Det var kanske tur att Maja Lundbäcks mamma sa nej till dotterns barndomsdröm: att bli jockey. I stället blev det en snabb karriär i statsförvaltningen efter civilingenjörsexamen i energisystem i Uppsala. Efter att bland annat ha jobbat med systemdesign på Strålsäkerhetsmyndigheten och som förändringsledare på Svenska kraftnät är Maja Lundbäck nu elsystemspecialist på ENTSO-E, som stöttar och samordnar EU:s systemansvar.
Och nog kan det behövas stöttning. Utvecklingen för det svenska elsystemet har varit lite skakig under senare år. Svenska kraftnät har tvingats köpa in allt fler extratjänster för att klara systemdriften och överföringskapaciteten har tidvis varit kraftigt nedsatt mellan elområdena. Utvecklingen har accentuerats ytterligare genom Rysslands anfallskrig mot Ukraina. De höga europeiska elpriserna påverkar nu i större utsträckning södra Sverige och frågan om energisäkerhet och trygghet har blivit än mer centrala – inte minst inför vintern.
En viktig orsak till att marginalerna i elsystemet minskat är att en stor del av den planerbara kraften i södra Sverige tagits ur bruk samtidigt som det tillkommit allt mer vindkraft. Och när den planerbara kapaciteten inte finns på plats minskar också möjligheten att ta emot el från norra Sverige, eftersom systemet behöver kunna klara ett felfallom någon del av elsystemet skulle fallera.
– Alla länder har byggt ut förnybar el, men det är få länder som även har plockat bort så mycket planerbar kraft inom ett och samma område som Sverige gjort. I andra länder har man behållit planerbar produktion eller adderat till exempel gaskraft för att behålla basen i produktionen, säger Maja Lundbäck.
Minskade resurser för driftsäkerhet
Varningssignalerna har funnits länge och Svenska kraftnät har pekat på utmaningarna i rapporter sedan runt tio år tillbaka (så även Maja Lundbäck i sin tidigare roll).
– Resurserna för att upprätthålla driftsäkerheten har minskat. Man tar bort planerbar kraft på alla nivåer samtidigt som systemet är åldrat och har behov av stora investeringar. Det gör att behovet av verktyg för att köra elsystemet har ökat – men samtidigt har vi färre verktyg att jobba med nu. Det är en svår ekvation och det leder ju självklart till ett rörligare elsystem och således ett rörligare elpris, säger Maja Lundbäck.
Samtidigt görs ju mycket för att förbättra elsystemet, till exempel genom upphandling av stödtjänster och utveckling av flexmarknader. Det är ju nya verktyg som kommer in?
– Det är i grunden bra att vi har stödtjänster, men samtidigt är det ett tecken på att systemet är mer instabilt. När det gäller utökad flexmarknad blir systemet än mer rörligt – i förlängningen kan det bli fysikaliskt problematiskt. Det måste finnas en gräns för hur mycket flex ett system ska ha, säger Maja Lundbäck som tycker att flexdebatten påminner lite om vindkraftsdiskussionen för tio år sedan genom att konsekvenserna inte diskuteras tillräckligt noggrant.
Men hur ska vi ta oss vidare i detta läge?
Det är en fråga som Maja Lundbäck funderat länge på. I våras var hon en av huvudpersonerna i journalisten Sven-Olof Karlssons bok ”Elsystemkrisen” tillsammans med kärnkraftsspecialisten Carl Berglöf och Karlshamnsverkets vd Henrik Svensson. I boken försöker de reda ut bakgrunden till dagens turbulenta elmarknad och peka ut olika vägar framåt för att lösa utmaningarna.
– Först måste vi bestämma vad elsystemet ska leverera. Vi måste sätta upp ett mål. Vilken försörjningsgrad ska vi ha och under vilka förutsättningar? Ska vi klara oss vid ödrift och hur länge ska vi klara oss, säger Maja Lundbäck. Det är upp till varje land inom EU att själv ansvara för sin trygga elförsörjning.
– När ett mål är klart kan sedan ett elsystem dimensioneras som kan leverera den elförsörjning som ett land behöver.
Maja Lundbäck jobbar dagligen med EU:s ramverk och är lite överraskad över att intresset för dessa regler är så låg i eldebatten.
– Det finns ett ramverk som vi kan använda som är baserat på många länders erfarenheter, ett slags best practise.
Långtgående mandat
EU:s inre marknad omfattar allt från drift av elsystemet, anslutningskrav och vad som gäller vid svåra situationer. Men i Sverige har diskussionen ofta handlat om nätutbyggnad och inte fokus på hela elsystemet. Ett elsystem och dess förmåga att försöja ett land med el är så mycket mer än bara ett ledningsnät. Det inkluderar även elanvändning och elproduktion och gränssnitten däremellan. Att ansvara för ett elsystem är större än att ansvara för ett elnät.
Men hur mycket mer kan en systemansvarig göra egentligen utifrån dagens regelverk?
– En systemansvarig för överföringssystemet har långtgående mandat att ge incitament och vidta åtgärder för att säkerställa elförsörjningen både på kort och långsikt. Men det krävs då att produktion och nät tillförs på rätt ställen i landet för att kunna möta behovet av el, och det är ingen uppgift som en aktör kommer lösa.
I skrivande stund är det politiska tonläget högt, ofta förknippat med en kraftslagsdebatt: vindkraft kontra kärnkraft, där det kan ser ut som att det finns snabba lösningar för hela elmarknaden.
– Det finns misstolkningar som skulle behöva rättas till och kunskap om det tekniska systemet och gällande regleringar behöver breddas. Vi börjar få ont om tid att hitta åtgärder, och att agera under stor press är aldrig bra.
Maja Lundbäck drar sitt strå till stacken genom att försöka bredda kunskapen om elsystemet, bland annat genom sina pedagogiska utläggningar på Twitter.
– Det var lite överranskande att det blivit så populärt, men jag vill bidra till att höja systemförståelsen. Det är viktigt för mig som statstjänsteman. Vi måste få ut detta så att vi kan få kunskapsbaserade beslut.
Det finns dock ingen quick fix på utmaningarna, utan det är ett mödosamt arbete där varje del kan finslipas fortlöpande. Allt kan bli lite bättre hela tiden:
– Systemet kommer aldrig vara färdigbyggt. Det ska förbättras successivt – bit för bit. Under tiden kommer vi hitta bättre lagar och standardiseringar. Lagarna kommer i sig inte att skapa en utveckling, men de ger oss mandat och förutsättningar att utveckla systemet efter de behov som finns.
Vad kan Energiföretagen göra?
– De kan vara med och formulera den gemensamma målbilden: var vi är och vart vi ska utifrån sina medlemsföretags roller. Om man förstår sin del i utvecklingen är det lättare att veta vad man ska bidra med. Det handlar mycket om att öka kunskapen och förståelsen och samverkan mellan alla aktörer i elsystemet.
4 tips för att skapa ett robust elsystem:1) Definiera vilken elförsörjning som behövs så kan man bygga ett elsystem som kan leverera önskad elförsörjning.2) Utgå ifrån systemets behov och fysikens lagar när lösningarna föreslås. Kom ihåg att ett elsystem går att köra utan en elmarknad men en elmarknad finns inte utan ett elsystem3) Ha god förståelse för den lagstiftning som redan idag finns på området och fokusera på att implementera befintliga krav så att elsystemet kan utvecklas på ett säkert sätt4) Låt alla delar av elsystemet ta plats. Nät, förbrukning och produktion är alla vitala delar för att systemet ska kunna köras med hög överföringskapacitet, man kan inte ersätta en del med en annan och tro att förmågan till elförsörjning är oförändrad.
Johan Wickström
