Efterfrågan på el förväntas öka med 50 procent redan till 2030, från 140 TWh till 220 TWh. Därför är det bråttom med att elproduktionen byggs ut, menar Svensk vindenergi.
Den nya rapporten, som har fokus på landbaserad vindkraft under första halvåret 2022, visar att det under denna period har prövats 205 verk och av dem har 137 beviljats tillstånd.
– Om vi ska bibehålla den utbyggnadstakt som vi har nu på 7–8 TWh behöver cirka 300 landbaserade vindkraftverk bli beviljade varje år, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på Svensk Vindenergi.
Vid halvårsskiftet fanns dessutom 892 landbaserade vindkraftverk som prövats av länsstyrelserna eller domstolarna, men som ännu inte har avgjorts. Dessa vindkraftverk skulle kunna täcka en fjärdedel av den ökade elbehovet till 2030. De skulle också kunna stå för en sammanlagd investering på 67 miljarder kronor i svensk ekonomi.
Därtill finns ett stort antal havsbaserade vindkraftsprojekt som ska prövas för tillstånd. Det handlar om projekt som kan ge cirka 67 TWh el om de får tillstånd. Av dessa ligger 7 ansökningar på regeringens bord, då det gäller projekt i Sveriges ekonomiska zon, där regeringen ansvarar för prövningen.
– Det visar att det finns ett stort intresse för att driva och bygga vindkraftverk i Sverige, vilket är glädjande. Samtidigt kan vi se att det finns många hinder för att dessa anläggningar verkligen kommer att byggas, säger Tomas Hallberg.
”Orimliga tillståndstider”
Försvarsmakten och kommuner har stoppat många vindkraftsprojekt de senaste åren. Därefter väntar miljöprövning, vilka sållar ut ytterligare 50 procent av projekten. Dessutom tar miljöprövningen ofta 2–2,5 år. Därefter kan man räkna med domstolsprövning i 1-2 år, eftersom de flesta projekt överklagas. När miljötillståndet är klart går ärendet vidare till Energimarknadsinspektionen för prövning av nätkoncession, vilket brukar ta ytterligare 1–1,5 år.
– Att tillståndstiderna för vindkraftverk både till land och till havs är så långa som de är idag är inte rimligt. Det försenar den viktiga klimatomställningen i samhället, säger Tomas Hallberg,.
Regeringen presenterade i våras ett vindkraftspaket med olika åtgärder för att snabba på utbyggnaden av vindkraft, men i praktiken har inte mycket förändrats sedan dess enligt Tomas Hallberg. Svensk Vindenergi vill därför se flera för förbättringar för att påskynda tillståndsprocesserna och en av de viktigaste åtgärderna är kopplade till kraven i RePowerEU, som är EU:s plan för att göra unionen oberoende av ryska fossila bränslen.
– Enligt RePowerEU ska tillståndsförandet, inklusive nätkoncession, ta högst två år för nya anläggningar. Detta går att genomföra i Sverige om arbetet med nätkoncession görs parallellt med tillståndsprocessen och inte efter att den är klar, så som det är idag, säger Tomas Hallberg och fortsätter:
– Sverige implementerade EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv, som RePowerEU är en fortsättning av, under förra året, men utan de tidsgränser som direktivet angav. Det är hög tid att göra det nu!
Efterlyser mer personal på myndigheterna
Vidare pekar Tomas Hallberg på att det behöver anställas fler personer på länsstyrelserna och regeringen som är de instanser som ska pröva tillståndsärendena. Även domstolarna behöver mer personal, eftersom många ärenden överklagas till domstol.
Svensk Vindenergi vill också att regeringen ska utfärda nya myndighetsinstruktioner så att myndigheterna prioriterar klimatmålen och klimatlagen. Det i sin tur skulle leda till färre vindkraftsprojekt skulle få nej menar Tomas Hallberg.
Ytterligare en åtgärd som skulle leda till fler vindkraftsprojekt blir av är att kommunerna som säger ja kompenseras ekonomiskt. Det är i så fall en fråga för riksdagen.
– Om förslaget är teknikneutralt och inkluderar all elproduktion som bidrar till att nå Sveriges klimatmål finns det bättre förutsättningar att få igenom detta förslag i riksdagen än om det enbart handlar om vindkraft. Det gör också att all elproduktionen kan öka, avslutar Tomas Hallberg.
Ann-Sofie Borglund
