I projektet – som genomförts av forskare och experter från Chalmers, KTH, SMHI, Profu och Energiforsk – har man undersökt klimatförändringarnas påverkan på tio svenska älvar, vilka står för 90 procent av den installerade vattenkraftseffekten och 90 procent av den producerade vattenkraftselen.
Forskarna har använt olika typer av modelleringsverktyg för att analysera hur en ökad uppvärmning motsvarande 1,5 grader, 2 grader och 3 grader påverkar vattenkraften i dessa älvar. De har utgått från FN:s klimatpanel IPCC, som grovt räknar på att temperaturen kommer att öka med 1,5 grader till 2030–2040 och med knappt 2 grader till 2050.
Ökad tillrinning
Fokus i detta projekt har främst handlat om hur vattenkraften påverkas av en förändrad tillrinning, vilket innebär allt vatten som tillkommer mellan magasinen/dammarna i form av bland annat nederbörd, bäckar, markvatten och snölager.
– Vi ser att klimatförändringarna påverkar vattenkraften i samtliga älvar, men det skiljer sig mellan snödominerade delar och delar i låglandet, säger Richard Scharff, forskare vid Chalmers, som ingått i projektet.
De större älvarna i norra Sverige påverkas främst av mängden snö som samlas under vintern och när vårfloden sker, medan älvarna i södra Sverige snarare påverkas av förändringar av den totala nederbörden och avdunstningen.
– När vi undersöker vattenkraftens produktionsförmågaser ser vi att vattenkraftverken tar vara på de förändrade tillrinningarna. Det ökar produktionsförmågan sett över året med i genomsnitt 2,8–4,5 TWh/år, där den lägre siffran avser 1,5 grader och den högre 3 grader, förklarar Richard Scharff.
Tidigare vårfloder
Den ökade tillrinningen leder också till att det blir fler timmar på högsta produktionsnivån för vattenkraften.
– Vid ett varmare klimat ser vi dessutom att vattenmagasinet väldigt sällan kommer att ha riktigt låga nivåer. Det beror på att den förändrade tillrinningen ger en tidigare och mindre vårflod och mer vinterregn samtidigt som vi under vintrarna får mer vindkraft, säger Lisa Göransson, docent vid Chalmers, som också ingått i forskningsprojektet.
Vad gäller vattenkraftens balanseringsförmåga tyder analyserna på att den blir oförändrad i ett framtida varmare klimat, men att den kommer att spela en viktig roll för att balansera energisystemet och för att komplettera väderberoende elproduktion från vind och sol.
Sammantaget anser forskarna att den förändrade tillrinningen innebär hanterbara utmaningar för vattenkraftverken.
– Men det finns andra konsekvenser av klimatförändringar som vi också behöver undersöka och som kan få större konsekvenser, exempelvis skyfall och torka. Det vill vi att titta vidare på i framtida forskning, säger Richard Scharff.
Lisa Göransson påpekar också att energiomställningen har en större påverkan på vattenkraften än den förändrade tillrinningen, då vattenkraften i större utsträckning ska hantera variationer i vindkraftsproduktionen.
– Men klimatförändringarnas påverkan på vattenkraften är samtidig viktig att ta hänsyn till när man ser till den långsiktiga utvecklingen och driften av vattenkraften, liksom vilken roll den har i elsystemet, avslutar Lisa Göransson.
Läs mer: Rapporten ”Klimatförändringarnas inverkan på vattenkraftens produktions- och reglerförmåga”
Ann-Sofie Borglund
