Mitt i sommaren, den 20 juni, slog Kammarrätten fast att Energimarknadsinspektionen (Ei) inte får ändra metod för intäktsregleringen för 2024–27 på det sätt som Ei föreslog i december – från en kapacitetsbevarande till en förmögenhetsbevarande metod (se faktaruta).
Under våren har ärendet tröskats i Förvaltningsdomstolen, vars beslut överklagades av Ei till Kammarrätten. Domslutet i somras ledde till att Ei nu pausar metodbytet för landets elnätsföretag.
– Kammarrätten gav elnätsföretagen rätt. De sa att Ei inte har rätt att begära in uppgifter över huvud taget utan föreskrifter. Det är ju positivt, men vi har hela tiden sagt att de går för fort fram. Det krävs en ordentlig analys innan man gör en sån här stor förändring, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät och regelverk på Energiföretagen.
Ny normprislista
I och med domen kommer regleringen för 2024-2027 i stort sett likna den modell som gällt de senaste fyra åren.
– Beskedet vi fått är att elnätsföretagen ska rapportera in uppgifter på samma sätt som gjorts tidigare. Men normprislistan – som styr värderingen av elnätsanläggningarna – ska uppdateras. Och den är inte riktigt klar än, säger Tomas Malmström.
Det kan också bli en del smärre förändringar, till exempel ett nytt incitament avseende användningen av flexibilitetsresurser.
För många elnätsföretag innebär domen troligen en lättnad, men samtidigt måste de nu jobba om delar av sitt underlag igen. Till Ei kommer de rapportera in nuvärdet av elnätet den 31 december 2022 samt göra en prognos för alla investeringar fram till och med 2027.
– Det här är ett stort och krävande arbete. Det är bara det man rapporterar in som man sedan kan ta betalt för.
Stor tidspress
Men den största tidspressen just nu har nog Ei, tror Tomas Malmström.
– De måste ta fram nya föreskrifter och se över sitt inrapporteringssystem. Troligen får nätföretagen rapportera in sina uppgifter en bit in i oktober. De nya intäktsramarna måste normalt vara klara till den sista oktober. I den här speciella situationen tror vi dock att det kan dröja fram till årsskiftet innan den slutliga modellen är fastställd genom ett beslut.
Parallellt med ovissheten kring villkoren för nästa regleringsperiod så finns det fortfarande inte några nya beslut om intäktsramar för nuvarande period, 2020-2023. Rättsprocessen avslutades med att ärendet återförvisades till Ei för framtagande av nya beslut.
– Vi vet ännu inte när några beslut är att vänta, men det är minst sagt hög tid då tillsynsperioden snart är till ända, säger Tomas Malmström.
Efterlyser stabila förutsättningar
Tvisterna mellan elnätsföretagen och Ei utspelar sig också i en tid då elektrifieringen går snabbare än någonsin med en fördubblad elanvändning på sikt. Detta kräver investeringar i elnätet på uppemot 1 000 miljarder kronor fram till 2045.
– Vi vill givetvis inte ha dessa ständiga domstolstvister, utan det som krävs nu är stabila och långsiktiga förutsättningar för att klara den här omställningen. Det är alla parter betjänta av. Nu finns det tid att analysera och utreda noggrant så att vi kan få fram en väl avvägd intäktsram från och med 2028, säger Tomas Malmström
I det sistnämnda får Energiföretagen medhåll även från Ei. Myndigheten beklagar visserligen pausningen av metodbytet som de menar utgör en risk för att elnätsföretagen höjer ”mer än skäligt” under kommande år.
– Vi behöver en ändamålsenlig reglering som fungerar långsiktigt. Nu får vi mer tid på oss att föra dialog med berörda aktörer om ytterligare metodförändringar som både ger elanvändare skäliga priser och elnätsföretagen skälig kostnadstäckning och en rimlig avkastning, säger Tommy Johansson, chef för avdelningen för nätreglering.
Två principer för värdering av elnät Förmögenhetsbevarande princip bygger på att ett nätföretag får täckning för en nättillgångs faktiska utgifter, baserat på verkliga anskaffningsvärden för genomförda investeringar i nätet med justering för generell inflation.
Kapacitetsbevarande princip innebär att ett nätföretags ersättning baseras på aktuellt värde på en nätanläggning, det vill säga ett marknadsvärde som speglar vad det kostar att anskaffa motsvarande anläggning idag. I detta fall används ett särskilt index för att spegla kostnadsutvecklingen just för elnätsanläggningar, istället för generell inflation.
Johan Wickström
