I december 2022 meddelade Energimarknadsinspektionen att man ändrat metod för att beräkna värdet på elnätsanläggningar. Elnätsföretagen skulle nu redovisa det ursprungliga anskaffningsvärdet av elnätsutrustningen istället för att värdera med normpriser som speglar dagens värden. Dessa uppgifter – tillsammans med allt annat underlag – ska lämnas in till Ei senast den 20 april.
En majoritet av elnätsföretagen överklagade EI:s beslut då de menar att metodbytet innebär en väsentligt lägre kapitalbas vilket leder till lägre intäktsramar – och mindre pengar att investera i elnäten när det behövs som mest. Dessutom menar man att metoden är väldigt tidskrävande samt att det finns risk att olika företag rapporterar på olika sätt, vilket kan leda till bristande transparens och rättssäkerhet.
Beslutet saknar stöd i ellagen
Nu har Förvaltningsdomstolen i Linköping kommit med en dom i ärendet. Domstolen går på elnätsföretagens linje på några av de viktigaste punkterna. Bland annat upphäver de kravet på att inrapportera de ursprungliga anskaffningsvärdena ”då Ei saknar stöd i ellagen för sin begäran i dessa delar”. Enligt domen ska även även hyrda eller leasade anläggningar kunna ingå i kapitalbasen, vilket EI inte ville tillåta.
–Elnätsföretagen har fått rätt i sak kan man säga. Domstolen konstaterar att det inte finns lagstöd för att begära in vissa av uppgifterna, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät och regelverk på Energiföretagen.
Men läget är fortsatt komplicerat. Rätten avvisade elnätsföretagens yrkande på att de överklagade besluten inte ska gälla och att Ei ska meddela nya beslut.
Elnätsföretagen ska alltså rapportera in sina uppgifter till den 20 april. Och enligt Ei:s tolkning ska företagen rapportera in enligt gällande beslut i och med att domen träder i kraft först den 27 april.
– Ei menar att deras myndighetsbeslut gäller under den tid de har på sig att överklaga, det vill säga till den 27 april. Vår juridiska expertis kommer emellertid fram till en annan slutsats, nämligen att förvaltningsrättens beslut gäller omedelbart, kommentar Tomas Malmström.
En balansgång enligt Ei
Enligt EI:s generaldirektör Ulrika Hesslow behöver Sverige justera sin intäktsreglering.
– Elnätsavgifterna i Sverige har ökat mer än i våra grannländer. Vi måste väga elnätsföretagens intresse att få avkastning på sitt kapital mot kundernas intresse att få rimliga priser. Det är en balansgång. Och elnätsföretagen kommer få en säker avkastning på det kapital man satsat, så de kommer även fortsättningsvis kunna göra investeringar, säger Ulrika Hesslow.
Men samtidigt pågår en utredning om framtidens intäktsramar – hade det inte varit bra att invänta den innan ni ändrade metod?
– Jo, det kan man tycka, men problemet är att den kommer för sent. Vi måste fatta beslut om nya intäktsramar innan den 31 oktober och det är först då som utredningen kommer att vara färdig, säger Ulrika Hesslow.
Nu ser det istället ut att bli fortsatta domstolsprocesser. Ulrika Hesslow säger att myndigheten troligen kommer att överklaga domen angående inrapportering av uppgifter.
– Men de här processerna är inget vi önskar. Förhoppningen är att vi på sikt ska kunna komma undan detta, säger Ulrika Hesslow.
På Energiföretagen är Tomas Malmström bekymrad över hur elnätsföretagen ska klara de investeringar som krävs när elsystemet ställs om.
– Vi står inför en gigantisk utmaning för med en fördubblad elanvändning för att nå klimatmålen. Då är det ju väldigt olämpligt att snabbt förändra i regelverken. Branschföretagen är mycket oroliga för att det kan påverka möjligheterna att investera, säger Tomas Malmström.
Johan Wickström
