Omvandlingen av elsystemet fortsätter i snabb takt. Under 2022 tillkom 50 800 nya solcellsinstallationer, 91 000 rena elbilar och 3 900 laddningspunkter i Sverige. Därtill installerades ytterligare 2 400 MW vindkraft. Det nya elsystem som nu tar form ändrar flödena och dynamiken i elnätet successivt. Samtidigt pågår utrullningen av drygt fem miljoner elmätare till landets elkunder, som i större utsträckning ska kunna ta del av datan.
Mitt i denna marknad befinner sig landets elnätsföretag. Dessa cirka 170 företag ska föra över el i rätt mängd till rätt kund vid rätt tillfälle, med rätt servicenivå och vara i ständig balans – utan avbrott dygnet runt. För att klara denna komplexa uppgift och använda nätet optimalt resurseffektivt krävs det smarta digitala verktyg.
It har i och för sig använts i många decennier av dessa företag, men det nya energilandskapet kräver vassare verktyg. I Sverige är 70 procent av dagens nätkomponenter äldre än 20 år och 37 procent är äldre än 38 år. Och det ser ungefär likadant ut i övriga Europa. Enligt en färsk handlingsplan från EU måste Europas elnätsföretag investera hisnande 1 700 miljarder kronor i digitaliseringsåtgärder fram till 2030 för att klara klimatomställningen.
Hur går det då med digitaliseringen? I en färsk rapport, ”DigiGrid – digitaliserade och resurseffektiva nät”, har elkraftsbranschens intresseorganisation Power Circle – på uppdrag av Energiforsk – genom en enkätstudie till Sveriges elnätsföretag kartlagt hur långt de kommit och vilka möjligheter som de ser.
Här kan man se att 65 procent av företagen som svarat inlett satsningar på digitalisering, men att enbart 15 procent uppnått ett stadium där beslut fattas utifrån åtgärderna (se faktaruta). Vidare svarar 85 procent av företagen att det finns data som samlas in som de inte använder – på grund av brist på tid, resurser och kompetens.
Många mindre företag saknar både tid och kompetens.Elham Kalhori, projektledare på Power Circle.
Elham Kalhori är projektledare för rapporten på Power Circle och för henne var en av de centrala slutsatserna att det är skillnad på datorisering och digitalisering.
– Datorisering handlar om att byta ut analoga komponenter mot digitala i olika delar av nätet, till exempel i en nätstation. Medan digitalisering innebär att insamlingen av data ger upphov till förändrade eller nya processer. Det är en väldigt liten del av företagen som säger att digitaliseringsåtgärder ligger till grund för beslut, säger Elham Kalhori.
Minskade avbrottstider
Det företagen samlar in är till exempel data för larmsignaler, reaktiv effekt, aktiv effekt och fasström per fas. De viktigaste drivkrafterna för digitaliseringen, enligt studien, är att minska avbrottstider och identifiera flaskhalsar i nätet, genom bättre övervakning och styrning.
– Men det handlar också om att få en bättre förståelse för elsystemet och att få beslutsunderlag för eventuella investeringar. Många företag vill gärna utveckla elnätet för att göra systemet smartare, säger Elham Kalhori.
Det är inte alltid så lätt att direkt se nyttorna med att investera i digitaliseringsåtgärder. En av respondenterna
i rapporten beskriver det på följande sätt: ”Alla har börjat digitalisera – men det är lite som att kasta pil på en dartboard: det finns inte någon snitslad bana.”
Ofta handlar det om investeringar och dessa måste kunna motiveras för företagens ledning. Det gäller att veta vilka nyttor man vill ha ut.
De stora nätföretagen har mer muskler och kan enklare navigera i den nya tekniken. Ett exempel är Ellevio som ska uppgradera 2 000 av sina nätstationer till 2030, där stationerna med mest avancerad utrustning ska kunna fatta autonoma beslut vid avbrott.
– Men många mindre företag saknar både tid och kompetens för att kunna ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Ofta handlar det om investeringar och dessa måste kunna motiveras för företagens ledning. Det gäller att veta vilka nyttor man vill ha ut, säger Elham Kalhori.
Nu jobbar vi för att få ut så mycket nytta som möjligt ur mätarna.Jesper Duvander, digitaliseringschef, Karlskoga Energi & Miljö.
Jobbar intensivt med digitaliseringen
Ett av företagen som brottas med dessa frågor och som kommit en bra bit på väg är Karlskoga Energi & Miljö, som har cirka 15 000 elnätskunder och 170 mil ledningar. Här har man jobbat ”intensivt” med digitaliseringen sedan 2018, enligt digitaliseringschefen Jesper Duvander.
– Vid den tiden hade vi stora brister när det gäller mätvärden och var väldigt odigitaliserade. Då, 2018, kom ju de nya kraven på elmätare som ska vara på plats från 2025, vilket var ett slags startskott för oss.
Tillsammans med sju andra elnätsbolag – ”Värmlandsgruppen” – samverkar nu Karlskoga Energi & Miljö kring upphandling, utrullning och implementering av de nya mätarna.
Under hösten 2022 var utrullningen klar för Karlskogas del.
– Nu jobbar vi för att få ut så mycket nytta som möjligt ur mätarna, allt från att leverera HAN-moduler till kunderna som att utveckla nya appar, säger Jesper Duvander och tar fram en powerpoint med ett 70-tal bollar med åtgärder som genomförts sedan 2018: från digitala avtal till digitalisering av ritningar och e-fakturor.
Överlag är det enklare att styra och övervaka näten nu. Samtidigt ökar kraven på it-säkerhet.
Och sedan vecklar han ut nästa powerpoint med lika många bollar som ska genomföras till 2025.
– Vi får in väldigt mycket data med högre kvalitet genom de nya mätarna. Det ger otroligt många fler möjligheter. Nu undersöker vi vad kunderna vill ha. Merparten skulle vilja se sin förbrukning i realtid och vi får se om vi kan lösa det.
Ett annat aktuellt område för företaget är att förebygga icke-tekniska nätförluster.
– Vi tror att det kommer att öka i takt med att elpriserna går upp. Och nu har vi nya verktyg för att spåra stölder och förluster. Överlag är det enklare att styra och övervaka näten nu. Samtidigt ökar kraven på it-säkerhet.
Har ni kompetens internt för att kunna satsa mer på digitaliseringen?
– Vi har en hel del intern kompetens, men det här är ett av skälen till att samverka – att vi kan nyttja varandras kompetens. Men utöver det köper vi även in en del kompetens, säger Jesper Duvander.
Göteborg Energi ligger i framkant
Ett av företagen som ligger i framkant i digitaliseringen är Göteborg Energi Nät med drygt 265 000 kunder i Göteborgsområdet. Här var man tidigt ute med systemstöd för kartor, NIS-system, redan i slutet av 1990-talet. Drygt tio år senare slog man ihop kartsystemet med anläggningsdata och 2014 lade man in timvärden i systemet.
– Det blev ett jättelyft för oss. Nu kunde vi få en betydligt bättre upplösning i våra nät på timbasis. Tidigare utgick vi ifrån statistiska antaganden vid utbyggnad av nätkapacitet – nu fick vi faktiska siffror, säger Ferruccio Vuinovich, planeringsingenjör på Göteborg Energi Nät.
De nya mätarna innebär att vi får mycket bättre koll, på varje punkt i lågspänningsnätet.
Även organisatoriskt har digitaliseringen gjort verksamheten enklare och mer effektiv.
– Tidigare hade vi en massa papper som vi skickade ut i samband med anslutningar. Det var en ganska komplicerad process. Nu sker allt digitalt. På så sätt har vi kapat 20 000 papperssidor per år, säger Niklas Almgren, specialist på Göteborg Energi Nät.
Ett annat exempel är att företagets driftmontörer har med sig en surfplatta med NIS-info och en digital karta och lägger in informationen direkt ute i fält.
– Det som är kvar nu för vår del är ökad automatisering. Vi har en pilotledning i ett område med 12 kV där skadedrabbade områden ska kunna sektioneras bort automatiskt. Målet är att kunna ha mer automation på skadedrabbade sträckor.
Även Göteborg Energi har påbörjat utrullningen av smarta elmätare, med start i februari.
– De nya mätarna innebär att vi får mycket bättre koll, på varje punkt i lågspänningsnätet. Vi får numera information i vår driftledningscentral om ett pågående fel i lågspänningsnätet i samma ögonblick som det inträffar, vilket vi sedan kan agera på, säger Niklas Almgren.
De nya mätarna innebär också att kunderna kan få en massa mer information om sin elanvändning – och här ökar kraven.
– Vi måste möta upp kundkraven på ett bättre sätt. Kunden har allt större vilja att se energianvändningen själv via effektuttagen. Och det handlar om kommunikation också – vi behöver bli bättre på att förstå våra kunder, säger Isabella Andersson, kundvårdsansvarig på Göteborg Energi Nät.
– Vi har en app idag som vi vidareutvecklar och
får en mängd förfrågningar kring nya tjänster. Vi bjuder också in företag som vill testa nya lösningar och tjänster.
Med fler digitala mätpunkter blir det även enklare att utveckla den lokala marknad för effektflexibilitet som Göteborg Energi startat, Effekthandel Väst, där elkunder kan delta, till exempel genom att dra ner sin elanvändning.
– Här vill vi gärna ha med fler kunder, till exempel fastighetskunder eller aggregatorer med hushållskunder. Om vi kan kapa bort effekttoppar under höglasttimmar kommer vi inte behöva bygga ut elnätet lika mycket, konstaterar Ferruccio Vuinovich.
De lågt hängande frukterna är att effektivisera det interna arbetet.Lars Nordström, professor i elkraftteknik på KTH.
"Regleringar har hämmat utvecklingen"
Relativt få elnätsföretag verkar ha kommit så långt som Göteborg Energi med sina digitala satsningar, vilket Power Circles studie visar. En förklaring kan vara de regleringar som finns, enligt Lars Nordström, professor i elkraftteknik på KTH.
– Elnätsföretagen och Energimarknadsinspektionen har bekymrat sig över regleringsmodeller och kalkylräntor. Det har hämmat utvecklingen. Digitala lösningar bygger inte kapitalbas på samma sätt, säger Lars Nordström som jobbat mycket med tillämpad forskning med fokus på elnät.
– Sedan är energibranschen också tillförlitlighetsdriven, lugn och trygg där vi historiskt sett haft ett säkert kraftsystem med vattenkraft och kärnkraft. Jämför med Danmark där man så länge satsat på vindkraft. De har en helt annan kraftsystemdynamik som drivit på digitaliseringen av elnäten.
Men nu går utvecklingen rasande snabbt även i Sverige och fler digitala åtgärder har potential att bli lönsamma, menar Lars Nordström.
Vad bör elnätsföretagen prioritera för digitala åtgärder i det här arbetet?
– De lågt hängande frukterna är att effektivisera det interna arbetet genom till exempel fjärrstyrning, enklare omkopplingar och proaktiva underhållsåtgärder.
Däremot är Lars Nordström mer tveksam till att elnätsföretagen ska satsa så mycket på nya tjänster.
– Man kan jämföra med telenäten. Här hade ju till exempel Telia och andra operatörer en konkurrensfördel tidigare, men nu är det ingen som bryr sig om vem man surfar med. Elleveransen är lite som surfen, säger Lars Nordström som tror att denna marknad i huvudsak kommer tas över av externa leverantörer, vilket ju de nya elmätarna öppnar upp för.
Digitaliseringen bidrar till att hela elsystemet kan användas mer resurseffektivt.
Men oavsett vem som tar över denna del av marknaden kommer digitaliseringen av elnäten fortsätta och troligen ge mervärde till kunderna. Men det kan också innebära fördelar för hela elsystemet.
– Digitaliseringen bidrar till att hela elsystemet kan användas mer resurseffektivt. Vi kan använda mer av vår infrastruktur på ett smartare och mer flexibelt sätt, säger Elham Kalhori som menar att digitaliseringen även får andra effekter.
– Hela den här utvecklingen kräver nya och mer tvärvetenskapliga kompetenser. För energiföretagen betyder det att de måste göra sig mer attraktiva som arbetsgivare samtidigt som de måste etablera samarbeten med nya aktörer.
Johan Wickström
