Elsäkerhetsverkets rapport Elolyckor 2022 är på många sätt glädjande läsning. Antalet svåra elolyckor i Sverige är få och har minskat genom åren.
Nytt, bättre och mer tillförlitligt statistiskt underlag började användas i och med detta års version av Elolycksrapporten. Men på grund av en växande digital inrapportering är statistiken rörande elolyckor som inte bedömts ge någon sjukfrånvaro svårbedömd.
Antalet anmälda elolyckor bland elyrkespersoner i alla branscher ökade visserligen från 210 till 256 personer mellan 2021 och 2022. Av dessa har 53 bedömts orsaka sjukfrånvaro under en till tre dagar, en uppgång från 40 sådana anmälningar året före.
– Det är oroväckande att vi ser en uppgång för de anmälningar där man bedömer att skadan kommer att förorsaka en sjukskrivning på upp till tre dagar. Olyckor som förmodats ge längre sjukfrånvaro ligger på ungefär samma nivå som tidigare, säger Per Höjevik, analytiker och projektledare för Elsäkerhetsverkets rapport om elolyckor.
– Det är svårt att dra någon slutsats på den ökning av anmälningar där man inte ser någon sjukfrånvaro på grund av osäkerheter i just det underlaget.
Majoriteten av olyckorna sker inom bygg
En majoritet av alla elolyckor bland elyrkespersoner sker inom byggsektorn, 2022 var det 126 stycken, vilket procentuellt var en minskning jämför med tidigare år. Även tillverkningsindustri ligger högt med 49 anmälda olyckor under 2022.
Av samtliga elolyckor förra året skedde endast 12 inom energibranschen, vilket visserligen är en uppgång från 8 olyckor under 2021, men med få olyckor gör även en ganska liten förändring i antal att det procentuella genomslaget blir stort. Av dessa tolv olyckor har fem lett till sjukfrånvaro, en uppgång från två fall under 2021.
Man kan förstås tänka sig att det finns ett mörkertal där olyckor inom energibranschen, via underentreprenörer, hamnat i statistiken för byggverksamhet. Men så är det inte. 98 procent av alla elolyckor sker med svagström och det är främst i samband med byggnation och renoveringar som olyckor förekommer.
Dödsfall på grund av elolyckor är också relativt sällsynta. Bland elyrkespersoner som arbetar med starkström har 18 personer förolyckats under åren 2000-2022. Totalt har 51 personer dött i elolyckor under dessa 22 år, de flesta på fritiden.
Olyckor med induktion sticker ut
Dödsolyckor i samband med luftledningar är dock något som sticker ut negativt eftersom det de senaste åren skett en ökning.
– Inom energibranschen har ett par svåra elolyckor på senare år orsakats av induktion. Induktion är varken något nytt eller okänt fenomen, men vi har behövt lyfta fram det igen. Det utbildningskoncept för webb och den nya mer pedagogiska handboken, EBR induktion och influens som vi tagit fram är ett bra exempel på ett arbetssätt som vi gärna vill ha när något alarmerande inträffar, säger Ch
rister Gruber, sakkunnig på Energiföretagen.
Målet är förstås att det inte ska ske några olyckor alls. Men energibranschen är relativt förskonad från allvarliga olyckor. Så har det inte alltid varit. Sämsta året ur detta perspektiv var 1946. Då dog lika många i elolyckor som totalt dör i arbetsolyckor idag, så den långsiktiga trenden vad gäller allvarliga elolyckor har onekligen varit positiv.
I Sverige har det totala antalet dödsolyckor i arbetet, enligt statistik från Arbetsmiljöverket, de senaste åren legat på mellan 39 och 49 personer (beroende på vad som räknas som i arbetet).
– Men även om elolyckor är en väldigt liten del av de arbetsolyckor som sker jämfört med många andra olyckor, som till exempel fallolyckor, så ser vi att antalet anmälda olyckor ökar och när vi ser en så pass stor förändring inom en viss yrkesgrupp, vill vi varna så att branschen kan jobba proaktivt med frågan så att det inte blir ett stort problem framöver, säger Per Höjevik,
Jag har uppfattningen att det skett en positiv kulturförändring. Machokulturen är borta och yngre personer rapporterar mer än vad äldre generationer gör.
Stress och slarv
I samband med årets Elolycksrapport gjordes även en enkät med cirka 500 elektriker. Den visar att stress, bristande regelefterlevnad och slarv är största orsakerna till att det sker olyckor. Men det är en bild som Christer Gruber inte alls känner igen från energibranschen.
– Regelefterlevnaden är oerhört hög inom eldistribution. Det är inget snack om att inte följa ESA-anvisningarna och om man gått utbildningarna så vet man vad som gäller, säger han.
Slarv hör följaktligen inte till vanligheterna. Däremot kan erfarenhetsöverföringen från äldre till yngre elektriker vara bristfällig. Brist på folk i kombination med stora pensionsavgångar gör att kompetensöverföring blir lidande
– Energibranschen saknar mycket folk och det gör att vi tvingas rekrytera på ett sätt som inte alltid är optimalt. Många nya får stå på egna ben lite för tidigt och i och med att vi är inne i ett generationsskifte hinner äldre och erfarna ibland sluta innan ersättarna är på plats, säger Christer Gruber.
Däremot menar han att det finns en tendens att göra som man alltid gjort: att ta för givet att samma förutsättningar som förra gången gäller för ett liknande jobb, fast det kanske finns något som kan skilja sig.
Positiv kulturförändring
Enligt elektrikerenkäten är det fortfarande vanligt att mindre olyckor och incidenter inte rapporteras. Samtidigt har rapporteringen lagts om så att det lättare att rapportera olyckor och tillbud direkt digitalt, vilket gör att en ökande andel kommer in i statistiken.
– Jag har uppfattningen att det skett en positiv kulturförändring. Machokulturen är borta och yngre personer rapporterar mer än vad äldre generationer gör, säger Christer Gruber.
Här har det kunskapslyft inom elsäkerhet som gjorts inom kvalitetsinitiativet Wattityd också spelat stor roll.
– För ett tiotal år sedan var det inte möjligt att veta vad en elsäkerhetsutbildning var värd egentligen. Numera görs kunskapstester mot en databas så att vi säkert vet att kompetensen finns, säger Christer Gruber.
För att förekomma framtida olyckor förordar han att branschens företag ska öka användningen av ENIA-systemet, där riskobservationer, tillbud och olyckor kan registreras.
– För framtiden arbetar vi också med att utveckla elsäkerhetsanvisningarna i ESA-konceptet så att det blir lättare och mer pedagogiskt, säger Christer Gruber.
Läs hela rapporten här.
Carl Johan Liljegren
