Renässans för Ringhals

Ringhals ligger naturskönt på Väröhalvön i Varbergs kommun. På ena sidan av kärnkraftverket går kor på en äng och mumsar gräs och runt om verket ser man havet. Ett naturreservat, små sommarstugor och gårdar ligger i dess närhet.

– Den närmaste grannen bor 200 meter härifrån. Att människor bor så nära
kärnkraftverket förvånar internationella tv-team som varit här, säger Anna Collin, presschef på Ringhals.

Under senare tid har debatten svängt i samhället och hos politiker i en mer kärnkraftsvänlig riktning, men hos invånarna i kommunen har däremot majoriteten varit positiva till kärnkraft sedan länge. Anna Collin förklarar det med att Ringhals är en stor arbetsgivare och att människor känner sig trygga med säkerheten kring kärnkraftverket.

Det ökande intresset för kärnkraft märks också när vi kommer till utställningen i Ringhals informationscenter där filmteamet till tv-serien Högspänning är på plats. Programmet är ett samarbete mellan Vattenfall och Skellefteå Kraft där man får följa unga personer i energibranschen. En av dem som medverkar är Amanda Larsson, som är skyddsingenjör och som jobbar på operativt skydd med personlig säkerhet och strålningssäkerhet.

– Jag är uppväxt i Bua, som ligger 3 kilometer från Ringhals. Mina morföräldrar, mostrar, morbröder och även mina föräldrar har jobbat på Ringhals, så jag har alltid haft en positiv bild av jobbet här. Nu hoppas jag  kunna få fler att bli nyfikna på att jobba på ett kärnkraftverk, och bidra till en förståelse och trygghet kring hur det är att arbeta här, säger Amanda Larsson.

Jag vill jobba med något som är viktigt för samhället och detta är en rolig arbetsplats med många olika yrkesgrupper.

Hennes positiva attityd återspeglar sig hos befolkningen som bor i närheten och så var det redan när kommunen blev tillfrågad om att bygga ett kärnkraftverk på Väröhalvön. En skröna säger att kommunstyrelsen då hade två punkter på sin dagordning – att besluta om de skulle säga ja till ett kärnkraftverk och var postkontoret skulle ligga. Beslutet kring kärnkraftverket togs på direkten, däremot krävdes det ett par timmars diskussion för att bestämma lokalisering av postkontoret.

Det första spadtaget för Ringhals 1 togs 1969 och fram till 1983 byggdes här ny kärnkraft med totalt fyra reaktorer. I början av 1970-talet var området en av Europas största arbetsplatser med periodvis över 3 000 arbetare. Att man valde att bygga just här berodde på närheten till Göteborg och möjligheterna att förse södra och västra Sverige med el, men också närheten till havet för kylning.

2015 beslöt ägaren Vattenfall att Ringhals 1 och 2 skulle avvecklas, vilket var av ekonomiska skäl. Dessa reaktorer ligger bredvid varandra i den östra zonen av industriområdet och i april nästa år börjar rivningarna av dessa anläggningar. Anna Collin pekar på en asfalterad yta några hundra meter från Ringhals 2.

– Här var det tidigare en parkeringsplats, för till en början fick de anställda köra in på området med sin bil och parkera vid det block de jobbade på, men genom att säkerheten har förstärkts genom åren så är det många år sedan det var tillåtet. Nu förvandlas den tidigare parkeringsplatsen till logistikyta för avvecklingsverksamheten, säger Anna Collin.

Att anställda har kunnat köra bil ända fram till kärnkraftverket ter sig väldigt avlägset när vi är på plats, för den ökade säkerheten är påtaglig när man ska komma in på området där Ringhals ligger. Det är flera säkerhetsåtgärder och steg som krävs för att jag och fotografen ska få komma in på området. Dessutom behövs varselkläder, skor, hjälm och skyddsglasögon och det framgår också tydligt att vi kommer att vara i sällskap med Anna Collin och informatören Samuel Linde.

Vi lämnar Ringhals 1 och Ringhals 2 och promenerar vidare till de reaktorer som fortsatt producerar el. Hela tiden hörs ett knastrade ljud ovanför oss.

– Det fuktiga vädret gör att elen som färdas i ledningarna låter på det viset, förklarar Samuel Linde.

Väl framme vid Ringhals 3 möter vi åter igen Amanda Larsson som nu har fått på sig sina arbetskläder. Hon började jobba på Ringhals för tio år sedan vid en revision och sedan 2018 är hon på den enhet där hon arbetar idag. Hon har sedan dess gått flera interna utbildningar på Ringhals och parallellt även studerat till arbetsmiljöingenjör.

– Jag vill jobba med något som är viktigt för samhället och detta är en rolig arbetsplats med många olika yrkesgrupper, säger Amanda Larsson, som även är instruktör för dem som ska börja jobba på Ringhals.

– Det är det första mötet med de nyanställda och då har jag möjlighet att få upp intresset och påverka arbetssättet att arbeta säkert med instruktioner, rutiner och normer.

Vi får följa med Amanda Larsson på Ringhals 3 och det är slående hur stort allting är och också hur få människor vi ser i anläggningen. Många arbetar i kontrollrummet, men dit har vi inte tillträde.

Ringhals 3, liksom Ringhals 2 och 4, är en tryckvattenreaktor, vilket innebär att allt processvatten går i slutna system. Det som skiljer en kokvattenreaktor från en tryckvattenreaktor är att det upphettade vattnet leds från reaktorn till en värmeväxlare (ånggenerator) där ångan produceras för att driva de ångturbiner som i sin tur genererar elen. Då det kylvatten som varit inne i reaktorn aldrig når ångturbinerna är strålningen mycket lägre i turbinhallen i en tryckvattenreaktor än i en kokvattenreaktor.

Vi går förbi tre stora generatorer som bland annat pryds med Aseas logotyp och lite längre bort i hallen finns turbinerna.

– Ångan passerar under ett extremt högt tryck och hastighet och sätter snurr på turbinerna. När kylvattnet har kylt ner ångan blir även kylvattnet varmare och då kommer det ut i en svallbassäng och sedan vidare via en underjordisk tunnel ut till havet, berättar Samuel Linde. 

Vi går tillbaka till informationscentret som ligger utanför industriområdet och möter upp Björn Linde, vd på Ringhals, och Pia Kilbo, som är HR-chef. Dagen innan vi träffas har Ringhals huvudägare Vattenfall gått ut med nyheten att de ansökt om en ändrad detaljplan för att möjliggöra byggnation av nya reaktorer på Väröhalvön.

– Det vore fantastiskt med ny kärnkraft på vårt område, säger Björn Linde som samtidigt är noga med att påpeka att det är Vattenfall som håller i denna planering.

Han ser stora möjligheter med ny kärnkraft och pekar på att utmaningarna främst handlar om att säkra upp kompetens och resurser, men också att enas om hur finansiering och riskdelning ska gå till.

– Det är generiska frågor om du ska bygga något nytt och stort, men det är stor skillnad mot när det byggdes kärnkraft i Sverige under 1960- och 70-talet. Då hade vi mycket inhemsk kompetens från Asea-Atom och Vattenfall som hade stor kunskap kring betongkonstruktioner och kapacitet sedan de byggt mycket vattenkraft, säger Björn Linde och fortsätter:

– Så ser det inte ut idag, utan det är en internationell marknad. Utmaningarna är generella, men möjligheterna är enorma. Vi befinner oss på en plats i Sverige där det finns ett rekryteringsunderlag och en angenäm plats att bygga ut kärnkraft.

Vi är med andra ord både på en fysisk plats och på en arbetsplats där man på ett påtagligt sätt arbetar med både avveckling och utveckling samtidigt. Hur löser man det i praktiken och finns det tillgång till personal att göra detta?

HR-chefen Pia Kilbo ger ett lugnt intryck. Hon jobbade på Ringhals för drygt tio år sedan och återvände till bolaget för fem år sedan. När Pia Kilbo tillträdde fanns en grov planering hur företaget skulle hantera kompetensfrågan när de skulle gå från fyra block i drift till två block i drift och två som skulle avvecklas.

– Mitt uppdrag blev att göra en detaljplan och få det att hända. En av de strategier företaget valde när avvecklingsbeslutet togs var att värna våra anställda. 

Rekryteringsvolymen minskade därför rätt kraftigt, berättar Pia Kilbo. I praktiken har det inneburit en rad med kompetensinsatser, som att konverteringsutbilda kontrollrumsperson som skulle lämna Ringhals 1 och 2 till att kunna köra Ringhals 3 och 4, ekonomiska incitament för att äldre skulle stanna längre, erbjuda omskolningsutbildningar och att öka rörligheten internt genom att anställda kan få prova på andra jobb.

– Vi har internt kommunicerat att vårt mål är att så många som möjligt ska ha en plats hos oss även framåt. Vi har verkligen försökt att uppmuntra den interna arbetsmarknaden för att lägga pusslet med hjälp av människors vilja, säger hon vidare.

Medan Pia Kilbo började jobba på Ringhals har fokus skiftat till att nu även blicka framåt inför att det även kan bli ny kärnkraft på området och befintliga block är livstidsförlängda till början av 2040-talet. Det pågår dessutom en utredning för att kunna förlänga livslängden ytterligare. 

– Det handlar om att parallellt ha en organisation för Ringhals 3 och 4 och en som arbetar med avvecklingen, säger Pia Kilbo.

– Men vi ser nu ett ökat intresse för vår verksamhet och med en framtidstro för kärnkraften. Det ser vi även hos studenter. Miljödebatten har också hjälpt oss i detta. Ringhals som arbetsplats har gott rykte så vi har inte haft problem att rekrytera tidigare på grund av att vi är ett kärnkraftverk, utan svårigheterna har i så fall handlat om att vi sökt bristyrken som ingenjörer, säger Pia Kilbo.

Bransch- och kärnkraftskompetensen kläs du i när du kommer till oss. Jag brukar säga att vi har Västsveriges längsta utbildningskatalog.

Vissa yrken är specifika för att jobba på kärnkraftverk som exempelvis radiofysiker, men många av dem som börjar jobba på Ringhals har en grundutbildning som exempelvis elingenjör och sedan bygger man på kunskapen på plats, som bland annat Amanda Larsson har gjort.

– Bransch- och kärnkraftskompetensen kläs du i när du kommer till oss. Jag brukar säga att vi har Västsveriges längsta utbildningskatalog, för vi har en omfattande internutbildning, säger Pia Kilbo.

– Vi förväntar oss inte att det finns tusentals kärnkraftskunniga människor där ute, utan den kompeten- sen får vi bygga på, säger Pia Kilbo vidare. 

Samtidigt är både hon och Björn Linde tydliga med att de vill se fler som utbildar sig till ingenjörer och de vill dessutom se ett skolsystem som har fler utbildningar inom teknik på gymnasieutbildningar – även praktiska yrkesutbildningar för att bli svetsare och elektriker. Från Ringhals är man också ute på skolorna i årskurs två och fyra för att locka barn till att intressera sig för teknik. De arbetar även aktivt med traineeprogram. Debatten i samhället har gjort att Ringhals nu får fler som söker deras utannonserade tjänster.

– Men frågan om kompetens är större än Ringhals och ny kärnkraft. Det handlar mer om hur vi i Sverige ska få fler att studera till ingenjörer och den typen av arbetskraftskompetens som behövs när energibranschen växer och till de nya industrier som byggs, säger Björn Linde.

– Där ligger vi inte riktigt i fas och det behövs en politisk långsiktighet så att vi i Sverige kan bygga upp den kompetens som behövs, avslutar han.

Fakta - Ringhals
Reaktorer i drift: Två tryckvattenreaktorer (R3 och R4). Produktionskapacitet: cirka 17 TWh/år.Installerad effekt: 2 193 MW.Ägare: Vattenfall, 70,4 procent, och Sydkraft Nuclear Power, 29,6 procent.Omsättning: Cirka 5 miljarder kronor.Källa: Vattenfall.

Ann-Sofie Borglund