Det var i december 2021 som EU-kommissionen lade fram sitt förslag om revidering av direktivet för byggnaders energiprestanda, EPBD (Energy Performance of Buildings Directive). Direktivet är ett av många som ingår i EU:s så kallade Fit for 55-paket och syftar till att minska energianvändningen och fasa ut fossila bränslen från EU:s fastighetssektor – som står för drygt en tredjedel av unionens utsläpp – och göra den klimatneutral till 2050.
Nu har förslaget tröskats igenom av både parlamentet och EU-rådet och den 7 december kom parterna gemensamt överens om en överenskommelse i en så kallad trilogförhandling.
Direktivet innebär skärpningar för fastighetssektorn men är ändå mer flexibelt hållen jämfört med kommissionens inledande skrivningar. Idag är en dryg tredjedel av EU:s fastigheter över 50 år gamla och runt 75 procent är energimässigt ineffektiva. Och i stora delar av Europa används gas för uppvärmning.
Men situationen ser olika ut i olika länder. I Sverige, med dess stora andel fjärrvärme och värmepumpar, står fastighetssektorn för en betydligt lägre andel av de fossila utsläppen.
Nollutsläpp från 2030
Enligt direktivet ska alla nya byggnader i EU vara så kallade nollutsläppsbyggnader från och med 2030; för offentligägda byggnader gäller kravet från 2028. För bostadsbyggnader måste den genomsnittliga energianvändningen minska med 16 procent fram till 2030 och minst 20-22 procent till 2035. 55 procent av denna energiminskning ska uppnås genom renovering i de byggnader som har sämst energiprestanda.
EU-länderna måste även införa åtgärder för att fasa ut fossila bränslen inom värme och kyla fram till 2040.
– Vi är övergripande nöjda med att det blivit en betydligt mer flexibel inriktning än i tidigare förhandlingsförslag när det gäller de nya energikraven. Det är en mer teknikneutral utformning av nollutsläppskraven som innebär att både köpt fjärrvärme och el inryms i definitionen så länge tillförseln sker med "koldioxidfri energi". I tidigare förhandlingstexter har byggnadsanknutna energilösningar premierats, säger Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och energianvändning på Energiföretagen.
Mer solel på taket
Direktivet ska också sätta fart på solelsanvändningen på fastigheter. Från 2027 ska alla nya offentliga fastigheter med en takyta över 750 kvadratmeter (exklusive bostadshus) installera solelnergianläggningar om det är tekniskt lämpligt och från 2028 ska alla befintliga hus (exklusive bostadshus) med en takyta över 2 000 kvadratmeter ha solenergi. Från 2030 utvidgas regeln till att gälla alla nya bostadsfastigheter och parkeringsgarage.
–Det återstår att se hur detaljutformningen blir kring detta, men generellt tycker vi inte att man ska tvinga på en viss energilösning på kunderna, säger Erik Thornström.
Vidare blir det utökade krav på fastighetsägare att installera laddstolpar och förbereda för nya uttag för elbilar.
Vilka blir de viktigaste konsekvenserna för svenska energiföretag?
– Utformningen av energikraven för byggnader är nog viktigast, där vi nu behöver verka för en mer teknikneutral spelplan i den översyn som Boverket avvaktat med i väntan på EPBD-förhandlingen. Även hur renoveringskraven omsätts i praktiken och hur snabbt det går är viktigt – det påverkar ju underlagen för fjärr- och kraftvärmen, säger Erik Thornström.
Mer kopplingar mellan branscherna
Direktivet medför troligen också utökade kontakter mellan fastighetsägare och energiföretag.
– Det blir allt fler kopplingar mellan branscherna. Solelsutrullningen och krav på laddstolpar ställer ökade krav på elnätsbolagen, och det blir också mer fokus på smarta byggnader och datainsamling, där energiföretagen får vara beredda på att leverera mer mätinformation till fastighetsägare.
Men exakt hur alla regeländringar kommer att se ut i praktiken är inte klart. Nu ska överenskommelsen formellt klubbas hos parlamentet och rådet. Sedan väntar nationell implementering under ett par års tid, där främst Boverket kommer att ta fram föreskrifter – ett arbete som de redan påbörjat.
– Genom det nya direktivet blir det överlag en högre grad av detaljreglering. Det blir viktigt att se hur det kommer att omsättas i praktiken. Det finns alltid en risk för snedstyrning när det blir för detaljerade regler, konstaterar Erik Thornström.
Läs mer om det nya direktivet.
Johan Wickström
