Det var 2021 som skogsföretaget Stora Enso stängde sin verksamhet i Kvarnsveden i Borlänge. Utöver att många arbetstillfällen försvann innebar det också ett avbräck för fjärrvärmen. 40 procent av kommunens fjärrvärmebehov kom från företaget – dels i form av restvärme från processerna, dels från Stora Ensos egen biobränsleldade panna (130 MW), som försörjde pappersbruket med värme och ånga.
I början av 2022 kom beskedet att batteriföretaget Northvolt köpt loss större delen av Kvarnsheden för att bygga ytterligare en stor batterifabrik med 1 000 nya jobb till 2024, vilket stärkte humöret i den gamla industristaden. Men för Borlänge Energi kvarstod utmaningen att hitta en lösning för att säkra fjärrvärmeproduktionen.
– Vi hade under en längre tid och med jämna mellanrum förhandlat med Stora Enso om deras panna. Men när nedläggningen aviserades började vi prata om att köpa pannan. Av alla alternativ vi tittade på var ett köp av pannan den bästa lösningen, säger Mats-Erik Olofsson, vd på Borlänge Energi.
Efter ett par månaders förhandlingar kom företagen överens och i slutet av 2022 köpte Borlänge Energi pannan och tillhörande markområden för 313,5 miljoner. Direkt efter att affären gått igenom inledde Borlänge Energi och Northvolt en intensiv dialog för att få allt att fungera.
Samtidigt som Borlänge Energi skulle etablera sig på platsen började Northvolt riva gamla fabriksbyggnader för att bygga en ny fabrik. Bränslehanteringen samt huvudledningen för fjärrvärmen, som låg på Northvolts mark, behövde flyttas för att hamna inom pannfastighetens nya gränser.
– 800 meter av fjärrvärmens huvudledning från pannan måste flyttas och en provisorisk bränslehantering behövde byggas innan pannan kunde startas i oktober, säger Jonas Sjans, affärsområdeschef Kraft och Värme.
Vatten, el och avlopp har Borlänge Energi fått installera om till den nybildade pannfastigheten.
– Samarbetet med Northvolt har fungerat bra. Servitut och annat har gått smidigt att lösa. Vi delar bland annat vattenförsörjningen med dem, säger Mats-Erik Olofsson.
Från taket på den mäktiga pannbyggnaden blickar man ner över rivningsbråten som sorteras och transporteras bort. Tidigare låg bränslehanteringen på andra sidan om den nu rivna fabriksbyggnaden med ett transportband över taken som försåg pannan med biobränsle.
– Delar av transportbandet från bruket kunde vi återanvända för att bygga ett provisoriskt transportband. Det har varit ett pusslande att ordna en tillfällig lösning på biobränslehanteringen, säger Jonas Sjans.
En ny bränslehantering är redan projekterad och upphandlingen pågår.
– Det är det enskilt största projektet i anpassningsarbetet av fastigheten. Vi räknar med att ha den nya bränslehanteringsanläggningen på plats under 2024-2025.
Pannan, som går under namnet panna 8, har oförtrutet levererat värme till fjärrvärmenätet sedan nedläggningsbeskedet. Borlänge Energi har även tagit över personalstyrkan på ett 20-tal personer.
– Vi är tacksamma för all den kompetens och erfarenhet vi fick med oss för det tar tid att lära upp en ny driftgrupp, säger Mats-Erik Olofsson.
Potentiellt finns det ytterligare en produktionskapacitet på 250-300 GWh.
Pannan är energibolagets största panna. Minimieffekten på 30 MW är lika stor som maxeffekten på de andra pannorna, vilket gör driften lite till en utmaning.
– Det går inte att köra igång pannan för tidigt innan energibehovet finns eller om det är varmt ute, berättar Jonas Sjans.
Mellan juni till september går panna 8 inte alls. Då tar avfallspannan på Bäckelund över värmeproduktionen.
När Borlänge Energi tog över pannan fördubblades den tillgängliga energin. För att kunna överföra effektfördubblingen till fjärrvärmenätet behöver ytterligare en värmeväxlare installeras.
– Potentiellt finns det ytterligare en produktionskapacitet på 250-300 GWh. Vi hoppas på nya kunder, ett antal har redan hört av sig, och vi ser möjligheter att utveckla vårt samarbete med bland andra SSAB och Faluns fjärrvärmenät, berättar Mats-Erik Olofsson.
Borlänge Energi för redan idag över energi till Faluns fjärrvärmenät, men kapaciteten i fjärrvärmeledningen används bara till drygt hälften. En uppdatering av anslutningarna på båda sidor skulle höja effekten till 30 MW mellan kommunerna.
– Med mer effekt i ledningen kan driften av övriga pannor styras ännu bättre till den panna som är mest optimal för energisystemet, säger Jonas Sjans.
Borlänge Energi ser det som en bra affär att ha förvärvat pannan.
– Northvolt är redan en bra granne som vi hoppas kunna göra affärer med framöver. Många frågor återstår dock att få svar på innan vi vet vad de behöver, avslutar Mats-Erik Olofsson.
Anders Kristensson
