I Sundborn, en dryg mil nordöst om Falun, invigdes byns första lilla fjärrvärmenät förra året när pelletspannan tändes upp i det faluröda pannhuset. Allt började med att bostadsbolaget Kopparstaden skulle bygga ett bostadsområde med 24 lägenheter i Sundborn, där bygget projekterades med en värmepumpslösning. Samtidigt var en annan av bolagets fastigheter i byn i akut behov av en ny energilösning efter att jordvärmeanläggningen slutat fungera.
När det dessutom uppdagades att byskolan skulle byta energisystem till en bergvärmeanläggning såg istället Kenneth Ahlström, Kopparstadens chef för energi och miljö, en helt annan möjlighet. Det kanske skulle fungera med ett litet fjärrvärmenät istället?
– Värmepumpar är ingen riktigt bra lösning eftersom de ökar vårt elberoende. Kan man hitta en annan lösning är det helt klart att föredra och här i Sundborn fanns det plötsligt en hel del pengar i potten till en ny gemensam energianläggning, berättar Kenneth Ahlström.
Mailade det lokala energibolaget
Strax innan jul 2019 mailade han det lokala energibolaget, Falu Energi & Vatten, och kommunens lokalförvaltning och föreslog ett närvärmenät istället.
– För oss var det ett stort projekt att bygga en panncentral och ett närvärmenät i Sundborn. Den stora utmaningen i projektet var att få ihop ekonomin i en by med knappt tusen invånare, säger Margareta Eriksson, produktchef för värme-kyla och pellets på Falu Energi & Vatten.
Närvärmeverket i Sundborn är ett exempel där synergieffekterna bidrar till att göra Falun lite smartare.
En kalkyl togs fram utifrån vilka områden inom rimligt avstånd som var troliga att få med, vilka möjligheter för rördragning det fanns och hur pannan skulle dimensioneras.
– Projekt som är svåra att räkna hem för ett bolag i kommunen kan bli lönsamma i samverkansform och bidra till hög koncernnytta. Närvärmeverket i Sundborn är ett exempel där synergieffekterna bidrar till att göra Falun lite smartare, säger Margareta Eriksson.
Den första upphandlingen omfattade en fastbränslepanna med en effekt på 700 kW och tanken var att dimensionera fjärrvärmerören för en framtida utbyggnad av nätet men det blev alltför dyrt.
– Vi fick göra ett omtag och skala ner anläggningen till det aktuella behovet för att få ihop ekonomin, säger Margareta.
Med en panna på 350 kW, rör med mindre diameter och endast det alla nödvändigaste såg det ljusare ut.
– Men det krävdes en större investering än den normala anslutningsavgiften från Kopparstaden och lokalförvaltningen. Vi delade i stort sett på investeringen och såg till koncernnyttan för hela projektet, säger Margareta Eriksson.
Ackumulatortank stöttar värmeleveransen
Den totala kostnaden landade på 9,3 miljoner, och man hade lite tur för upphandlingen skedde precis innan prisökningarna de senaste åren. Flera smarta beslut togs för att hålla nere priset. Panncentralen beställdes i prefabutförande men byggnadsnämnden krävde falurödmålad träpanel för att centralen skulle smälta in i Sundborns kulturbygd.
Minimieffekten i pannan var en viktig detalj för att kunna producera varmvatten med pannan under sommaren. En ackumulatortank på 7,5 kubikmeter gör att pannan kan eldas lite jämnare under den varma årstiden samtidigt som varmvattentillgången säkras under morgonruschen. En panna som går på bioolja står för redundansen.
– Och det finns plats för ytterligare en panna i centralen för en eventuell expansion av nätet längre fram, säger Margareta Eriksson.
Pelletsen till pannan producerar energibolaget självt vid fjärrvärmeanläggningen i Falun där spånet först torkas – av bland annat restvärme från ett datacenter i närheten – innan det blir pellets.
Pannan värmer nu Kopparstadens nybyggda fyra punkthus samt fastigheten utan fungerande jordvärme. Skolan med två förskolor är däremot inte anslutna än för under projektets gång bestämde kommunen att riva den gamla skolbyggnaden och bygga nytt. Men skolans sporthall är ansluten.
– Det är mer regel än undantag att förutsättningarna ändras under ett projekt. Det har påverkat driften av pannan att kundunderlaget inte varit på plats från början, säger Margareta Eriksson.
– Det positiva är att värmen från pannan kommer att räcka till fler anslutningar, för den nya skolan kommer att få ett lägre energibehov och Kopparstadens nybyggda punkthus drar mindre energi än vi trodde. Men först måste vi få reda på hur mycket varmvatten som går åt för att veta hur stor kapacitet som finns kvar.
Kopparstaden däremot har redan anslutit ytterligare 12 lägenheter intill skolan som tidigare värmdes upp av elpannor.
– Vi tog kontakt med hyresgästerna och intresset var stort för ett byte till fjärrvärme eftersom elpriset är högt. Vi stod för anslutningsavgiften, installation och fjärrvärmecentraler och nu betalar de 80 öre kilowattimmen, berättar Kenneth.
Minskad elförbrukning
Resultatet av de drygt 900 meter fjärrvärmerör som hittills grävts ner är att eleffektbehovet i Sundborn minskat samtidigt som byn växt med 24 nya bostäder. Elförbrukningen har minskat med cirka 250 000 kWh och Kopparstadens sista oljepanna i kommunen har skrotats och skolans oljepanna som stått för spetsvärme är snart bortbyggd. Och 2021 fick Koppastaden pris av Allmännyttan för Årets bästa klimatinitiativ.
– Jag trodde ju aldrig att det skulle gå så här lätt att förverkliga idén om ett fjärrvärmenät i Sundborn. Det är otroligt vad man kan åstadkomma när man samarbetar och strävar mot ett gemensamt mål, avslutar Kenneth Ahlström.
Närvärmenätet i Sundborn
Total kostnad: 9,3 miljoner kronor.Panna: ETA 350 kW.Reservpanna: Biooljeeldad på 450 kW.Ackumulatortank: 7,5 m3.Hittills anslutna lägenheter: 44 st + sporthall.Kommande anslutning: skola + några anslutningar till.
Kopparstaden fick 2021 priset Bästa Klimatinitiativ i kategorin effekttoppar och förnyelsebar energi som allmännyttan delar ut med motiveringen: ”…att genom lokal samverkan ha skapat förutsättningar för en fastbränslepanna eldad med biobränsle och ett närvärmenät i ett samhälle med färre än 1 000 invånare”.
Anders Kristensson
