Om elförsörjningen i Sverige är allvarligt störd kan Svenska kraftnät (Svk) beordra förbrukningsfrånkoppling. Det innebär att mindre delar av elnätet kopplas bort och det görs för att inte hela nätet ska drabbas. Förbrukningsfrånkoppling är ett verktyg som endast ska användas om inga andra åtgärder räcker till och hittills har Svk aldrig behövt använda denna åtgärd. Men nu finns en rad omvärldsfaktorer som påverkar det svenska elsystemet på ett negativt sätt och risken för frånkoppling har ökat – dock från mycket låga nivåer.
I Svk:s kraftbalansrapport 2022, som kom i slutet av maj, framkommer att risken för effektbrist ökar de närmaste fyra åren som en följd av att elförbrukningen ökar. Sedan rapporten skrevs har förutsättningarna försämrats ytterligare.
– Om vi jämför med förra vintern är förutsättningarna i Sverige ungefär samma förutom den förlängda revisionen av Ringhals 4, däremot har möjligheten till import försämrats, säger Erik Ek.
Fördelar med sammankoppling
Samtidigt pekar Erik Ek på fördelarna med att det svenska elsystemet är sammankopplat med andra länder – framför allt för att länderna har olika typer av elproduktion och de därigenom kompletterar varandra. Men när det nu blir problem i ett flertal av dessa länder samtidigt påverkar det även Sverige negativt.
Enligt Erik Ek är det huvudsakligen sex omvärldsfaktorer som lett fram till den nuvarande situationen:
Ingen el från Ryssland. I maj avbröts elleveranserna från Ryssland till Finland, vilket motsvarar 10 procent av Finlands totala elförbrukning. I december ska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 tas i kommersiellt bruk (den är nu i testdrift) och dess elproduktion motsvarar ungefär lika mycket som det ryska bortfallet. Det gör dock, sett till deras nettobalans, att det inte tillkommer ny elproduktion till elsystemet.
Försämrad effektbalans i Baltikum. Sedan kriget startade i Ukraina har även importen från Ryssland till Baltikum slutat.
Brist på naturgas. Kriget i Ukraina har lett till att priset på naturgas har ökat rejält. Ryssland hotar också att strypa naturgasleveranserna vilket kan leda till en bristsituation längre fram. Dessutom beslutade EU-länderna i juli om att frivilligt minska gasanvändningen med 15 procent för att därigenom dämpa beroendet av rysk gas.
Låga vattenmagasin. Norge har väldigt goda förutsättningar till vattenkraft och den står för cirka 96 procent av elproduktionen i landet. Den senaste tidens höga elpriser och utbyggd exportkapacitet har gjort att Norge har exporterat mycket el. Detta i kombination med lite regn har gjort att vattenmagasinen nu är låga.
Minskad elexport från Frankrike. Vanligtvis är Frankrike en stor exportör av el och 70 procent av produktionen kommer från kärnkraft, men i sommar har kärnkraftverken inte gått som planerat utan de har drabbats av en rad tekniska problem. Dessutom har den heta sommaren gjort att kärnkraftsreaktorerna inte kunnat kylas i floder som vanligt. Detta då vattnet i floderna har varit för varmt och vattennivåerna har varit ovanligt låga. I juli stod omkring hälften av landets kärnkraftsreaktorer stilla. Inte heller inför vintern ser förutsättningarna bra ut och produktionen förväntas bli mindre än vanligt.
Liten produktion från kraftvärme. De senaste årens låga elpriser har gjort att många kraftvärmeverk i Finland och Danmark lagts ned eller så har elproduktionen tagits bort eller minskat när de gjort investeringar. Samma trend har setts i Sverige de senaste åren.
”Risken för effektbrist har ökat”
Sett till dessa omvärldsfaktorer – hur stor är då risken för effektbrist i vinter?
– Utifrån de beräkningar vi gör så såg vi att det var en väldigt liten risk för effektbrist före kriget i Ukraina bröt ut. Nu när vi tittar på de negativa omvärldsfaktorer som påverkar elsystemet så har risken ökat och då framför allt i södra Sverige, där man är extra beroende om import av el de kallaste vinterdagarna, säger Erik Ek.
Samtidigt har en rad länder i Europa ett enormt fokus på energibesparing, vilket kan dämpa de negativa konsekvenserna. Sammantaget ser Svk risken att de ska behöva frånkoppla elförbrukningen som låg men reell.
– Även om gaslagren är välfyllda nu så ska de räcka ända fram till i vår och fyllas på till nästa vinter. Det finns förstås även scenarion där gasen inte räcker och mindre el kan produceras i gaskraftverk och även fall där elförbrukningen ökar då husen inte kan värmas av gas och hushåll går över till el. Då får vi garanterat ingen import, säger Erik Ek.
Elhandlarna måste anpassa leveransen
Elhandeln sker dagen före elen används. Ser de balansansvariga företagen – det vill säga företag som har ansvar för att det är balans mellan tillförsel och uttag från elsystemet – redan då att elproduktionen inte räcker till, får elhandlarna mindre el än vad deras kunder vill ha. Då måste elhandlarna anpassa sin elleverans som de har lyckas köpa på elbörsen och se till så att kunderna minskar sin förbrukning. Om inte det lyckas så är nästa steg manuell frånkoppling, då hela systemet aldrig får riskeras.
Eftersom priset kommer att vara högt vid dessa tillfällen så tar de balansansvariga företagen en stor ekonomisk risk. Det gör att de har en drivkraft att få sina kunder att agera. Om förbrukningen minskar och förflyttas från morgon och kväll – när efterfrågan är som högst – kan det hjälpa elsystemet så mycket att elen inte behöver kopplas bort manuellt.
Om Svk skulle behöva beordra en manuell förbrukningsfrånkoppling är det personer som tar detta beslut. Det sker alltså inte automatiskt. I den processen ser kontrollrummet på Svk hur mycket effekt som måste tas bort och i vilket område som bortkopplingen gör mest nytta för systemet. När det är lokaliserat går uppdraget till det berörda elnätsföretaget, vilka är de som gör bortkopplingen i praktiken. För att veta vilka kunder de ska prioritera använder majoriteten av elnätsföretagen en metod kallad Styrel där en sådan prioritering är gjord.
– Bortkopplingen ska kunna göras inom 15 minuter, ju bättre framförhållning alla får desto bättre prioritering fås, men om det är väldigt bråttom så kan nätbolagen inte finlira utan det måste göras något grövre. Det innebär inte att flera kopplas bort utan att en perfekt prioritering inte hinns med, förklarar Erik Ek.
– Det som händer vid en bortkoppling är att man skär ner elanvändningen och sedan när problemet åtgärdats eller effekttoppen passerats, återkopplas kunderna. Om man ser till konsekvensen för den enskilde är det oftast värre vid stora avbrott som sker på grund av stormar eller att viktiga ledningar nära elkunderna gått sönder. Därför är det viktigt att alla har beredskap för att klara sig utan el en period, säger Erik Ek.
Han poängterar att om elen behöver kopplas bort handlar det inte om stora delar av Sverige, utan om några få procent av den totala förbrukning som typiskt skulle behöva koppas bort. Det rör sig dessutom sannolikt om en kort period, som någon enstaka timme.
Ann-Sofie Borglund
