Hur utformningen av EU:s elmarknad ska se ut har varit ett stående diskussionsämne de senaste åren, pådrivet av volatila och tidvis höga elpriser i spåren av Ukrainakriget.
I mars 2023 lämnade EU-kommissionen sitt förslag på elmarknadsreform, som rådet och parlamentet nu bearbetat och hanterat i olika omgångar. Och efter en nattmangling under torsdagen (den 14 dec) kunde en slutlig överenskommelse uppnås mellan parterna.
– Tack vare denna överenskommelse kan vi få en stabil långsiktig elmarknad, öka på takten för att få in mer förnybar och fossilfri el och erbjuda EU:s elkunder överkomliga elpriser, säger Teresa Ribeira, ordförande i EU-rådet och energi- och klimatminister i Spanien.
Priskorridor garanterar intäkt
En av huvudpunkterna i överenskommelsen handlar om prisskillnadskontrakt som är dubbelriktade, så kallade Contracts for difference (Cdf) – som garanterar en viss nivå på elproducenternas intäkter inom en slags priskorridor, med tak och golv.
Det innebär att elproducenter som fått ett garanterat pris eller stöd för sin fossilfria elproduktion även ska tillbaka överintäkter till staten när elpriserna uppnått en viss nivå. CfD-kontrakt ska kunna användas både för nya anläggningar och för livstidsförlängning av befintliga produktionsenheter.
EU-länderna har sedan möjlighet att använda dessa överintäkter på ett flexibelt sätt: antingen kan de delas ut till ekonomiskt svaga hushåll som drabbats av höga elpriser eller så kan de användas för att stötta investeringar i ny elproduktion.
Cfd-kontrakten ska gälla för följande produktion: solkraft, vindkraft, vattenkraft utan reservoar, geotermisk kraft och kärnkraft. De nya reglerna kring Cfd kommer dock inte att gälla förrän efter tre år för att inte snedvrida konkurrensen med befintliga projekt.
Stödjer fler PPA-avtal
För att ytterligare stärka långsiktigheten ska EU-länderna kunna stödja PPA-avtal – alltså bilaterala avtal mellan elproducenter och elkonsumenter till ett fast pris – med marknadsgarantier.
Ytterligare en stödåtgärd är att kapacitetsmekanismer – som till exempel Sveriges effektreserv – kan bli ett permanent inslag på elmarknaden och inte bara en sista utväg. I denna finns också möjlighet att använda fossilbaserade bränslen i vissa fall.
I det nya marknadspaketet ingår också flera punkter som syftar till att skydda och stötta elkunderna. Om elpriserna rusar kraftigt kan EU-kommissionen utlysa ett krisläge och då ska medlemsländerna kunna vidta åtgärder för att reglera elpriserna för att skydda sårbara elkunder.
I sak kan vi konstatera att förändringarna inte blev så omfattande som kanske kunde fruktas när processen startades för ett drygt år sedan.
Liknar den nordiska modellen
Emma Wiesner, EU-parlamentariker för Centerpartiet, menar att reformen innebär att aktörerna på den nordiska elmarknaden i mångt och mycket kan andas ut.
– När beslutet om att en reform skulle äga rum annonserades så gjordes det med utgångspunkt i skarp kritik mot marknadens funktion och skepsis mot marginalprissättning. Nu ser vi resultatet och kan se att många element är inspirerade av den nordiska elmarknaden, såsom terminsmarknaden och systemprissättning, samtidigt som marknadens integritet och grundläggande funktion bibehålls. Det är positivt, säger Emma Wiesner.
När det gäller konsumentskyddet är hon kritisk till att denna elmarknadsreform snarare slår mot symptomen än problemet.
– Vill man minska volatiliteten på elmarknaden måste man öka lönsamheten i lagring och reglerbar produktion och konsumtion. Många av dessa element saknas här, och istället fokuserar man väldigt mycket på kontraktstyper och att jämna ut prissignalen. Jag är därför kritisk till vissa elementen som genomförs, men överlag lättad eftersom det fanns ett stort politiskt tryck att styra elmarknaderna från statligt håll, säger hon.
Frågetecken kvarstår
Joel Norstedt, elhandelsansvarig, på Borlänge Energi, ser vissa utmaningar med de nya villkoren:
– PPA-er, och speciellt Pay-as-Produced, beaktar ju inte prisindikatorerna som finns på marknaden. Om elpriset skulle vara nere på minusnivå skulle en elproducent som har ett PPA försöka producera så mycket som möjligt ändå. Bra för producenten men dåligt för systemet. Skulle länder gå in och köpa dessa PPA-er skulle de byggas mer, vilket är bra för energiomställningen – men det är tvivelaktigt om de är bäst för marknaden, säger Joel Norstedt.
Även kring Cdf-kontrakten ser han en del frågetecken:
– Premisserna för dessa CDFer är ganska oklara – räknar man på timmar, dygn, veckor eller månader? Just nu ser det ut som om medlemsländerna får bestämma och sätta premisserna själva. Och det har varit problematiskt i tidigare sammanhang, till exempel inom utsläppshandeln, säger Joel Norstedt.
På Energiföretagen är man försiktig positiv:
– I sak kan vi konstatera att förändringarna inte blev så omfattande som kanske kunde fruktas när processen startades för ett drygt år sedan. Bland det positiva kan lyftas fram möjligheterna för nätinvesteringar baserade på prognoser och att eventuella stödsystem begränsas till CfD-kontrakt, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
"Djävulen finns i detaljerna"
Sen finns det utmaningar menar han, till exempel där de föreslagna ändringarna rörande konsumentskydd tar sin utgångspunkt i kontinentala förhållanden som inte beaktar de utbyggda socialförsäkringssystem som finns i de nordiska länderna.
– Därför är det också positivt att den faktiska utformningen i flera fall överlåtes åt medlemsländerna att bestämma och därmed kan anpassas efter nationella förhållanden. Som vanligt finns djävulen i detaljerna, varför vi noggrant måste analysera de slutliga texterna när de blir tillgängliga, säger Magnus Thorstensson.
Nu återstår bara att avtalet slutligt ska godkännas av Rådet och EU-parlamentet innan det träder ikraft.
Johan Wickström
