Att dimensionera servisledningar – anslutningen mellan fjärrvärmenätet och en enskild fastighet – bygger på en praxis som funnits i 35 år. Enligt denna ska flödeshastigheten vara max 1 m/s och tryckfallet vara högst 100 Pa/m (pascal/meter).
Många fjärrvärmeföretag har ifrågasatt om denna praxis har en onödigt stor säkerhetsmarginal när det gäller risken för att oljud eller inre skador ska uppstå i systemet. Det är bakgrunden till den rapport som nu tagits fram via forskningsprogrammet FutureHeat inom Energiforsk.
Kristin Åkerlund och Thomas Nordin på FVB Sverige har i samarbete med Olle Penttinen på Rise undersökt hur fjärrvärmerören bäst ska dimensioneras.
– Vi har sammanställt erfarenheter från nätägare och leverantörer med resultat från praktiska mätningar i Rise laboratorium, säger Kristin Åkerlund.
Intervjuer och vibrationsmätningar
Projektet inleddes med en litteraturstudie kring nuvarande branschpraxis samt fakta om dimensionering, ljud och invändiga skador.
– Vi har lagt stor vikt på att förklara de bakomliggande orsakerna till att ljud och inre skador uppstår utifrån strömning, tryckfall, kavitation och korrosion, säger Kristin Åkerlund.
Dessutom har man intervjuat såväl nätägare som material- och tjänsteleverantörer. Vibrationsmätningar har utförts på sex olika medierör samt på två olika varmhållningsventiler i laboratoriemiljö. Utifrån resultaten har man tagit fram en guide för dimensionering.
– Här slår vi fast att branschpraxisen inte är relaterad till risken för att oljud ska uppstå i systemet. Det är snarare en säkerhetsmarginal för att undvika alltför stora tryckfall i nätet, säger Kristin Åkerlund.
Vid flödeshastigheten 1 m/s är det inte servisledningarna själva som ger upphov till oljud. Ljud uppstår istället oftast i komponenter i ledningsnätet som till exempel styr- och varmhållningsventiler.
Nytt digitalt verktyg
Projektet har även tagit fram ett digitalt verktyg som kan underlätta valet av dimension på ledningarna. Verktyget bygger på välkända formler för tryckfall, värmetransport och överföring och innehåller automatisk kompensation för viskositets- och densitetsförändringar.
– Verktyget är validerat och kontrollerat för de vanligaste servisdimensionerna men man bör använda det med viss försiktighet för större dimensioner. Det här handlar om open source, så det står var och en fritt att använda och modifiera koden utifrån egna behov, säger Olle Penttinen, som utvecklat verktyget.
Jag tror att många energiföretag kan ha nytta av de här råden.
Guiden och det digitala verktyget kan ge värdefull vägledning och vara ett stöd inom branschen, tror Kristin Åkerlund:
– Jag tror att många energiföretag kan ha nytta av de här råden och vi har fått mycket positiv återkoppling. Rapporten kan ge en bra vägledning både förebyggande vid dimensionering och när det uppstår problem med oljud i kundanläggningar.
Ett klart resultat av projektet är att man bör dimensionera servisledningarna mer dynamiskt.
– Ledningsdimensionen måste anpassas till ledningens lokala förutsättningar. Att ha ett fjärrvärmenät som är korrekt dimensionerat är viktigt ur ett resurs- och miljömässigt, ekonomiskt och funktionellt perspektiv, säger Kristin Åkerlund.
Rapporten, ”Dimensionering av servisledningar i distributionssystem”, kan laddas ned på energiforsk.se
Marie Kofod-Hansen
