I september bjöd Eon Energidistribution in till ett informationsmöte om kommande säsongers flexibilitetsmarknader, där Hässleholm är ny på listan. Syftet var att locka aktörer som kunde öka eller minska effekten med minst 0,1 MW under timmar då elnätet har brist på kapacitet. Det här var startskottet för den flexibilitetsmarknad som Eon nnu har dragit igång i den växande skånska järnvägsknuten.
– Det är en teknisk begränsning i vårt nät som gör att vi annars inte skulle kunna ansluta nya kunder. Med denna flexibilitetslösning kan vi klara nya anslutningar snabbare än vad vi hinner bygga bort begränsningen, säger Rebecca Samuelsson, som arbetar med att utveckla flexmarknader på Eon.
Det som händer i Hässleholm kommer troligen att bli allt vanligare runt om i landet. Ökade behov och större befolkning driver på elanvändningen och då gäller det att kunna klara effekttopparna med hjälp av flexibla elkunder.
Egen plattform för handel
Den nya flexmarknaden i Hässleholm är Eons fjärde. Sedan tidigare driver man en marknad i södra Skåne samt två i Stockholmsområdet. Eon har även utvecklat en plattform, Switch, som elnätsägare kan använda för att starta egna lokala marknadsplatser för flexhandel.
Intresset för flexmarknader har dock varit lite svalt de senaste åren under corona och elpristoppar (med naturlig flex som följd), men nu kan man nog förvänta sig ett ökat behov under kommande år.
Vi jobbar för att skapa ett bättre affärscase för våra leverantörer så att de får tillbaka sina pengar och även kan tjäna en slant.
– Jag tror att det kommer vara jätteviktigt – dels för att lösa de flaskhalsar som uppstått i elnäten på platser där samhället utvecklas snabbare än utbyggnaden i näten, dels då nya typer av anläggningar ändrar flödena i elnätet genom batterier, solceller och elbilsladdare, säger Rebecca Samuelsson, som innan Eon bland annat arbetat med flexfrågor på Energiforsk inom ramen för det EU-drivna projektet Coordinet.
Omogna marknader
Flexmarknaderna är fortfarande ganska omogna med låg likviditet och att få med kunderna är inte alltid så enkelt, menar Rebecca Samuelsson.
– Det krävs vissa styrsystem för att delta, men många anläggningar och resurser har det inbyggt redan idag. Sedan måste du aktivt gå in och lägga bud, vilket innebär en viss upplärningskostnad.
Samtidigt finns det exempel på företag som dragit sig ur eftersom affärscaset varit för dåligt helt enkelt.
De flesta vill vara med och ta samhällsansvar, och att bidra med flexibilitet är ett sätt att hjälpa till i den urbana utvecklingen.
– Ja, flexmarknaden behöver utvecklas för att nå upp till samma kapacitet som till exempel Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader. Men vi jobbar för att skapa ett bättre affärscase för våra leverantörer så att de får tillbaka sina pengar och även kan tjäna en slant. Detta till exempel genom att erbjuda en tillgänglighetsersättning – som innebär att leverantören får betalt av oss genom att ha tillgängliga resurser på plats.
Men i grunden är det inte enbart pengarna som är den primära drivkraften, tror Rebecca Samuelsson
–De flesta vill vara med och ta samhällsansvar, och att bidra med flexibilitet är ett sätt att hjälpa till i den urbana utvecklingen.
EU arbetar med frågan
Även på EU-nivå händer det mycket inom flexområdet. EU-kommissionen har sedan länge tryckt på vikten av ökad efterfrågeflexibilitet,. I sitt så kallade Ren energi-paketet, där den andra delen implementerades i Sverige under sommaren, infördes bland annat en ny roll på elmarknaden, den oberoende aggregatorn, som ska kunna samla in effektresurser – till exempel solels- och batterianläggningar i ett villaområde – och delta på elmarknaden på ett enklare sätt än tidigare.
Inom EU arbetar man även med att ta fram nätkoder – gemensamma riktlinjer – för flexmarknaderna som ska gälla i alla medlemsländer. I detta arbete deltar även Rebecca Samuelsson som expert i EU DSO Entitys arbetsgrupp.
– Vi tar fram övergripande ramar där vissa detaljer sedan kan anpassas till nationella förhållanden. Detta kommer ge oss elnätsägare mycket mer tydlighet i hur vi kan utforma och utveckla våra marknader. Jag hoppas att vi kommer att ha ett godkänt förslag klubbat och klart i slutet av 2024, säger Rebecca Samuelsson.
Nya arbetssätt och processer
På Eon är man väl förberedd på de kommande besluten och har plockat in flexfrågan i sin strategi. Sedan drygt ett år tillbaka ingår enheten som jobbar med flexmarknader i den vanliga linjeorganisationen. Detta innebär nya arbetssätt och processer för personalen, där flexperspektivet ingår på flera nivåer i planeringen.
– Det pågår en kulturförändring inom branschen och hos kunderna. Som elnätskund kommer man att vara med och pytsa in resurser i elsystemet. För oss blir det som att ta hand om ett föränderligt kundbehov – ner till minsta hushållskund, säger Rebecca Samuelsson
Vad tjänar Eon på att driva flexmarknader?
– För vår del handlar det om att vi kan ansluta kunder snabbare. Vi kan leva upp till vårt ansvar. Det finns också en hållbarhetsaspekt. Lyckas vi skala upp och ha likvida flexmarknader behöver vi kanske inte bygga ut nätet lika mycket på lång sikt heller. Kapacitetsbristen kan vara begränsat till några timmar, vilket innebär att resterande tid finns det gott om plats i näten. Att inte använda nätet mer effektivt än vad vi gjort hittills är resursslöseri, säger Rebecca Samuelsson.
4 tips till elnätsföretag som planerar att utveckla en lokal flexmarknadKom igång och testa! Även om det inte finns ett skarpt behov så gör en pilot med syfte att lära.Uppfinn inte hjulet igen. Läs slutrapporter från andra projekt och ta tillvara på lessons learned från andra som hållit på längre med flex.Teama ihop er med en annan nätägare som har kommit ungefär lika långt med flex. Detta är nytt och det är guld värt att kunna bolla och utbyta erfarenheter. Jobba hårt med dialogen och relationen med alla typer av flexleverantörer. Ibland är det inte självklart hur flex påverkar en aktör och de har kanske möjlighet att engagera sig, bara möjligheterna blir tydliga för dem.
Johan Wickström
