Tillgången på energi i Sverige är god och att den stora riskfaktorn är osäkerheten i omvärlden, visar en sammanställning från Energimyndigheten.
– Vattenkraften i Sverige har en bra påfyllnad i vattenmagasinen och ligger på 4 procent över det som vi normalt har vid den här årstiden. Samtidigt har Norge 12 procent lägre fyllnadsgrad i sina vattenmagasin, vilket påverkar elmarknaden en hel del, poängterade Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén under en pressträff tillsammans med Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe och energiminister Khashayar Farmanbar under onsdagen (7 september) där de redogjorde läget för energisituationen i framför allt Sverige och Norden.
Den svenska vindkraften har en produktion som är lägre än normal nivå sett under en 90-dagarsperiod. Samtidigt ligger kapaciteten för kärnkraft i Norden just nu på 68 procent. Forsmark har revision och Ringhals 4 har ett förlängt reparationsstopp till den 30 november. De finska kärnkraftverken Lovisa 2 är nere för revision, medan den nya reaktorn Olkiluoto 3 kör begränsat under sin testperiod fram till december.
– Elförsörjningen är i grund och botten stabil, men det bygger också på att Forsmark och Ringhals 4 kommer tillbaka in med produktion som planerat. Vi ser däremot en ökad risk för effektproblem under ett fåtal timmar i vinter grund av osäkerheter i importen, säger Robert Andrén.
God tillgång på drivmedel
Energimyndighetens lägesrapport visar också att tillgången på olja och drivmedel är god, samtidigt som det finns en ökad efterfrågan. Även för bränsle till värme och kyla (träflis, pellets, energived osv) är tillgången god. Här finns en ökad efterfrågan och lokalt ökade priser, men det finns inga problem framöver vad gäller tillgången på bränsle.
Till och med för gas är läget inför den kommande vintern bra. Sverige, som använder lite gas, har god påfyllnad i lagren där nivån nu är på 95 procent. Danmark har 94 procent i lager, vilket är viktigt eftersom gassystemen i Sverige och Danmark är sammanlänkade. Snittnivån i EU:s gaslager är 82,5 procent. Det kan jämföras med att EU-kravet för lagren den 1 september är 53 procent, så Europa ligger bra till inför kommande värmeperiod.
– Vår nulägesbedömning är att gasförsörjningen i Sverige och Danmark är robust nu, men givetvis så påverkar faktorer vad som händer i EU även vår situation. Det handlar om solidaritet, och om Tyskland får ett väldigt svårt läge så kan det även påverka hur gasflöden går från Sverige och Danmark. Men om det sker får vi ta ställning till det då, säger Robert Andrén.
Lugn sommar för kraftsystemet
Lotta Medelius-Bredhe gav en bild över Svenska kraftnäts situation i sommar och inför den kommande vintern. Den visar att situationen för det svenska kraftsystemet i sommar har varit ganska lugn sett till störningar.
– Det har inte inträffat några stora störningar och vi har skjutit på en del underhållsarbete på grund av det behövs mycket kapacitet nu, säger Lotta Medelius-Bredhe.
– Det har också varit en bra planering av kärnkraftverkens revisioner över sommaren, vilket påverkar överföringen och hur vi hanterar spänningsutmaningar. Dessutom har Sydvästlänken varit i drift vilket påtagligt påverkar spänningskvaliteten och överföringen. Därtill har regionnäten under flera år investerat i sina nät för att förbättra spänningskvaliteten, säger Lotta Medelius-Bredhe vidare.
Svenska kraftnäts analys inför den kommande vintersäsongen visar att den inhemska elproduktionen är ganska likvärdig med förgående år, men det kommer ändå att vara väldigt höga elpriser framöver. Precis som Robert Andrén lyfter Lotta Medelius-Bredhe fram osäkerheten kring importen av el.
– Under en normal vinter är vi beroende av elimport. Det beräknade importberoendet uppgår då till 36 timmar, men finns inför den kommande vintern en rad osäkerheter kring denna import, säger Lotta Medelius-Bredhe.
Detta beror på flera faktorer – elimporten från Ryssland är avstängd, gasleveranserna från Ryssland är strypta, det är en osäkerhet kring kärnkraftsproduktionen i Frankrike på grund av tekniska problem, det är låga vattennivåer i södra Norge och det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 är försenad till december.
Åtgärder för att minska riskerna
Svenska kraftnät genomför därför en rad åtgärder för att minska riskerna med bristen på eleffekt.
Under den kallaste perioden – mitten av november till mitten av mars – är effektreserven, Karlshamnsverket, om 562 MW tillgänglig. Då är verket inte tillgänglig för marknaden, utan enbart för att hantera akuta bristsituationer.
Svenska kraftnät ser också över om de kan skjuta på vissa underhållsinsatser även inför vintersäsongen. Dessutom har de sedan en tid gjort förändringar kring hur de tilldelar kapacitet från södra Sverige till Danmark och Norge, vilket har ökat överföringen med flera hundra megawatt. Därtill förbereder de möjligheterna att öka utbudet av elproduktion på marknaden.
– Vi måste samtidigt förbereda oss för att det värsta kan hända, nämligen att vi måste koppla bort konsumtion av el. Samtidigt vill jag understryka att det är en låg risk att vi ska behöva använda detta verktyg, men givet de osäkerheter vi har i omvärlden så har den risken ökat mot hur vi brukar ha en vinterdag, säger Lotta Medelius-Bredhe och fortsätter:
– Men det är viktigt att påpeka att varje kWh vi kan spara nu, desto bättre situation har vi i vinter både vad gäller tillgång på el och pris.
Detta är något som även energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar trycker på och han uppmanar företag, hushåll och myndigheter att spara el.
– Vi diskuterar också med flera myndigheter att tillsammans med större elförbrukare kartlägga möjlighet med flexibel elförbrukning inför vintern, säger Khashayar Farmanbar.
– Och vi har inlett en intensiv dialog med Svenska kraftnät och alla producenter inom fjärr- och kraftvärmebolag för att all tillgänglig elproduktion som kan komma in i elsystemet ska komma in, säger Khashayar Farmanbar.
Ann-Sofie Borglund
