Under veckan är kraftbranschens stora mässa Elfack i gång i Göteborg. En av dem som tagit sig till Svenska Mässan är professor Tomas Kåberger från närbelägna Chalmers som talade under rubriken: ”Nu går det att vända bränsle–el-systemet”.
Enligt Elfacks program är ”revolutionen nära” då energibranschen snart kan överta de sista skansarna med diesel och bensin. Macken behöver inte ens byta ut pumpen mot laddstolpar utan kan överta det flytande bränslet.
Tomas Kåbergers argument är att det också kommer att löna sig. Tidigare var el dyrare än det fossila bränslet. Så är det inte längre. Det innebär nya tekniska möjligheter. Spelplanen förändras.
Nackgrepp på industripolitiken
Efter en tjugo minuters inflygning med tunga argument för solel och vindkraft landar Kåbergers föredrag i några resonemang som till slut tar ett nackgrepp på hela industripolitiken. Elektrifiering är betydligt mer än enbart el till elnätet och innehåller dessutom koldioxid. El är inte längre enbart en energibärare utan också en råvara till flytande bränsle.
– I en värld där det fossila flödet av kolväten upphör blir kraftvärmeverkens kolatomer mycket värdefulla. Det gäller inte bara för drivmedelsproduktion av elektrobränslen utan också som råvara till många olika produkter i den kemiska industrin, säger Tomas Kåberger.
Billigare än olja per energienhet
Den förnybara elen har gått från att vara dyr och i behov av subventioner till att vara så billig att den kan konkurrera ut existerande alternativ elproduktion. Alltså inte bara annan nybyggd elproduktion utan också driftkostnaderna för existerande kol-, gas- och kärnkraft.
– Det roliga är att sol- och vindkraft har blivit billigare än råolja per energienhet. Det är inte så lätt att upptäcka då elpriset och oljepriset mäts i olika kvantiteter, dollar per MWh eller per fat, säger Tomas Kåberger.
Han har därför konstruerat sitt eget diagram som visar förhållandet mellan el- och oljemarknaden, vad dagens råoljepris blir per MWh.
– Och vi såg rekordpriser för sol och vind som låg kring 30 dollar per MWh. Idag är sol- och vindkostnaden totalt hälften av energipriset på råolja. Så nu är det lönsamt att börja använda el för att ersätta olja.
– Skillnaden mellan priset på el och bränslepriset är så stor att man nu kan börja producera flytande bränslen. Först vätgas genom elektrolys som tillsammans med koldioxid från ett bioeldat kraftvärmeverk kan bli metanol som i sin tur ersätter fossila bränslen, säger Tomas Kåberger.
Särskilt i tillämpningar som interkontinental sjöfart och flyg är batterier ännu svåra att använda.
– Liquid Winds projekt i Örnsköldsvik är som jag vet det första i världen som i stor kommersiell skala har fattat ett investeringsbeslut för att producera flytande drivmedel från el och koldioxid.
Många länder planerar för vätgas
Logiken kring oljeeldad elproduktion har inte alltid varit klockren. Oljan som förut användes för att producera el på marginalen hade en verkningsgrad på enbart 30–40 procent, som var så dålig att man var tvungen att ta väldigt mycket betalt per energienhet el – enbart för att kunna betala det bränsle som behövdes för att driva själva kraftverket. Det blev alltså en ekonomisk saltomortal med stående nedslag, men där man samtidigt skjuter sig i foten.
Även gaspriset är numera dyrare än förnybar el. Det gör att många nu planerar att använda el från sol och vind till att producera vätgas som ska ersätta den fossila metangasen. I Abu Dhabi, huvudstaden i Förenade Arabemiraten, tänker man att detta ska bli en stor verksamhet då man inser att man inte kan exportera olja för all framtid.
– Man tänker ändå inte sälja vätgasen. Det är mycket roligare att locka till sig energiintensiv industri. I Europa planerar Portugal att göra det samma, för att bli ett stort industricenter för billig vätgas baserat på sol- och vindel. Man får då konkurrera med Spanien som tänker på samma sätt, säter Tomas Kåberger.
Då blir de konkurrenter till den utveckling man kan se början på längre norr i Europa, exempelvis Tyskland. Då är det inte bara en fråga om att konkurrera med fossil gas utan att konkurrera ut kolet.
– Kol är fortfarande det billigaste fossila bränslet, men om man lägger på lite skatt för koldioxid eller utsläppsrättsrätter så kan också kolet konkurreras ut av förnybar el. Och Finland har på senare år byggt ut väldigt mycket vindkraft. De har nu mer vindkraft per invånare än vad tyskarna har. Överkapacitet på vindel ska locka till sig industri, säger Tomas Kåberger.
Det fina med de här systemen är att industrin kan producera sin vätgas när det finns gott om förnybar el och så slutar man när elpriset är högt.
Industrin kan på olika sätt äga eller boka in sig på nybyggt vindkraftsproduktion genom långsiktiga PPA-avtal. Då kan man använda vindkraftens överskott kan när det blåser mycket medan man kan använda lagrad energi i form av vätgas när vinden mojnar. Exempelvis ska produktionen av järnsvamp kunna fortsätta under ett par veckor fast det är vindstilla.
– Det rimmar med vindkraftens naturliga variation då det kan blåsa ganska lite under en vecka eller två. Då används vätgas medan den el som ändå finns går ut på elnätet. När det åter blåser går elen till ny vätgas som går direkt till industriproduktionen och till att åter bygga upp ett lager inför nästa vindstilla period, säger Tomas Kåberger.
– Det fina med de här systemen är att industrin kan producera sin vätgas när det finns gott om förnybar el och så slutar man när elpriset är högt. Den vindkraft som ändå produceras kan då gå ut på elnätet till övriga elkonsumenter.
– Flexibiliteten både hos Liquid Winds produktion av elektrobränsle men också hos H2 Green Steel och Hybrit som ska producera järnsvamp är väldigt viktig för att det ska vara intressant både för elproducenter och producenter av stål och drivmedel.
Fler elproducenter kommer engagera sig i elektrobränslen
– Produktion av elektrobränsle kommer allt fler elproducenter efterhand engagera sig i. Kraftvärmeverk kan hitta en marknad där de kan få betalt för den koldioxid som man ändå producerar från förnybara råvaror, som man själv eller andra behöver för att kunna tillverka flytande drivmedel. El och koldioxid blir framtidens stora råvaror till den kemiska industrin, säger Tomas Kåberger.
Elektrifieringen ger fantastiska möjligheter men det är hård konkurrens – den som vinner blir en bestående vinnare.
– Var alla dessa industriella anläggningar hamnar de närmaste åren kommer att vara mycket långsiktigt viktigt för länderna. De kommer inte att flytta på sig.
Det land, den regering eller den energibransch som inte är på bollen och stödjer industrins elektrifiering kommer inte heller att kunna hänga med i framtiden. Svensk el kan ge Sverige ett industriellt försprång gentemot andra länder men det kräver att både energibranschen och regeringen är på bollen. Internationellt kommer aktörerna på bränslemarknaden att byta spelplan oavsett hur utvecklingen blir i Sverige.
– Elektrifieringen ger fantastiska möjligheter men det är hård konkurrens och det är bråttom. Den som vinner blir en bestående vinnare, säger Tomas Kåberger.
Morten Valestrand
