Under de närmaste 20 åren kommer elnäten att behöva byggas om och till för hundratals miljarder kronor. Det gör att distributionselektriker blir en extremt viktig yrkesgrupp för att klara energiomställningen. En distributionselektriker arbetar med lokalnät (0,4–20 kV) liksom med laddinfrastruktur till elbilar.
Fram till 2030 kommer det behövas 3 000 distributionselektriker enligt en undersökning från Sveriges elkraftsentreprenörer. Men med dagens takt kommer man bara ha utbildat 1 000 distributionselektriker till dess, vilket innebär ett enormt underskott inom en snar framtid.
För att möta behovet utbildas årligen cirka 130 distributionselektriker i Sverige, varav 100 på Åsbro Kursgård. På Branschskola Distributionselektriker, som Åsbro utför på uppdrag av Skolverket sedan 2018, går idag 35 elever. Det är en utbildningsform som möjliggör ett deltagande från gymnasieskolor i hela landet då man gör sin programfördjupning på Åsbro. Där ingår de delar som man inte har möjlighet att erbjuda på sin hemskola, med betoning på det praktiska, eftersom elnätsutrustningen är ganska omfattande. Det har då utgått 50 000 kronor i statsbidrag per elev och läsår till hemskolan för att skicka eleverna till Åsbro.
”Utbildningar som en vanlig skola inte kan arrangera”
Nu vill regeringen med skolminister Lotta Edholm (L) i spetsen skrota försöksverksamheten. Detta grundar man på att endast 8 av de budgeterade 24 miljonerna använts för läsåret 2021–2022. Det beror främst på att cirka hälften av branschskolorna inte lyckats få tillräckligt antal elever till sina utbildningar, och därmed inte sökt några pengar. Åsbro Kursgård har dock haft fullt hela tiden.
Nu är både Elektrikerförbundet och Åsbro Kursgård oroade över detta beslut som de tycker sätter krokben för den kompetensförsörjning som behövs.
– Det här är ju utbildningar som en vanlig gymnasieskola inte har möjligheter att arrangera. Vi har ett övningsfält på 130 hektar, med flera kilometer luftledning uppspända för övningar, och då blir den här skolformen ett jättebra alternativ för att möta hela Sverige, inte bara i Åsbros närområde, säger Mikael Carlsén, vd på Åbro Kursgård.
– Det är ju inte på ett ställe i landet som dessa distributionselektriker behövs. Eleverna kommer hit tre veckor per termin i årskurs 2 och 3 och läser sin fördjupning. Och det har varit väldigt uppskattat. Nu är det 35 stycken elever, och till hösten är det ännu fler som vill gå programmet. Vi kan lätt utöka till dubbla antalet, säger Mikael Carlsén, vd på Åbro Kursgård.
Nu står flera skolor och vacklar om de ska skicka elever eller inte. Det är ett stort dilemma.
Flertalet kan få avbryta sin utbildning
Nu riskerar dock den här möjligheten att försvinna. Enligt förslaget ska beslut tas under vårterminen 2023. Dessutom kommer det i så fall ske med omedelbar verkan efter halvårsskiftet, vilket kan innebära att flertalet elever får avbryta sin utbildning utan att den blir komplett.
– De får ju bara en halvfärdig utbildning, det blir jättekonstigt. Nu står flera skolor och vacklar om de ska skicka elever eller inte. Det är ett stort dilemma.
Han tycker att det är mycket kortsiktigt att lägga ner en fungerande utbildning i ett bristyrke.
– Dels handlar det inte om några jättepengar, dels går ju alla ut i arbete efteråt. Företag ringer varje vecka och frågar om vi har några nyexaminerade som de kan anställa. Det är ett stort sug efter dom, så skattemässigt får staten igen pengarna nästan direkt. Det är djupt tragiskt om förslaget går igenom, säger Mikael Carlsén.
”Slöseri på svensk arbetskraft”
Han får stöd av Petter Johansson, förbundsombudsman på Elektrikerna, som tycker att det är ”hål i huvudet” att lägga ner en fungerande verksamhet med tanke på de kraftiga investeringar i vår elinfrastruktur som måste göras för att klara framtidens elbehov.
– Idag finns det mindre än 50 personer i Sverige som har den kompetens som behövs för att underhålla och bygga nytt stamnät. All nybyggnation som sker på dessa anläggningar utförs i dagsläget av utländsk arbetskraft, säger han.
Det innebär flera problem enligt Petter Johansson:
–Dels är det slöseri på svensk arbetskraft att inte utbilda ungdomar till ett yrke där man tjänar bra och kan göra nåt vettigt. Dels är det säkerhetsaspekten. Stamnätet är ju en av de känsligaste sakerna vi har och där har vi bara utländsk arbetskraft som vi inte har samma koll på jämfört med nationell.
– Och till sist: vad händer när kriget tar slut i Ukraina? Då kommer elektrikerna som är här åka dit för att bygga upp Ukrainas elnät. Därför ger det helt fel signaler att inte ge extrapengar till branschskolor och den här typen av verksamhet. Utbildningarna behöver öka, inte minska, fastslår Petter Johansson.
Ragga sponsorer
Tillbaka på Åsbro kursgård, där Mikael Carlsén funderar på vad han ska göra om förslaget att skrota branschskolekonceptet går igenom. En tanke är att ragga sponsorer från energibolag och entreprenörer i energibranschen.
– Jag hoppas att det kan gå, även om jag inte kollat upp det ännu. Men blir det aktuellt så kommer jag kontakta de större nätbolagen, som Vattenfall, Ellevio, Mälarenergi, One Nordic, Eon, och andra stora aktörer och entreprenörer. Då kanske eleverna kan få sin utbildning i alla fall, säger han.
DistributionselektrikerEn distributionselektriker arbetar med lokalnät, låg- och högspänning 0,4-20kV, det så kallade distributionsnäten i städer och på landsbygd. I arbetet ingår både nybyggnation, underhåll och reparation av både luftledning och markkabel med tillhörande ställverk och transformatorstationer.Läs mer om utbildningarna till distributionselektriker på Åsbro Kursgård.
Jan Hallman
