– Vi ser ett stort intresse för utsläppsverifikat hos företagskunder som har klimatfrågan högt på sin agenda. De ser att köp av negativa utsläpp kan kompensera för de utsläpp som de själva inte kan bli av med, säger Soraya Axelsson, kommersiellt ansvarig för CCS på Öresundskraft.
CCS innebär att koldioxiden från värmeproduktionen fångas in och sedan lagras exempelvis i havsbotten. Om koldioxiden kommer från biobränsle leder det till negativa utsläpp.
Öresundskraft vill tillämpa CCS i sin avfallsförbränningsanläggning Filbornaverket som årligen släpper ut 200 000 ton koldioxid per år. Hälften av detta kommer från biogent avfall och det är dessa utsläpp som avses i försäljningen av negativa utsläppsverifikat.
Vill halvera utsläppen
Fastighetsbolagen Wihlborgs och Catena har tecknat intentionsavtal med Öresundskraft om köp av 10 000 ton respektive 5 000 ton negativa koldioxidekvivalenter fördelat på fem år i region Helsingborg. Pris och andra villkor är dock inte klara än.
– Målet är att halvera de klimatpåverkande utsläppen i vår värdekedja till 2030 och 2045 ska hela verksamheten vara klimatneutral, säger Magnus Lambertsson, regionchef vid Wihlborgs Fastigheter i Helsingborg.
– Därför ser vi positivt på Öresundskrafts initiativ om negativa utsläpp. Tillsammans med våra många andra åtgärder, till exempel solceller, aktiva val av byggmaterial och energibesparingar, stärker det våra möjligheter att nå klimatmålen, menar han.
Öresundskrafts styrelse godkände nyligen planerna på en anläggning för koldioxidinfångning vid Filbornaverket och nu intensifieras arbetet med projektering, teknikval, upphandlingsformer och affärsmodell.
Kan visa vägen för branschen
Att arbeta med CCS i en avfallsförbränningsanläggning är viktigt menar Soraya Axelsson, då det varje år förbränns tio miljoner ton avfall i Sverige. Öresundskraft ser därför att deras CCS-anläggning kan visa vägen för hur branschen och städer kan klara klimatmål, men det finns frågetecken kring affärsmodellen.
– Hur anläggningen ska finansieras är så klart en väldigt viktig fråga. Vi anser att det saknas ekonomiskt stöd för avfallsförbränningsanläggningar. Idag är stödet helt inriktat på bio-CCS, men att få ner koldioxidutsläppen är så angeläget att det inte bör finnas begränsningar kring var den uppkommer, säger Soraya Axelsson.
I nuläget är det inte helt klart om Filbornaverket kan omfattas av de stödformer som finns. Öresundskraft kommer därför att fortsätta arbetet med att påverka beslut som leder i denna riktning. Men utöver stöd från staten eller EU blir marknadsmässigt stöd i form av negativa utsläppsverifikat en del till finansiering.
– CCS-satsningen beräknas kosta cirka två miljarder kronor och vi räknar med att ta ett investeringsbeslut första kvartalet 2025. Målet är att ha en anläggning klar 2027, säger Soraya Axelsson.
Det vi ser nu är början på den nya marknaden för minusutsläpp
Stockholm Exergi märker av intresset
Även Stockholm Exergi ser ett stort intresse hos kunderna för att köpa minusutsläpp. Under sista kvartalet 2022 vände sig Stockholm Exergi till kunderna om möjligheten att köpa minusutsläpp från deras framtida bio-CCS-anläggning. Kunddialogen har varit en del av affärsutvecklingen och en viktig del i att identifiera rätt utformning av erbjudandet. Erbjudandet gäller 1 000 ton minusutsläpp per år över tio år.
Fastighetsbolagen Heba, AMF Fastigheter och Akademiska Hus är de första kunderna att signera intentionsförklaringar med Stockholm Exergi kring negativa utsläpp.
– För Akademiska Hus är detta ett av flera viktiga steg mot klimatneutralitet och att skapa än mer hållbara campus runt om i landet, säger Erik Florman, hållbarhetschef på Akademiska Hus.
– Som ett av Sveriges största fastighetsbolag kan vi påverka energibranschen genom att aktivt efterfråga en leverans av värme och kyla med så låg klimatpåverkan som möjligt och till och med negativa utsläpp där det finns tillgängligt. På så vis kan vi driva på omställningen mot en fossilfri energianvändning, säger Erik Florman.
– Att våra fjärrvärmekunder ser behovet av minusutsläpp är mycket betydelsefullt. Det vi ser nu är början på den nya marknaden för minusutsläpp som kommer att vara central för finansieringen av anläggningar som vår, säger Anders Egelrud, vd på Stockholm Exergi.
– Om vi löser finansieringen och alla nödvändiga regelverk är på plats räknar vi med att kunna besluta om investeringen under första kvartalet 2024, säger Anders Egelrud.
Ann-Sofie Borglund