I mitten av september stegade Markus Wråke in till SvT:s Agendastudio med en färsk rapport under armen. Augustis elpriser hade precis slagit i höjden och toppat med ett snitt på runt 4 kr/kWh per vecka i slutet av månaden.
Nu kunde Energiforsks vd på bästa sändningstid meddela att om samtliga europeiska länder sänkte elförbrukningen med 10 procent (i likhet med EU:s nyantagna mål) skulle vinterns elpriser halveras i södra Sverige.
– Det var kul att vara med. Agendaredaktionen berättade att de fick långt mer reaktioner än vanligt efter inslaget. Folk hade ju förstått att man kan spara kilowattimmar, men det här att vi som kollektiv kan få ner elpriset var nog lite nytt för många, säger Markus Wråke när vi träffas i Energiforsks lokaler i centrala Stockholm i slutet av december.
Koordinatorn mellan akademi och näringsliv
Agendainslaget var ett klokt pr-trick för att få ut informationen brett från en av Energiforsks alla studier. Totalt kommer det varje år ut ett hundratal rapporter från detta forskningscenter, som är en slags samordnare av analys och forskning kring energisystemet – en koordinator mellan akademi och näringsliv, som ägs gemensamt av ett antal energiaktörer.
– Vi försöker hitta de viktigaste frågorna att utreda för energisystemet och de duktigaste forskarna. Det är ingen grundforskning det handlar om, utan resultaten ska komma till nytta för våra uppdragsgivare och hela samhället. Det kan vara allt från hur elmarknaden ska vara uppbyggd till varför fjärrvärmerören rostar, säger Markus Wråke.
Och det finns onekligen väldigt mycket att forska på. Till exempel hur vi på ett hållbart sätt ska kunna klara den ökade efterfrågan på el, som enligt flera rapporter kan komma att fördubblas till 2045. Men prognosen bör göras med ödmjukhet, enligt Markus Wråke.
– Det har blivit som en sanning att vi kommer att få 300 TWh i elanvändning. Det är jag absolut inte säker på. Men jag är övertygad om att elanvändningen kommer att öka kraftigt eftersom elektrifiering är ett bra sätt att lösa utfasningen av fossila bränslen.
Sveriges planer måste sättas i en europeisk kontext– alla länder går igenom liknande faser.
Ökad elproduktion kan också ge fler fördelar. I en debattartikel i DN från i mars 2022 skrev Markus Wråke och Filip Johnson, professor i energiteknik på Chalmers, att en snabb utbyggnad av elproduktionen både kan minska beroendet av rysk energi, mildra klimateffekterna och få ner elpriserna. Fram till 2030 finns det en potential på 140 nya TWh i Sverige, slog de fast.
– Det är vindkraften som skulle kunna stå för det mesta av det. På kort sikt landbaserad vind där det finns mängder av tillstånd som inte realiserats i produktion. Och på halvlång sikt havsbaserad vind plus en hel del biokraft och solel. På längre sikt kan även ny kärnkraft bli aktuellt, säger Markus Wråke.
– Samtidigt är det svårt att bygga fort. Det finns en inneboende tröghet i systemet och många målkonflikter. Till exempel acceptansfrågan som blir alltmer utmanande. Redan idag får 8 av 10 vindkraftverk nej av kommunerna.
En viktig del för att öka acceptansen skulle kunna vara att ge bidrag eller skattelättnader till kommunerna, men det är inte säkert att det räcker, enligt Markus Wråke:
– Det finns ju många andra faktorer, som är lite mer suddiga, som självbestämmande, landskapsbild och kulturella värden.
"Bra att regeringen öppnar för kärnkraft"
Hur ser du på kärnkraftens roll för att klara den ökade elproduktionen?
– Jag tycker det är att bra att regeringen öppnat för kärnkraft, även om det inte bör ske på bekostnad av andra energislag. Det tar bort en del av osäkerheten som hängt över den här frågan så länge och har minskat de politiska riskerna. Men även för kärnkraften är det många utmaningar. Det saknas kapacitet på myndighetssidan och det är inte så många aktörer som kan bygga, säger Markus Wråke.
En central pusselbit för att öka elproduktionen är att elmarknaden fungerar som den ska, så att det finns incitament för långsiktiga investeringar. Under de senaste åren har det nästan varit ett mantra från många debattörer att elmarknaden – som varit densamma sedan avregleringen 1996 – ska reformeras. Och i ett av alla höstens seminarier från Energiforsk lyftes just denna fråga.
– Hittills har marknaden fungerat som tänkt, men det är stora frågetecknen framåt. Nu är vi ett extrakänsligt läge då det också införs krisåtgärder på marknaden. Det viktiga nu är att dessa inte försvårar för de strukturella åtgärder som måste till. Bygger man in elstöd och nya styrmedel varje gång elpriserna höjs försvinner en del av marknadsincitamenten, säger Markus Wråke.
Under 2022 har vi sett rekordhöga elpriser i södra Sverige och tidvis allt större skillnader i pris mellan elområdena.
– Här fungerar marknaden för att den speglar fysiken. Elnätet har begränsningar och den kostnaden kan man inte ändra – men man kan ändra kostnadsfördelningen. Men de som investerar måste ha en tilltro till intäktsströmmar över flera decennier. Det finns stödtjänster och systemnyttor som inte är prissatta som kan hjälpa investeringarna på traven, säger Markus Wråke.
Marknadsfrågor är något som ligger nära Markus Wråke. Efter civilingenjörsexamen, miljö- och vattenteknik, på Chalmers började han efter några år på IVL att forska på den europeiska utsläppshandeln, som då såg dagens ljus i början av 2000-talet: ”
Resultatet blev avhandlingen European Energy Policy in Transistion, vilket låter som en relevant grundplåt för att förstå det komplexa marknadsläget. Efter doktorsexamen har han varit chef för energisystemanalys på IVL och ansvarig för den internationella energiorganisationen IEA:s arbete med långsiktiga scenarier.
Men sedan 2016 sitter han alltså på vd-stolen på Energiforsk. Hur har arbetet där förändrats sedan dess?
– Det har ändrats väldigt mycket. Vi kämpade för att få till en helhet i början. Idag är det mycket mer systemforskning, där man tittar på hur olika delar av systemet hänger ihop, säger Markus Wråke.
Ett konkret exempel är sektorkopplingen mellan el, gas och värme där det finns uppenbara synergier:
– Kopplingen mellan el- och värmesektorn har stora möjligheter att utvecklas. Kan man buffra i värmesystemen finns det mycket att tjäna. Samtidigt uppstår nya frågeställningar: om jag upplåter fastigheten som lager – hur ska man dela på vinsten av detta?
Fjärrvärmens roll är central även om det finns orosmoln:
– Vi ska vara glada över att vi har fjärrvärmen. Men samtidigt finns det stora osäkerheter. Hur kommer man se på bioenergin i framtiden? Man kan inte ta den för given. Vi är ju uppvuxna med den svenska och nordiska synen på bioenergi, men den skiljer sig enormt mycket från kontinental-Europas syn.
Markus WråkeÅlder: 49Familj: Tre barn – Frida 14, Sam 12, och Ruben 5 – och fru Anna.Bor: Sickla utanför Stockholm.Gör på fritiden: Försöker lära mig simma sedan 15 år tillbaka.Personliga energitips: Ta bort väggfästet till duschen. Till och med en tonåring blir trött i armen av att hålla i duschhandtaget själv.
En annan faktor som dyker upp i allt fler rapporter är den fossilfria vätgasen, med vars hjälp många industrier ska klara sin energiomställning.
– Jag tror att denna utveckling kommer att rulla på även om det finns en oro bland vissa aktörer på grund av utvecklingen på elmarknaden. Men Sveriges planer måste sättas i en europeisk kontext – alla länder går igenom liknande faser. Och där är frågan hur mycket el och vätgas som vi kan leverera från Sverige, säger Markus Wråke som är skeptisk mot den energinationalism som blivit allt tydligare i takt med högre priser.
Han menar att energisystemet och omställningen i stort gynnas av ökad sammankoppling och att Sverige kan spela en viktig roll även i den europeiska omställningen, som nu fått extra fart på grund av Ukrainakriget.
– Kriget har påverkat energimarknaden på väldigt många plan och företagens prioriteringar. Beroendet av Ryssland är ju en bakläxa som vi måste komma ut från – vägen dit är en accelererad omställning.
– Samtidigt rymmer denna berättelse motstående krafter. För samtidigt som Europa nu bygger ut den fossilfria energin så har många länder byggt in sig i nya långsiktiga avtal för fossilgasleveranser.
Ingen lobbyverksamhet
Ja, det är en komplicerad marknad att sätta sig in i, energibranschen. Och därför är kanske Energiforsks roll viktigare än någonsin – för såväl näringslivsfolk som politiker. Men det är ingen lobbyverksamhet man bedriver, betonar Markus Wråke.
– Jag försöker så gott det går att inte tycka saker, utan vår roll är att ge så bra beslutsunderlag som möjligt. Vi visar på förutsättningarna för olika handlingsalternativ.
Lyssnar politikerna och beslutsfattare på er då?
– Ja, jag tycker nog att våra resultat har kommit in i högre grad under senare tid. Partiernas energitalespersoner är ofta mer kunniga än vad som framkommer i debatten. Man visst hade jag kanske önskat mer genomslag i debatten – och mindre pajkastning och bortskyllningar.
3 lästips:Vad är detta Vad - Dave EggersSteglitsan - Donna TarttThe World for Sale - Javier Blas och Jack Farchy
Vad skulle du själv ta tag i först om du blev energiminister?
– Jag avundas inte energiministerns roll, säger Markus Wråke med ett leende.
– Men det behövs en bred samsyn för att få energisystemet att fungera. På så sätt kan man minska de politiska riskerna för till exempel kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Sedan tycker jag att vi ska ha ett mer internationellt perspektiv. Debatten är väldigt nationell. Vi går mot ett allt mer integrerat energisystem till 2045, men hur ska vi ta oss dit utan att tappa medborgarna på vägen?
– Slutligen behöver Sverige öka investeringarna i ny kunskap. Staten satsar idag mindre på energiforskning än för 40 år sedan, vilket är mycket bekymmersamt. Det finns just nu en unik möjlighet till ett handslag mellan stat och näringsliv för att ändra på det tror jag. Det skulle både skynda på omställningen och öka Sveriges konkurrenskraft.
Vad är din egen drivkraft?
– Jag började med de här frågorna för att få en hållbar ekonomi och det är fortfarande det viktigaste – jag bottnar i det. Dessutom har jag förmånen att träffa väldigt smarta och kunniga kolleger varje dag.
Och den senaste tiden i strålkastarljuset har inte gjort jobbet sämre. Numera är han väl nästan en rikskändis, som journalister gärna tyr sig till.
– Det är verkligen roligt att få föra ut den kunskap som Energiforsk och alla de forskare och analytiker vi samarbetar med tar fram, säger han.
Energiforsk
Energiforsk är ett forsknings- och kunskapsföretag som driver och samordnar forskning brett inom hela energiområdet. Totalt täcker man 63 ämnesområden: från Askprogrammet till Vattenkraftens bergsfrågor.
Energiforsk omsätter drygt 100 miljoner kronor per år, har 18 medarbetare och är helt projektfinansierade. Energiforsk har alltså inga medlemmar eller fasta anslag. Bolaget samägs av Energiföretagen Sverige, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Nordion Energi.
Företaget grundades 2015 efter en sammanslagning av Värmeforsk, Svenskt gastekniskt center, Elforsk och forskningsprogrammet Fjärrsyn. Läs mer på energiforsk.se
Johan Wickström
