Sommarens elpriser har generellt legat på betydligt lägre nivåer än 2022, framför allt i södra Sverige där SE 4 (Skåne) hade ett snittpris på drygt 40 öre/kWh under juli. Nu är vi nog tillbaka på ”normala”, låga prisnivåer, tänker många.
Absolut inte, säger Arne Bergvik, energistrategisk konsult på Sigholm, som analyserat elprisernas förhållande till det så kallade bränslekomplexet: gas, olja och utsläppsrätter.
– Det är de tre delarna som förklarar det absoluta elpriset även i Norden, sedan kan de vara relativa variationer beroende på vind- och solkraftsproduktion, hydrologi etc. Det svenska elpriset hade inte nått de rekordnivåer vi sett de senaste åren om inte gaspriset legat så högt, säger Arne Bergvik.
Och gaspriset har inte bara styrts av lägre utbud sedan Ukrainakriget startade och Ryssland stängde merparten av sina rörledda gasleveranser till Europa. Under de senaste sex åren, sedan 2017, har priset på utsläppsrätter sextonfaldigats – lite i skymundan, enligt Arne Bergvik.
Det har gått från 6 euro per ton koldioxid till toppar på över 100 euro per ton i början av 2023 – de senaste månaderna har det pendlat mellan cirka 80–90 euro per ton. Anledningen är att EU successivt stramat åt utsläppshandeln med allt tuffare krav
– När utsläppspriset låg på 6 euro så stod utsläppen för 2–5 öre/kWh av produktionspriset på fossil el. Nu med dagens utsläppspris ligger det mellan 40–90 öre/kWh – alltså innan själva bränslena, kol och fossilgas, köpts in.
Om fem år kan utsläppspriset nog ligga på uppåt 150 euro per ton, men det är ändå ganska lågt räknat.
Fortsatta åtstramningar i utsläppshandeln
Och allt talar för att utsläppspriserna ökar även i framtiden. Reformer och åtstramningar kommer fortsätta, ytterligare förstärkt i EU:s Fit for 55-paket. Från 2026 kommer också tilldelningen av fria utsläppsrätter begränsas och tas bort helt till 2034 – och ersättas av koldioxidtullar. (Idag är drygt 40 procent av utsläppsrätterna gratis.)
– Om fem år kan utsläppspriset nog ligga på uppåt 150 euro per ton, men det är ändå ganska lågt räknat, säger Arne Bergvik, som tidigare under många år jobbat med elhandel och riskanalyser på Engie, ett franskt energiföretag med fokus på bland annat el och gas.
Genom att Sverige och Norden är ihopkopplade med Europas elmarknad är det marginalpriserna i Nordeuropa som styr en stor del av våra inhemska priser.
– Redan idag har Norden en överföringskapacitet på 10 000 MW till andra europeiska länder. Och likströmskablar som kopplas mot bränslekomplexet blir ju bara fler och fler, så sammankopplingen ökar ytterligare på sikt och det påverkar priset.
Slut på smekmånaden
Samtidigt är norra Sverige fortfarande lite avskild från södra Sveriges tidvis höga elpriser, tack vare sin stora produktion och än så länge relativt låga konsumtion. Och det är också hit många stora bolag nu bygger nya anläggningar tack vare den billiga elen.
– Ja, i Norrland har vi haft EU:s lägsta elpriser. Men det kommer inte hålla så länge till på grund av elektrifieringen. Runt 2026-2027 är smekmånaden över – då beräknas överskottsbufferten ha byggts bort vilket gör att priserna jämnas ut över landet. Då ökar också priskopplingen med länder utanför Sverige, konstaterar Arne Bergvik.
Alla företag bör se över var utsläppsrätterna kan dyka upp som en kostnadspost.
Press mot avfallssektorn
Prisökningen på utsläppsrätter påverkar även fjärr- och kraftvärmeföretag med fossila utsläpp.
Särskilt avfallssektorn bör planera för detta. De borde nog fundera över att indexera sina kundavtal mot utsläppsrättsmarknaden så att de inte står där med Svarte petter. Annars kan det bli dyrt, säger Arne Bergvik.
– Alla företag bör se över var utsläppsrätterna kan dyka upp som en kostnadspost. Det borde vara en prioriterad strategisk fråga. Det här är en prisdrivare som kommit för att stanna och som blir avgörande för företagens konkurrenskraft framåt.
Slutligen – vad tror du om höstens och vinterns elpriser?
– Vi kan konstatera att priserna trots sommarens prisfall ligger på mellan 125 till 150 öre/kWh i Tyskland för leverans i höst och vinter. Samtidigt har relationen med vår viktigaste energileverantör Ryssland knappast förbättrats, och stoppet av de långsiktiga, rörledda fossilgasleveranserna tvingar Europa att köpa kortsiktiga leveranser på världsmarknaden för flytande fossilgas, säger Arne Bergvik.
– Det skapar risker för plötsliga prisrusningar, särskilt om det blir kallt i Asien och Europa. För södra Sveriges del har vi tur om elpriserna levererar under 80 öre/kWh på spotmarknaden i höst och vinter.
Johan Wickström
