I Sverige har vätgasutvecklingen gått relativt sakta jämfört med många andra länder och inledningsvis handlade det främst om transporter, men under de senaste två åren har det skett enorm utveckling.
– Samtidigt är det tack vare teknikutvecklingen som har skett inom personbilar de senaste åren som utvecklingen nu kan gå så snabbt för vätgasteknik inom bland annat tunga fordon och sjöfart, säger Björn Aronsson, verksamhetsledare på Vätgas Sverige.
Han pekar också på att klimatkrisen, pandemin och Ukrainakriget har drivit på utvecklingen för vätgas och att det framöver krävs annorlunda lösningar än de som bygger på fossila bränslen, bland annat behövs nya affärsmodeller.
– Nu handlar det inte längre enbart om en transportfråga, utan det är även en samhällsbyggnadsfråga och där är ju energifrågan avgörande. Vätgasen gör att man kan lagra stora mängder energi över tid vilket gör att den blir väldigt intressant, säger Björn Aronsson och fortsätter:
– Parallellt har industrin börjat ställa om och använda vätgas i stället för fossila bränslen och de byter ut den fossilframställda vätgasen till förnybar vätgas i sina processer. Då är det inte primärt elen man vill åt, utan vätgasen. Det missar många i dagens debatt.
Elpriset kan påverka affärsmodeller
Vätgas kan produceras genom elektrolys, reformering av biogas eller genom förgasning av biomassa eller avfall. I Sverige kommer vätgasen huvudsakligen produceras genom elektrolys som drivs av förnybar el, så kallad grön vätgas.
Hur går det då när elpriserna på kort tid har ökat kraftigt?
– Flera av vätgasprojekten i Sverige är industriprojekt som har en solid affärsidé. Det handlar om stora och starka aktörer som redan har en orderstock, exempelvis Hybrit. De ska inte påverkas alltför negativt av de höga elpriserna – i synnerhet inte de som ligger i SE1 och SE2 säger Lars Andersson, ansvarig för vätgas på Energiföretagen.
– De har snarare fått en ännu mer konkurrensfördelaktig situation när priserna i Europa gått upp så mycket på både el och naturgas, säger Lars Andersson och får medhåll från Björn Aronsson.
– Även om det är väldigt höga elpriser i södra Sverige så är de ändå betydligt lägre än i de flesta andra länder i Europa. Vi har fått utländska investeringar i Sverige tack vare att vi har fossilfri elproduktion och att priserna är låga. Fertiberias ammoniakfabrik i norra Sverige är ett sådant exempel. Tar vi SE1 så är elpriserna fortfarande väldigt attraktiva, säger Björn Aronsson.
– Men företagen i SE3 och SE4 kan behöva se över hur deras affärsmodell och riskprofil ser ut, för elpriserna är ju betydligt högre än för något år sedan då bolagen kanske gjorde sina kalkyler, så där är det betydligt mer skakigt, säger Lars Andersson.
Starka krafter i kommuner
Det är inte enbart företag som vill satsa på vätgas, utan även kommuner. Lars Andersson pekar på att det i flera kommuner finns starka krafter att satsa på vätgas, för att det ses som att man därmed är i framkant.
– Men för att vätgassatsningar verkligen ska bli lönsamma är det viktigt att det finns en stabil affärsidé som ska hålla och att det finns betalande kunder. Det måste finnas starka affärsfundament, så att man inte bara springer i väg och exempelvis bygger en vätgasmack, utan att ha funderat på vilka som ska tanka där. Är kommunen transporthubb eller en vanlig kommun, säger Lars Andersson och fortsätter:
– Det kan finnas annat i behovstrappan som ligger före en vätgassatsning som exempelvis utbyggt elnät, laddinfrastruktur och fjärrvärmesystem samt mer elproduktion, men det upplevs inte lika visionärt som att satsa på vätgas. Det är risk för att jag låter tråkig när jag säger så, men det är viktigt att kommuner och även energibolag realitetsanpassar sina satsningar.
Aktiva energibolag
Samtidigt tycker han att energibolag jobbar aktivt och framsynt med vätgasfrågan.
– Energibolagen är ju med i så gott som alla stora vätgasprojekt i landet, men det krävs att vi får en rejält ökad elproduktion, det vill säga vindkraft i närtid, och en stor satsning på utbyggda elnät, annars blir det ingen vätgasboom. Då tar den stopp. Det ser jag som den stora risken just nu.
– För att få både mer elproduktion och elnät krävs flera åtgärder, framför allt kortare tillståndsprocesser och en ökad acceptans för ny elproduktion. Och det är bråttom på många håll!
Lars Andersson pekar också på att regeringen behöver steppa upp vad gäller vätgas och pekar bland annat på att det fortfarande inte finns något regeringsuppdrag till Energimarknadsinspektionen kring koncession för att få bygga vätgas och intäktsramar för vätgas.
– Det är lite obegripligt att detta tar sådan tid. Det är helt politiskt okontroversiellt och kan göras till en mycket låg kostnad, säger Lars Andersson.
Tre utmaningar för branschen
Även Björn Aronsson anser också att det finns hinder för de kommande vätgassatsningar och han pekar framför allt på tre utmaningar.
– I närtid är det tillgången på energi. Vi kan inte säga nej till ny vindkraft och samtidigt lägga ner kärnkraft och strypa all produktion, utan vi får jobba med det fossilfria vi har dess livslängd. Vi kan även satsa mer på solceller. De behöver inte ens något stöd idag för att vara lönsamma.
Han lyfter även tillståndsprocesserna, där Sverige jämfört med andra europeiska länder har väldigt långa tillståndsprocesser. Här behöver tillståndsprocesserna halveras eller mer menar Björn Aronsson.
Slutligen påpekar han att Sverige inte ett gasland, medan i många andra länder står gasen för 80 procent av energin.
– Det gör att det saknas kunskap om vätgas i Sverige. Det är viktigt att myndigheterna förstår att vi kan ha gas och el parallellt. Det såg vi ju i Energimyndighetens strategi för fossilfri vätgas, där de för första gången visade en karta över Sverige där de ritat in el- och gasdistribution som en möjlig framtid, avslutar Björn Andersson.
Ann-Sofie Borglund
