Sverige behöver investera 945 miljarder i elnäten till 2045

I rapporten har Sweco analyserat det framtida behovet av nätinvesteringar i Sverige gällande transmissions-, region- och lokalnät till 2045. Rapportens högnivåscenario visar att elanvändningen kommer att öka från dagens nivå på 140 TWh till 340 TWh. För det krävs investeringar på 945 miljarder kronor i elnätet.

Ser man till den totala investeringen i elinfrastruktur är bedömningen att det kommer att kosta 2 053 miljarder kronor. I lågnivåscenariot når ökningen 272 TWh. Då blir motsvarande investering 1 843 miljarder kronor, varav 890 miljarder kronor i elnätet.

– Det handlar om hisnande nivåer och vi befinner oss i en elektrifieringsboom utan motstycke. En viktig insikt är att merparten av investeringarna av elnätet kommer att behöva göras redan de kommande 10–12 åren av tekniska skäl eller av åldersskäl, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio. 

– I samband med att man förnyar gammal infrastruktur kommer man samtidigt att kapacitetsförstärka infrastrukturen för att kunna ta emot den volymökning som vi kommer att se, säger han vidare.

Vi måste bygga ett Sverige AB så industrin kan satsa här och inte gör dessa satsningar i andra länder i stället.

Stora regionala skillnader
Rapporten visar att det blir stora skillnader i elanvändning mellan olika delar av landet, men samtliga delar kommer att få en ökad elanvändning. Mest ökar elanvändningen i Norrbotten, där nya industrietableringar förväntas leda att elanvändningen ökar med uppåt 800 procent jämfört med idag. Det handlar om ett nytt behov på drygt 93 TWh.

Även Västra Götaland, som är en av landets starkaste tillväxtregioner, ser en stor ökning. Där handlar det om en ökning på 164 procent till en elanvändning på nära 55 TWh, vilket innebär att de blir den region med näst högst elanvändning efter Norrbotten. Där drivs den ökade användningen framför allt av fordonsindustrin, transporter, Göteborgs hamn, nya batterifabriker och kemiindustrin i Stenungsund som ställer om.

Trots att den största ökningen i procent sker i Norrbotten kommer de största investeringarna att ske i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne där det är dyrt och komplicerat att bygga eftersom det är tätbebyggda områden.

– Det kan låta negativt när vi pratar om så höga investeringskostnader, men det är snarare fantastiskt eftersom detta är bra för klimatet och det kommer att skapa nya arbetstillfällen och välfärd i Sverige.

– Men det finns hinder på vägen, säger Johan Lindehag och pekar på ett färskt tidningsklipp där kemiindustrin i Stenungsund blivit nekad ny effekt för att trycka bort fossila bränslen från sin industri.

– Detta är illavarslande. Vi måste bygga ett Sverige AB så industrin kan satsa här och inte gör dessa satsningar i andra länder i stället. Men det kommer att kräva enorma investeringar av energibranschen och det måste vi få förutsättningar att göra på både kort och lång sikt.

Efterlyser politisk stabilitet
En viktig förbättring som Johan Lindehag vill se är regleringar som håller över lång tid.

– Löser man regleringsfrågorna så skapar man ett stabilt finansiellt klimat och då kommer man också att attrahera investerare som vill satsa de enorma belopp som ska behövs i svensk infrastruktur, säger Johan Lindehag och fortsätter:
– Då måste det finnas politisk stabilitet, lagstiftning och framför allt elnätsreglering som skapar sådana förutsättningar.

Han lyfter även fram att tillståndsprocesserna behöver effektiviseras och kortas ner.
– Idag kan det ta 10–12 år för att bygga den infrastruktur som behövs. Det är helt oacceptabelt och tiden måste minst halveras för att hinna göra de investeringar som behövs i tid, säger Johan Lindehag.

Rent konkret vill han att regeringen ska genomföra de viktigaste åtgärderna gällande elnät från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen liksom de återstående delarna av Utredningen för moderna tillståndsprocesser som inte har lagstiftats ännu.

Läs MER: ELNÄTSRAPPORTEN 2023 - INVESTERINGSBEHOVET I DET SVENSKA KRAFTSYSTEMET TILL 2045

Ann-Sofie Borglund