Öresundskraft ser flera områden där AI kan snabba på arbetet med ett hållbart och utbyggt energisystem.
– Vi har gjort ett test på elnätet. Tidigare var användningsmönstret hos elkunderna rätt förutsägbart. Men med en ökad elektrifiering är det mycket svårare att förutse användningen vilket gör att det blir mer toppar och dalar i nätet. Vi vill ha en jämn balans och då krävs bättre planeringsverktyg, säger Lillemor Högström, avdelningschef digitalisering & arkitektur på Öresundskraft, och fortsätter:
– Här kan AI simulera olika scenarier och ju mer den tränas, desto bättre blir verktyget. Det i sin tur gör att AI blir ett bra beslutsstöd för bättre planering i elnätet – både i vårt befintliga nät och när vi ska bygga nytt.
Prediktera fel i fjärrvärmesystemet
Öresundskraft tittar även på att använda AI för att prediktera fel i fjärrvärmesystemet. Genom sensorer i fjärrvärmenätet får bolaget in mängder med data. Med hjälp av data kan AI känna igen olika mönster. Den ser också avvikelser, vilka kan indikera att det är ett fel i fjärrvärmesystemet som personal bör titta närmare på. Det sparar mycket tid eftersom man kan åtgärda innan felet uppstår, vilket även ger positiva effekter på miljön.
Öresundskraft testar även att jobba internt med AI genom Midjourney, som gör bilder utifrån ett textmeddelande och via chatroboten chatGPT som sammanfattar texter.
– Det går att ställa massor med olika frågor till en chatrobot. Det kan exempelvis vara att jag vill ha en lista på aktiviteter som jag behöver för att göra för att lansera en ny process i en organisation. Då skriver den en lista på vad som krävs. Sedan får man se att det verkar korrekt, men det sparar mycket tid. Just tidsbesparingen är en av de stora vinsterna med AI, menar Lillemor Högström.
Möjligheterna är många med AI, samtidigt varnar experter i den aktuella debatten för en rad med risker. Vilka är de största riskerna med AI för ett energibolag?
– Jag ser att riskerna går att hantera och det handlar framför allt om att garantera att data är säker och inte riskerar att bli tillgänglig på fel platser eller att den kan förvanskas på något sätt så att den kan orsaka skada. Samtidigt kommer energibranschen vara otroligt beroende av den här tekniken – det är helt klart. Det gäller att hitta en väg framåt som är säker och bygga på kompetens hela tiden, säger Lillemor Högström.
Ett sätt att locka kompetens
– För att klara detta hos Öresundskraft och i energibranschen behövs ledare som vågar utforska och satsa på AI och bygga upp kompetensen. Eftersom energibolagen är helt avgörande för klimatomställningen kommer vi att kunna locka rätt kompetens inom AI om vi visar att vi satsar på detta, bedömer Erik Wilson, affärsinnovatör på Öresundskraft.
Han arbetade tidigare på AI Sweden, där nu Öresundskraft blivit ny partner. AI Sweden är ett nationellt centrum för tillämpad artificiell intelligens, som bland annat finansieras av statliga Vinnova. De har i uppdrag att påskynda användningen av AI till nytta för samhället och för att öka konkurrenskraften.
Erik Wilson ser att Öresundskraft genom sitt partnerskap kan dra nytta av att andra branscher har gått före inom AI vad gäller teknik, juridik och affärsfrågor.
– Flera frågor som vi på ett energibolag arbetar med har andra branscher redan löst. I energibranschen påpekar många att vi har väldigt känsliga data. Där kan vi exempelvis titta på hur man löst det inom exempelvis sjukvården, säger Erik Wilson.
Lillemor Högström håller med Erik Wilson. Ur hennes perspektiv är nyttan av att samarbete kring juridik viktig.
– Juridiken är en central del, som är dyr och tar tid om det ska förhandlas med många fler parter. Jag ser att partnerskapet i AI Sweden gör att det blir enklare för oss som kommunalt energibolag att kunna få tillgång till kunskap och stöd framåt genom att ta del hur andra att löst dessa utmaningar. Det kommer helt enkelt gå mycket snabbare för oss att kunna avgöra vilken lösning som är den mest hållbara och samtidigt ge värde till verksamhet och kund, säger Lillemor Högström .
.
Ann-Sofie Borglund