Den delegerade akt som EU-kommissionen nu har presenterat handlar om vilka regler som ska ställas för att vätgas ska produceras på ett sätt som räknas som förnybart, så kallat RFNBO (renewable fuels of non-biological origin). De är en del av EU:s förnybarhetsdirektiv (RED III).
– Kraven gäller för vätgas till transportsektorn, men samma begrepp, RFNBO, används även i hållbarhetsmålet för industri i förnybardirektivet. Vi har därför hela tiden utgått från att dessa krav kommer att beröra industrin framöver, säger Lars Andersson, som är ansvarig för vätgas på Energiföretagen.
Långa diskussioner
Den delegerade akten har föregåtts av långa diskussioner kring regler om så kallad additionalitet. Begreppet additionalitet innebär att en utsläppsreduktion från en viss klimatinsats inte skulle ha blivit av utan den specifika insatsen.
När det gäller additionalitetskravet för förnybar vätgas så innebär detta att elproduktionen som används för tillverkning av vätgas måste produceras i en ny anläggning i samma elområde som vätgasproduktionen – för att få räknas som förnybar. Men i den delegerade akten finns två viktiga undantag från additionalitetskravet.
Det första undantaget innebär att mer än 90 procent av elproduktionen ska vara förnybar, sett i genomsnitt över året i det elområde som vätgasen ska produceras. Dessa krav uppfyller både elområde 1 och 2 i Sverige. Det andra undantaget innebär att elproduktionen i landet/elområdet måste ha genomsnittligt låga koldioxidutsläpp (65 g CO2/kWh) men att denna elproduktion också måste knytas till ett långtidskontrakt med förnybar elproduktion (PPA). Det gör att även elområde 3 och troligen även elområde 4 i Sverige inte behöver uppfylla kravet på additionalitet.
– Dessa undantag förenklar produktionen av förnybar vätgas i hela landet, men ger norra Sverige en bättre situation eftersom de klarar det första undantaget som är mer långtgående, säger Lars Andersson.
”Har varit en hel del oro”
Den första versionen av den delegerade akten hade inte dessa undantag utan krävde enbart nybyggd, förnybar elproduktion. Sverige som har gått före och redan har en väldigt stor andel förnybar elproduktion skulle då ha straffats för att ha varit tidigt ute och elproduktionen skulle då plötsligt få ett ”bäst-före-datum”.
– Det har varit en hel del oro kring att detta skulle ha blivit verkliga krav, för det hade bromsat upp de svenska vätgassatsningarna, säger Lars Andersson.
Flera länder och organisationer däribland Frankrike och Sverige genom bland annat Energiföretagen har arbetat hårt för att få till en ändring av de mer restriktiva reglerna.
– Tanken med dessa regler var att skapa incitament för mer förnybar elproduktion, men i praktiken så missgynnade detta förnybar vätgas eftersom denna typ av detaljerade krav naturligtvis fördyrar produktionen. Ekonomin för produktion av förnybar vätgas är redan tuff då den konkurrerar med fossila alternativ, så dessa krav föll inte väl ut i verkligheten, säger Lars Andersson och fortsätter:
– Det kommer också att bli viktigt hur detta regelverk implementeras, men jag utgår ifrån att myndigheterna kommer att ha en pragmatisk syn på hur dessa krav ska hanteras. Det är viktigt med förutsägbarhet när det handlar om miljardinvesteringar.
Trots de positiva beskeden går det inte riktigt än att luta sig tillbaka för svensk del. För när en delegerad akt är presenterad har Europaparlamentet och Ministerrådet två månader att granska förslaget. Eftersom det handlar om en delegerad akt innebär det att kan rösta ner hela förslaget, men då krävs det att en stark majoritet ställer sig bakom detta. Först omkring den 10 april står det därför klart om den delegerade akten har blivit accepterad.
Ann-Sofie Borglund