I utkanten av Grums står ett inhägnat område, i samma storlek som ett par basketplaner, med totalt 32 batterirack uppdelade i två sektioner. Till varje sektion finns ett kontrollskåp, växelriktare och en transformator samt mittemellan sektionerna en mellanpänningsstation.
Det är Sveriges hittills största nätbatteri – 10 MW/11,9 MWh – som det nya energitjänstbolaget Ellevio Energy Solutions (EES) precis färdigställt här i sydvästra Värmland.
Tillgångar och tjänster blir alltmer sammankopplade i det nya energisystemet."
EES är ett bolag inom Elleviokoncernen som är fristående från den reglerade elnätsverksamheten. Med det nya bolaget breddar Ellevio sitt erbjudande och kan leverera kompletterande lösningar utöver sin elnätsaffär.
– Med EES kan vi erbjuda kraftlösningar bakom mätaren. Det kan vara allt från industrinät och laddlösningar till energilagring och batterier. Vi kan sköta hela åtagandet – alltifrån byggnationen av infrastrukturen, drifta den och hyra ut allt som en tjänst. Tillgångar och tjänster blir allt mer sammankopplade i det nya energisystem som växer fram, säger Kristofer Fröjd, Senior Vice President Strategi & affärsutveckling på Ellevio.
Just batterier är den del som kommit igång snabbast i EES portfölj. Efter installationen i Grums ligger fler anläggningar i pipen. Innan årsskiftet skrevs avtal för ytterligare tre batteriparker: i Kungsbacka (15 MW), Lindome (15 MW) och Örebro (40 MW), som ska vara klara runt 2023/2024. Totalt handlar det om investeringar på flera hundra miljoner kronor.
– I första steget kommer vi att handla på Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader, till exempel FCR-D och FFR. Där har priserna flerdubblats de senaste åren. Vi tror att den marknaden kommer att fortsätta att öka, även om priserna inte kommer ligga på dagens höga nivåer. Men på sikt kan man tänka sig fler användningsområden, till exempel arbitrage där vi utnyttjar elprisskillnader, hantering av obalanser i elnätet med mera, säger Kristofer Fröjd som antyder att företaget kan komma med fler investeringsbeslut under året.
Ökade batteripriser
Men samtidigt finns det utmaningar. Priset på batterier har gått upp med 25–30 procent det senaste året efter tio års nedgångar som en följd av det turbulenta omvärldsläget, ökad inflation och den ökade efterfrågan.
– Det kommer nog vara tuffa priser ett tag framåt. Men jag tror att det kommer att gå ner igen om ett par år då produktionsvolymerna ökar, tekniken mognar och leveranskedjorna är mer intrimmade, säger Kristofer Fröjd.
EES har idag 7–8 medarbetare men kommer växa till mellan 35 och 45 om ett par år, enligt Kristofer Fröjds bedömning. Att det är ett annat bolag skilt ifrån elnätsbolaget som sköter batteridriften är nödvändigt. Elnätsbolag får inte äga eller drifta energilager om det inte är nödvändigt för driften av elnätet.
En del externa aktörer menar att det blir en gråzon om elnätsbolag kan investera i batterilager genom dotterbolag – hur ser du på det?
– Man kan se det på olika sätt. Det är viktigt att det finns regelverk och lagar som tydligt beskriver hur en marknad får fungera och som samtidigt inte skapar skevheter i marknaden som kan ha en skadande effekt. Samtidigt är det viktigt att man kan stimulera bolag som kan driva utveckling och ta risker, och att det görs på marknadsmässiga villkor, säger Kristofer Fröjd och fortsätter:
– Om en energikoncern har olika legala enheter med olika typer av produkter och lösningar, affärsmodeller och avkastningskrav så tycker jag inte det är något negativt eller konstigt att det kan finnas företag som har elnät som investerar i batterier så länge man följer de lagar och regleringar som finns.
Många olika bolag
Ja, det har varit en hel uppsjö av bolag som under de senaste åren annonserat att man ska satsa på batterier – pådrivet av den snabba expansionen av väderberoende kraft som ökar behovet av snabb stabiliserande reserveffekt, som till exempel batterier. Och den främsta intäkten för de flesta är stödtjänstmarknaden. Men det finns också många andra användningsområden, till exempel att kapa effekttoppar.
Några av dem som var tidigt ute var Fortum, Uniper och Vattenfall. På senare tid har till exempel Varberg Energi beslutat att investera i två nätbatterier och där vill man även aggregera kundernas effektresurser. Utöver detta har många stora externa aktörer börjat ta för sig av kakan. Ett exempel är Ingrid Capacity som planerar att bygga Sveriges största batterianläggning (70 MW) i Karlshamn
Det här kan bli en bra affär för oss och batterierna behövs för elsystemet."
Men även kraftvärmebolag har börjat titta på batterier som en del i sin produktionsmix. I mitten av mars offentliggjorde Stockholms Exergi sin satsning på att bygga 100 MW batteriparker under kommande år. Det ska ske i ett nytt samägt bolag tillsammans med effektoperatören Polar Capacity.
– Vi måste använda våra resurser så effektivt som möjligt. Och här har vi sett en möjlighet att bli en betydande aktör med de anläggningar och de elanslutningar vi har. Det här kan bli en bra affär för oss och batterierna behövs för elsystemet, säger Henrik Engdahl, produktområdesansvarig för el, på Stockholms Exergi.
Även Stockholm Exergi har tagit sikte på Svk:s stödtjänster.
– Med de priser som är idag betalar denna investering av sig på ett år, men med allt fler aktörer kommer priserna att sjunka. Men i ett senare skede går batterierna att använda på andra sätt som en del i vårt optimeringsmaskineri. Det är viktigt att tänka energisystem, säger Henrik Engdahl.
Samkör med nischat bolag
Företagets första steg blir att bygga en 20 MW-anläggning i Haninge utanför Stockholm som ska stå klar under 2023. Men ambitionen på sikt är att bygga ytterligare 80 MW på företagets egna sajter.
Att man samkör det nya bolaget med Polar Capacity är logiskt, enligt Henrik Engdahl.
– De står för snabbhet och entreprenörskap medan vi som större bolag står för andra värden. Tillsammans kommer vi få ut mycket mer. Men vi kommer inte att ha några anställda i bolaget utan ska nyttja de resurser som behövs från respektive bolag.
Breddningen innebär också nya kompetensbehov i bolaget.
– Det blir mer elrelaterade frågor med ny teknik, ny marknad och nya typer av säkerhetsfrågor, så vi måste nyrekrytera till viss del.
En annan utmaning handlar om att se till att investera hos pålitliga leverantörer eftersom 60 procent av världsmarknaden hålls av kinesiska företag.
– Den stora utmaningen för vår del blir att hålla tillräckligt hög hastighet utan att tulla på de grundläggande kvalitets- och säkerhetskraven, säger Henrik Engdahl.
– Vi vet inte hur marknaden ser ut på sikt, men det gäller att våga investera utan att ha alla svar givna.
På stödtjänstmarknaden kan batterierna ta de första sekunderna innan vattenkraften tar vid. Allt sker automatiskt på mikrosekunder."
Ett företag som ligger lite längre fram i batteriracet är Jämtkraft som efter en förstudie installerade ett batteri (1 MW) i sitt vattenkraftverk i Granboforsen 2021. Det var en av de första hybridanläggningarna i landet där batterierna är integrerade i vattenkraftverket och fungerar ihop med turbinen på ett automatiserat sätt. Batterierna med tillhörande kraftelektronik ryms i två containrar.
– På stödtjänstmarknaden kan batterierna ta de första sekunderna innan vattenkraften tar vid. Allt sker automatiskt på mikrosekunder. När vattnet sedan tar över kan det i sin tur ladda batteriet igen, säger Hervé Currat, chef för utvecklingsavdelningen på Jämtkraft elproduktion.
Erfarenheterna från Granboforsen har varit positiva så nu siktar Jämtkraft på nästa steg: en 15 gånger större anläggning i Hissmofors.
– Svenska kraftnät har gjort om reglerna för stödtjänsterna så att vi inte kan leverera i Hissmofors om vi inte bygger om. Vi är inne i en upphandling nu och siktar på att anläggningen ska vara klar till mitten av 2024. Det är långa leveranstider nu, framför allt på frekvensomriktaare och ställverk, säger Hervé Currat.
Fler hybridkraftverk
Utöver denna anläggning planerar Jämtkraft för ytterligare ett antal hybridkraftanläggningar vid olika kraftverk runt om i länet. Jämtkraft håller även på med en förstudie om att bygga en hybridpark där man ska kombinera sol- och vindkraft med batterier.
– Vind och sol kompletterar varandra på ett bra sätt. Vanligtvis är det antingen soligt eller blåsigt. När vi dessutom kan kombinera med batterier blir det en mycket mer stabil och jämn leverans, säger Hervé Currat.
– Det skapar möjlighet att dimensionera elnätsanslutningen på ett mer flexibelt sätt. När det blåser mycket behöver du inte leverera fullt utan kan lagra istället och då behöver du inte bygga en så stor anslutning.
Johan Wickström
