Långsiktighet, Trygghet och Kooperation. Namnen på möteslokalerna i Riksbyggens huvudkontor vid Kungsbron i centrala Stockholm slår fast några av kärnorden i företagets verksamhet – alltsedan starten på 1940-talet. Då grundades Riksbyggen av byggfacken inom LO som ett svar på den bostadsbrist och handlingsförlamning som rådde under krigsåren.
Mari-Louise Persson
Ålder: 47.
Familj: Tilde och Maja.
Bor: I fjärrvärmevärmd lägenhet från 60-talet.
Gör på fritiden: Går på teater, är i naturen och gräver i jorden.
Personliga energitips: Mät vad olika saker drar, stäng av apparater och släck lampor där du inte är och ta cykeln när det funkar.
Uppgiften var att bygga fastigheter, starta bostadsrättsföreningar och förvalta dessa. Och denna kärnuppgift gäller fortfarande. Idag förvaltar Riksbyggen runt 200 000 bostadsrätter i 4 300 bostadsrättsföreningar samt ytterligare 100 000 hyresrätter.
Man skulle kunna lägga till ett ord på mötesrummen: innovation. Ett exempel är Brf Viva i centrala Göteborg. Här finns solceller, smarta avfallssystem, mobilitetslösningar, odlingslotter och ett batterilager med återbrukade bussbatterier från Volvo som kan laddas med den egna solelen och som installerades 2018.
– Ja, den föreningen har vunnit många priser. Där ville vi ha med alla aspekter av hållbarhet: sociala, ekonomiska och ekologiska, säger Mari-Louise Persson, energi- och miljöchef på Riksbyggen.
– Men vi vet ännu inte hur vi ska gå vidare med batterilagret. Vi utvärderar det fortfarande och är i slutfasen av en rapport. En slutsats är i alla fall att batterierna håller bättre än vi trodde.
Optimerar energianvändningen
Liksom för alla fastighetsföretag har energifrågan singlat upp högt på agendan för Riksbyggen i takt med ökade energipriser. En central del handlar om att hjälpa till att optimera energianvändningen i bostadsrättsföreningar
– Det är en ganska stor digital resa som vi påbörjat. Vi bygger en ny struktur för mätning och analys som vi implementerar nu. Och har också lanserat en ny tjänst: energiförvaltning.
Häri ingår en utredning med åtgärdsförslag, en investeringsplan och slutligen en löpande energioptimering av fastigheten. Potentialen är stor – mellan 20–50 procent av energianvändningen skulle kunna kapas beroende på utgångsläget. Om alla 4 300 föreningar gjorde slag i saken skulle det motsvara 1 000 GWh, enligt Riksbyggens beräkningar.
– Det finns ett stort intresse bland föreningarna, men det kan ibland ta tid innan de tar beslut om åtgärderna. Hittills har ett 100-tal föreningar beställt kartläggning varav hälften är under utförande 2022, säger Mari-Louise Persson.
Energioptimeringen sker med ett egenutvecklat AI-system som genom givare i fastigheten lär sig hur huset fungerar och anpassar värmestyrningen utifrån husets värmetröghet, väderprognoser, innetemperatur etc.
– Men en utmaning för effektiviseringen är att fjärrvärmetaxorna ser så olika ut. Det finns säkert minst 50 olika taxor som styr efter olika parametrar som effekt, flöde och energimängd. Det gör att vi inte kan sitta med en grundformel för alla föreningar och säga att: ”gör så här eller så här”, säger Mari-Louise Persson som efterlyser en mer enhetlig taxestruktur från fjärrvärmeaktörerna.
Doktorerade i energisystem
Just byggnader som energisystem är Mari-Louise Perssons specialitet. Det var inriktningen på hennes doktorandstudier på forskarskolan vid Uppsala universitet efter civilingenjörsexamen i teknisk fysik på samma universitet. Avhandlingen handlade om hur olika typer av fönster kan påverka energibalansen i byggnader.
– Efter det fick jag jobb som energiexpert på Boverket. Det var en ny roll där, vilket var spännande. Under den tiden lanserade vi bland annat energideklarationer.
Därefter blev det några år som energirådgivare i Uppsala och ytterligare ett år på Boverket innan hon 2015 blev energistrateg på Riksbyggen, där hon nu sedan 2021 är energi- och miljöchef.
– Att börja på Riksbyggen blev ytterligare ett steg ut i verkligheten. Och det kändes kul, inte minst för att de låg så långt fram inom hållbarhetsfrågor, säger Mari-Louise Persson.
Efterfrågan på bostäder är hög och Riksbyggens mål är att ha cirka 5 000 bostäder i kontinuerlig nyproduktion. Alla nya fastigheter med tre eller fler våningar ska sedan 2012 vara certifierade med Miljöbyggnad, nivå Silver. Certifieringen drivs av Sweden Green Building Council (SGBC) och bygger på 15 olika indikatorer för till exempel energi, innemiljö och material.
– Vi har flest certifierade miljöbyggnader av alla fastighetsaktörer. Det är ett hållbarhetsperspektiv på bred nivå. När det gäller energi innebär det bland annat att det ska vara energisnåla material, solceller där det är möjligt – och ofta fjärrvärme men inte alltid. Det beror på de lokala förutsättningarna.
En annan viktig del i energiarbetet är att uppmuntra bostadsrättsföreningarna att göra investeringar och komma med idéer. Varje år utses till exempel Årets hållbarhetsförening – den senaste vinnaren blev Brf Trelleborgshus som installerat solceller med batteribackup och även satsat på biodling.
För att öka takten ytterligare har Riksbyggen föreslagit att ett statligt grönt stöd skulle införas för att stimulera energi- och klimatåtgärder i bostadsrättsföreningar. Enligt deras egen undersökning skulle 6 av 10 bostadsrättsföreningar genomföra energiåtgärder om ett sådant system fanns på plats.
Sedan 2013 har Riksbyggens bostadsrättsföreningar installerat solceller med en sammanlagd toppeffekt om 12,9 MW, som producerar cirka 12,9 GWh el per år. Sedan årsskiftet finns också möjligheten att dela på solelen mellan flera fastigheter genom en ny lag.
– Det är superviktigt för bostadsrättsföreningar och kan bli som en form av energigemenskap. Men det finns fortfarande en del osäkerheter kring hur stort avståndet får vara mellan de byggnader som delar el samt exakt vilka tekniska förutsättningar som gäller.
Jag tror att det finns en stor fördel när mindre kunder känner sig involverade i energisystemet – det kan vara en oerhörd drivkraft.
Över huvud taget tror Mari-Louise Persson att de så kallade energigemenskaperna, som EU infört i sitt Ren Energi-paket, kan komma att få en viktig roll i framtidens energisystem.
– Jag tror att det finns en stor fördel när mindre kunder känner sig involverade i energisystemet. Det kan vara en oerhörd drivkraft för bostadsrättsföreningar – de vill ju vara en del av lösningen. Men de klarar nog inte energifrågan på egen hand, utan vill troligen ha ett energiföretag som stabil leverantör i grunden.
Själv har Mari-Louise Persson ett ganska tätt samarbete med fjärrvärmebolagen. Hon sitter bland annat med i Värmemarknadskommittén och Prisdialogen, som båda är ett slags samverkansorgan mellan Energiföretagen och de stora fastighetsföretagen kring fjärrvärmefrågor.
– Prisdialogen är ett bra exempel på hur man kan göra saker tillsammans och hur kunderna får ta plats i en dialog. Företagen tvingas vara öppna och det blir mindre risk för omotiverat höga priser.
Generellt tycker hon att dialogen har gett bra resultat.
– Det är ju viktigare än någonsin med dialog och framförhållning nu med tanke på att energipriser och räntor ser ut att fortsätta uppåt.
Många fjärrvärmebolag har ju höjt sina taxor en hel del inför 2023 – hur ser du på det?
– Det finns ofta goda förklaringar till de höjningar som gjorts i år, men särskilt när man frångått tidigare prognoser behöver man ha god framförhållning och ge goda förutsättningar för kundernas frågor i dialogen. Fastighetsägare behöver ju också hinna lägga budget – och energi är en av de stora posterna i den.
Men i det stora hela är hon nöjd med fjärrvärmeföretagens leverans.
– Det är en stabil lösning och rent fysikaliskt är det supersmart, ett sätt att spara på resurserna. Nackdelen är att man kan känna sig upplåst till en leverantör, säger Mari-Louise Persson.
– Sedan tycker jag dock att fjärrvärmeföretagen behöver modernisera sig och bli mer öppna för tredjepartsanslutningar samt förenklade och standardiserade prismodeller som öppnar för digitaliserad styrning i byggnaden.
3 lästips
De 7 goda vanorna
Stephen R. Coveys
Lundasviten
Mattias Edvardsson
Svärmodern
Sally Hepworth
Målet är ju nära noll energi-byggnader och då lär det väl inte bli så mycket energi som behövs – hur går det med dessa visioner?
– Vi är ganska långt ifrån noll men de svenska kraven är ändå ganska tuffa. Viss värme behövs trots allt tillföras under vintern liksom varmvatten, säger Mari-Louise Persson innan vi går ut till fotograferingen nedanför Kungsbron där Riksbyggen suttit alltsedan de byggde huset i början av 1990-talet.
Tanken då var att hyra ut huset, men den rådande fastighetskrisen gjorde att de blev kvar här mitt i citykärnan.
Nedanför huvudkontoret finns ett antal flerfamiljshus av samma årgång med fina vyer ut mot Klara sjö. Mari-Louise Persson kikar in i en av entréerna.
– Undrar om inte detta förvaltas av Riksbyggen. Jo, så är det faktiskt, säger hon och ser nöjd ut.
Riksbyggen förvaltar hem för 520 000 personerRiksbyggen är en samhällsutvecklare som planerar, bygger, förvaltar och utvecklar hållbara boenden. Företaget, som är kooperativt ägt, har planerade och pågående nyproduktionsprojekt i över 60 kommuner över hela landet, från Trelleborg till Karesuando. Riksbyggen har verksamhet på mer än 430 orter över hela landet. Kunderna är bostadsrättsföreningar, företag och offentliga fastighetsägare. Företaget förvaltar hem åt cirka 520 000 boende, i både hyresrättslägenheter och bostadsrätter. Antalet anställda är drygt 2 600 personer.Företaget ägs av fackliga organisationer inom LO och av de drygt 4 400 bostadsrättsföreningar som ingår. Omsättningen 2021 var 9,9 miljarder kronor.
Johan Wickström
