I 20 år kom en stor del av fjärrvärmen i den värmländska bruksorten Säffle från restvärme. Värmekällan var Nordic Papers massafabrik, som när den stängde i slutet på 2021 var världens då äldsta sulfatmassabruk.
– Vi lyckades tajma det så väl att vi kunde starta pannan i det nya fjärrvärmeverket en månad innan bruket stängde, säger Anders Ericsson.
Men planeringen av det nya värmeverket hade startat redan fem år tidigare.
– Restvärme i fjärrvärmenät är bra och väldigt miljövänligt, men det gäller att ha beredskap för förändringar. För medan det tar fem år från planeringsstart till ett fjärrvärmeverk är i drift har man kanske fem månader på sig efter att ett nedläggningsbesked kommer, berättar Anders Ericsson.
– Och att köra ett fjärrvärmeverk på olja i fem år vill man undvika. Det vore en ekonomisk och miljömässig katastrof.
Nordic Papers nedläggningsbesked kom följaktligen inte som en blixt från klar himmel för Adven.
– Men när vi fattade investeringsbeslutet visste vi inte att massabruket i Säffle skulle läggas ned, och skälet för investeringen var inte att konkurrera med restvärmen. Däremot visste vi att små massabruk har en tuff ekonomisk situation och planerade därefter, säger Anders Ericsson.
Flexibel panna
Fjärrvärmenätet i Säffle är ganska litet, 50 GWh, och det nya värmeverket har en termisk effekt på 12 MW.
Värmeverkets panna är flexibel och klarar av flera olika sorters återvunna bränslen och kan samtidigt möta framtidens ökande miljökrav. En sådan panna ställer höga krav på både kompetens och komplicerad teknik. Hela anläggningen är en investering på 280 miljoner kronor.
– När man bygger en ny panna så ska den fungera i flera decennier. Det gör att det är väsentligt att den är så robust som möjligt. Vi vet inte idag hur bränslemarknaden ser ut om 10 eller 20 år. Men vi vet att den förändras, och det gäller att ta höjd för det genom att från början göra det möjligt att använda olika typer av bränslen, säger Anders Ericsson.
Bakgrunden är att i takt med att intresset för biobränslen ökar så stiger även bränslepriserna. Samtidigt förväntas till exempel mängden plast som får förbrännas minska. Det gör att många fjärrvärmebolag behöver se sig om efter alternativa återvunna bränslen, från olika industrier och samhället i stort.
– Sådana bränslen kräver tekniskt komplicerade anläggningar, vilket gjort att trenden i Sverige länge gått mot allt större anläggningar för förbränning av avfall, och det har varit en mycket lönsam affär, säger Anders Ericsson.
Ville flytta gränsen nedåt
Vanligtvis byggs inte så här små värmeverk anpassade för att kunna hantera olika typer av bränslen. Men Adven, som varje år bygger ett tjugotal pannor för bio- och avfallsbränslen i olika storlekar från några MW upp till 30 MW, ville flytta gränsen storleksmässigt neråt för vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt.
– Nu har vi visat att det går att bygga ett mindre och flexibelt verk i Säffle. Projektet som helhet har genomförts inom både budget och tidsplan, och därmed bäddat för liknande lösningar i andra mindre kommuner, säger Anders Ericsson.
Att invigningen hölls först i år berodde på covid.
– Vi tog det första officiella spadtaget på riktigt, men med ordentligt avstånd mellan varandra den 30 september 2020. Därefter genomfördes hela projektet under strikta covidrestriktioner. Men jag lovade att vi skulle ha en riktig invigning, och därför har det dröjt så länge, säger Anders Ericsson.
Carl Johan Liljegren
