Sveriges behov av el beräknas öka från dagens 140 TWh till drygt 300 TWh på bara ett par decennier. Detta kräver att det investeras hundratals miljarder kronor i ny fossilfri elproduktion. Hur ska detta finansieras och vad är statens roll? Det var temat för panelsamtalet ”Staten och kapitalet – så får vi dem i samma båt” som anordnades av Fortum på Arena Energi i Almedalen under onsdagseftermiddagen.
Paneldeltagarna som talade för den privata sektorns del var tydliga med behoven av tydliga spelregler och färdriktningar kring framtiden för svensk elproduktion. Framför allt behöver man kunna lita på att de är långsiktiga. Annars kommer det vara svårt för näringslivet att investera i den enorma omfattning som krävs. De var alla överens om att det Sverige har idag på dessa områden är otillräckligt. Detta leder i sin tur till förhöjd risk och osäkerhet som hämmar privat finansiering.
– Pengarna finns. Men företag och finansmarknader behöver veta vad de investerar i och kunna räkna på det. Det krävs långsiktiga överenskommelser, som man kan lita på att kommande regeringar inte kommer riva upp, sade Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
– Det håller på att bildas en flaskhals här som politikerna behöver lösa, sade Laura Hartman, chefsekonom på LO.
Att det finns en tydlighet och struktur kring den framtida elproduktionen framställdes som viktigare än exakt vad denna skulle bestå av. Om statliga kreditgarantier för kärnkraft är rätt eller fel väg att gå verkade det till exempel råda lite delade meningar om. Men det var å andra sidan inte huvudpoängen.
– Tittar man till exempel på USA nu är det tydligt hur det kommer fungera stödmässigt för olika typer av energiinvesteringar. Det är väldigt bra när man sitter som en investerare. Och man måste inse att det råder internationell konkurrens om kapitalet hela tiden, sade Kristin Magnusson Bernard, vd för första AP-fonden.
Panelsamtalet hade även representanter från politiken. De var också överens om att det krävs ökad tydlighet från politiskt håll om hur Sveriges framtida elsystem ska se ut och hur marknaderna ska fungera.
– Politiken jobbar helt enkelt inte lika snabbt som näringslivet när det kommer till att göra stora omsvängningar likt de vi sett inom energisektorn de senaste åren, sade Elisabeth Thand Ringqvist, riksdagsledamot för Centerpartiet.
Edward Riedl från Moderaterna tyckte det vore bra om merparten av det politiska landskapet kunde nå en samsyn kring vart vi är på väg framöver. Men han sade att Socialdemokraternas oklarhet kring kärnkraftsfrågan är en fortsatt käpp i hjulet för detta.
Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna påpekade att det var synd att den förra energiöverenskommelsen föll, då det förminskar värdet av framtida överenskommelser. Han sade också att det är viktigt att om staten nu ska vidta åtgärder för att uppmuntra privata investeringar i svensk elproduktion, så ska det inte handla om att socialisera risker och privatisera vinster.
Peter Strannegård, vd för Fortum Sverige, tog vid i slutet av panelsamtalet och poängterade att när bolaget utreder potentiella nya kärnkraftverk så är det hundraåriga investeringshorisonter det handlar om.
– Vi måste få ner riskprofilen från idag för att kunna göra den typen av satsningar. Men om vi lyckas få elproduktionen på plats har Sverige fantastiska förutsättningar för att generera ökat välstånd och fler arbetstillfällen, sade Peter Strannegård.
Deltagare i panelsamtalet
Peter Strannegård, vd, Fortum SverigeKristin Magnusson Bernard, vd, Första AP-fondenAnnika Winsth, chefsekonom, Nordea
Laura Hartman, chefsekonom, LOElisabeth Thand Ringqvist, riksdagsledamot, CenterpartietFredrik Olovsson, riksdagsledamot, SocialdemokraternaEdward Riedl, ordförande Finansutskottet, ModeraternaJörgen Huitfeldt, moderator
Linus Olin
