Priserna på alla råvaror till energibranschen har stuckit iväg under det senaste året. Och biobränslen är inget undantag. Anledningen stavas givetvis höga elpriser samt kriget i Ukraina som blockerat många av de vanliga leveranskedjorna. Även avfallsbränslet, varav cirka en tredjedel kommer från import, har påverkats av långa leveranskedjor och är samtidigt pressat av höga utsläppspriser.
Därtill kämpar Europa med att fasa ut naturgasen och då ökar efterfrågan på till exempel pellets och RT-flis som till viss del kan vara ett substitut i gamla kolkraftverk. Ryssland är ju också en stor exportör av skogsråvaror och stoppet därifrån innebär ökad efterfrågan från andra marknader, till exempel Sverige. Samtidigt ökar konkurrensen om bioråvaran från andra sektorer, som transportsektorn, och i EU pågår förhandlingar om att minska tillgången på trädbränsle i energisektorn.
Det har varit ett överflöd i många år, men i år har det varit ovanligt tufft att få ihop alla leveranser.
I fjärrvärmebranschen är biobränsle fortfarande helt centralt och står för merparten av bränsleförsörjningen. Ett av bolagen som satsar på biobränsle även framöver är Jämtkraft. Bara någon vecka efter Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari släppte Jämtkraft nyheten att de ska bygga ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk (90 MW) i Lugnvik, bredvid företagets befintliga panna. Därmed kan företaget fasa ut fem mindre fossila pannor.
– Vi har några pannor kvar från 80-talet som vi måste ersätta. Så kapaciteten blir detsamma – men vi kommer kunna göra el också. Vi tror att elen kommer vara efterfrågad framöver, säger Jonas Vestun, bränslestrateg på Jämtkraft.
Det är kanske ingen vågad gissning med tanke på prognoserna. Men bränslesituationen kommer tightas till.
– Ja, det har varit ett överflöd under lång tid men i år har det varit ovanligt tufft att få ihop alla leveranser. Ukrainakriget har gjort att allt har accelererat. Men även om priserna ökar tror vi att kalkylen blir bra.
Jämtkrafts placering mitt i en skogsregion underlättar bränsleinköpen:
– Vi har ett 40-tal olika leverantörer, de flesta lokala. Nu har vi säkrat vinterns bränsle. Vi är ju lyckligt lottade och kan ha stora lager också.
Företaget köper in det mesta som går att mixas i den största pannan: returträ, grot (grenar och toppar), spån och bark.
– Men vi kan nu se att konkurrensen om returträ hårdnar. Bland annat ökar efterfrågan i Tyskland vilket påverkat oss. Då måste vi hitta andra bränslen. Vi håller på att titta på om vi kan få mer grot, men det är långa ledtider på det, konstaterar Jonas Vestun.
Vi ser tydliga prisökningar på alla sortiment – och alla dras med.
Att marknaden har genomgått ett tydligt skifte under året bekräftas av Mattias Bisaillon, analytiker på konsultbolaget Profu, som ger ut årliga bränslemarknadsrapporter. När vi talas vid under försommaren har han och hans kolleger gjort runt 130 intervjuer med fjärrvärmeföretag och leverantörer för att få underlag till höstens rapport, som kommer i september.
– Vi kommer från en marknad med nedåtgående priser, men nu ser vi tydliga prisökningar på alla sortiment. Alla dras med och det är tydligt kopplat till Ryssland och Ukraina, säger Mattias Bisaillon.
– Extra tydligt kan vi se det på biooljorna, som gått upp väldigt mycket. En viss del av de biooljor som eldas är restprodukter från produktion av jungfrulig bioolja, till exempel solrosolja där Ukraina och Ryssland är de största producenterna i världen.
Även pelletsmarknaden har rusat uppåt. Bara för något år sen hade sågverken – som gått för högtryck under de senaste åren – tufft att bli av med spånet, som ofta används i pelletsproduktion. Men nu är läget det omvända.
– Tidigare hade många pelletsfabriker stora lager. Men nu säljs allt till höga priser och det finns också en efterfrågan från bland annat Tyskland där man ställer om gamla kolkraftverk till pellets.
Det är bra om värmeföretagen kan säkerställa långsiktiga värmeavtal.
På Energiföretagen ansvarar Raziyeh Khodayari för biobränslefrågor och hon ser en tydlig förändring på marknaden.
– Hela EU är beroende av rysk gas och vill minska sitt beroende och då ökar trycket på att använda mer biobränslen. Sverige använder bara cirka 0,3 procent rysk gas men även vi påverkas av kriget. Många länder som exporterade avfall och biobränslen använder det själva nu, till exempel de baltiska länderna. Vi ser nu att priserna ökar – för värmebolagen är det bra om de kan säkerställa långsiktiga avtal, säger Raziyeh Khodayari.
Ett sätt att öka tillgången är att få igång produktionen av grot som successivt minskat under senare år på grund av minskad efterfrågan.
– De låga priserna har inte motiverat nya aktörer att komma in, men det kan förhoppningsvis ändras nu. Idag är det framför allt i södra Sverige man tar ut groten, medan man i norr i vissa fall bara tar ut 10–20 procent.
All grot kan dock inte användas, det vore inte hållbart. Enligt Energimyndighetens analyser kan man ta ut 50 procent av groten utan att riskera miljömålen. Samtidigt pågår en diskussion inom EU där ett av förslagen är att begränsa användning av grot, eftersom det anses vara ett primärt skogsbränsle.
– Om detta förslag beslutas måste vi köpa utsläppsrätter för de här bränslena. Det kan handla om en fördyring på fem miljarder kronor för branschen. Men förhoppningsvis går det inte igenom, säger Raziyeh Khodayari.
Det är inte bara det turbulenta omvärldsläget och EU-diskussioner som ökar osäkerheten på marknaden. Konkurrensen om själva bioråvaran skärps allteftersom, vilket bland annat framkommer i Fossilfritt Sveriges färdplan för bioenergi, från 2021. Det gör att alla branscher inte kan få så mycket bioråvara som de behöver, enligt färdplanen.
Men branschorganisationen Svebio håller inte med om denna beskrivning.
– Vi har potential att täcka alla behov. Utmaningarna är att skala upp produktionskapaciteten och få bort de politiska hindren från EU. Det gäller för bränsleproducenterna att svara upp mot den efterfrågan som kommer nu. Just nu tar biobränslen marknadsandelar i hela Europa och frågan är om även svenska bränsleproducenter är med? Utsläppspriserna lär inte sjunka, säger Gustav Melin, vd på Svebio.
– Jag är övertygad om att det kommer fram mer bränsle. Framför allt inom grot finns det en stor potential. Den har minskat med 20 procent de senaste sex åren.
För att stödja utvecklingen av biobränsle skulle fler aktörer behöva använda den handelsplats, Baltpool, som finns idag, menar Gustav Melin.
– Idag finns det ingen svensk marknad som du kan läsa av. Du får prata med inköpare och göra dig en egen bild, men det vore bra med transparenta priser. Det skulle gynna investeringarna i branschen för att kunna få fram mer biobränsle, säger Gustav Melin.
I år har vi fått förfrågningar från många nya kunder som inte säkrat sin försörjning.
En av de större skogsaktörerna på marknaden är statliga Sveaskog som äger 14 procent av Sveriges skogsmark. Roger Johansson, marknadschef för Södra Sverige på Sveaskog menar att marknaden har stått och stampat i många år på grund av låga marginaler i leveranskedjorna.
– Det har varit väldigt låga marginaler för oss och våra underleverantörer, och det har gjort att vi tappat en del entreprenörer på grund av dålig lönsamhet. Och nu har vi kommit in i en energikris med skenande elpriser då hela leveranskedjan går lite på knäna, säger Roger Johansson.
– Jag hoppas att vi kan ha konstruktiva dialoger med värmeföretagen så att vi kan hitta långsiktiga affärsmodeller som gynnar alla parter.
Sveaskog är i skrivande stund klara med sina avtal för vintern.
– Vi har långsiktiga relationer med våra kunder, men i år har vi fått förfrågningar från många nya kunder som inte säkrat sin försörjning. Det kan till exempel vara kunder som inte kan få tag i returträ och nu vill köpa skogsbränsle. Men vi kan inte erbjuda mer.
Det som Sveaskog ska sälja under hösten/vintern ligger redan på lager under sommaren.
– Det går inte att åka ut och hugga för en specifik produkt.Vi måste ha avsättning för all timmer och massaved och gärna även för all grot.
Enligt Roger Johansson har priset ökat i snitt med 10–20 procent.
– Vi har drabbats av väldigt mycket högre kostnader genom de höga dieselpriserna. Det vanliga sättet är ju att vi levererar fritt till pannan. Så höjningarna är i mångt och mycket en kompensation för dieselprishöjningar.
Kan ni öka produktionen på sikt?
– Ja, det finns en stor outnyttjad potential, framför allt när det gäller grot. Men det är en lång produktionskedja med underentreprenörer och långa torktider. Om vi skulle sätta igång idag tar det två år till första leverans – så ser ledtiderna ut. Så vi skulle behöva långa avtalsperioder för att utöka produktionen, säger Roger Johansson.
Tillbaka till Jämtland där planerna på den nya flexibla kraftvärmepannan i Östersund fortskrider.
– Den stora utmaningen för oss framöver blir att få ihop tillräckligt med bränsle men samtidigt hålla ner priserna. Eftersom elpriserna är höga så är lönsamheten god, men vi måste öka priset på fjärrvärme nästa år, troligtvis med 5 procent, säger Jonas Vestun.
Hur ser du på framtiden för biobränsle?
– Vi är bekymrade över diskussionerna i EU men hoppas och tror att politikerna tar sitt förnuft till fånga. Biobränsle är bra i grunden och i Sverige använder vi den på ett hållbart sätt anser jag. Och hur skulle vi annars värma den här stan – med el? Elen behövs och kommer att behövas till annat än uppvärmning.
Johan Wickström
