska kraftnät om de kan leverera mer el från sina kraftvärmeanläggningar. Syftet är att därigenom motverka exceptionellt höga elkostnader för hushåll och företag.
– Upphandlingen kommer inte specifikt att rikta sig mot kraftvärmeverk, men det är i huvudsak dessa anläggningar som på kort sikt har en potential att producera mer el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.
Fler resurser för mothandel
I maj gick Svenska kraftnät även ut med en så kallad RfI, Request for Information, där fler resurser för mothandel och omdirigering söder om snitt 3 efterfrågades. Det handlade om att bättre kunna hantera öst-västliga flöden i näten.
– Samma anläggning skulle kunna ingå i båda dessa upphandlingar, vilket gör det hela rätt komplext att hantera, säger Lina Enskog Broman, ansvarig för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla på Energiföretagen.
– Mothandel är ett sätt att hantera flaskhalsar och öka överföringskapaciteten i transmissionsnätet och det är i södra Sverige som detta är ett bekymmer. Syftet med att öka den planerbara elproduktionen i SE3 och SE4 är främst att dämpa priset, men även att säkra försörjningstryggheten inför vintern.
Mothandel är i sig inget nytt. Svenska kraftnät genomför mothandel varje dag. Det som är nytt är att Svenska kraftnät nu vill att ökad mothandel ska ge marknaden större handelskapacitet. Under det senaste året har handelskapaciteten ökat med upp till 500 MW med hjälp av mothandel och ambitionen är att öka detta ytterligare genom att de handlar upp en kapacitet under en längre tidsperiod där elproducenter i söder är beredda att producera mer el. I upphandlingen handlar det om mothandel söder om snitt tre, vilket ligger söder om Stockholm-Västerås.
– Att öka andelen mothandel är något vi särskilt har lyft från Energiföretagen och vi vill gärna se att Svenska kraftnät är mer aktiva än idag, så detta är positivt, menar Erik Thornström.
Upp till 1 100 MW i ytterligare kapacitet
När det gäller den ökande kapaciteten i kraftvärmeverk visar Energiföretagens bedömning att det bör finnas ytterligare 500–1100 MW el som kan komma ut på marknaden på ett års sikt (som jämförelse har en normalstor kärnkraftsreaktor ca 1 000 MW i effekt) . Den största kapaciteten finns i äldre anläggningar som kan använda olja eller gas, men det går också att öka kondensdriften i biokraftvärmeverken, framför allt under höst och vår, om man ger incitament att investera i kylare till fler anläggningar samt möjliggör ökad kondensdrift i befintliga.
Dessutom finns det några mindre biokraftvärmeverk som ligger i malpåse som skulle kunna producera el om man startar dem. Däröver finns det 370 värmeverk över hela landet som skulle kunna komplettera sin anläggning med ORC-turbiner (Organic Rankine Cycle) och därmed kan producera el.
– Det handlar om små anläggningar i storleksordningen 100 kW–2 MW, men sammantaget kan det ge betydande effekt i SE3 och SE4, där dessa anläggningar framför allt finns, säger Erik Thornström.
Men för att kraftvärmeverk ska kunna producera mer el krävs flera nya förutsättningar. Det handlar om att kunna få nya eller ändrade miljötillstånd, drifttiden behöver kunna förlängas och energibolagen behöver på kort tid få fram bränsle på en marknad där det redan nu är besvärligt att få tag i vissa bränslen.
I ett remissförslag som nyligen kom från miljödepartementet föreslås också tidsbegränsade lättnader som innebär att fjärr- och kraftvärmeverk i stället för att ansöka om tillstånd för att byta bränsle från gas till olja ska kunna anmäla sådana ändringar till tillsynsmyndigheten.
– Det handlar även om att anläggningarna för att klara utsläppskrav skulle behöva ha ytterligare miljöreningsutrustning om de ökar drifttiderna enligt dagens regelverk. Det är väldigt dyrt att investera i sådan utrustning för att korta driftstider, men nu är vi inne i ett krisläge och då kan det vara aktuellt att göra en annan prioritering, säger Erik Thornström.
”Det krävs ett högt tempo”
– Den största svårigheten med att få ut mer kapacitet i vinter är att det måste gå väldigt snabbt och det krävs ett högt tempo i arbetet. Energibolagen hade behövt få besked redan nu. Tidsfaktorn är kritisk eftersom det tar tid att få i gång dessa anläggningar. Detta har vi också påtalat för Svenska kraftnät och Regeringskansliet, säger Erik Thornström.
– Det är mycket viktigt att poängtera att det inte är energibolagen själva som väljer att dra i gång fossila anläggningar som de sedan länge fasat ut ur produktionen – det går helt emot allas mål, visioner och färdplaner för fossilfrihet, säger Lina Enskog Broman och avslutar:
– Det sker i så fall för att det begärs av Svenska kraftnät som då anser att det är nödvändigt för energisystemet. Det behöver vara tydligt sanktionerat av regeringen och att detta görs för att klara energiförsörjningen.
Ann-Sofie Borglund
