Studien, där ett 30-tal företagskunder är djupintervjuade, visar på några tydliga trender där klimatfrågan får en allt större betydelse och där kunderna beskriver framtidens värmelösning som en optimering av områden snarare än enskilda byggnader. Kunderna lyfter också fram ett antal faktorer som de är osäkra på inför framtiden, framför allt utvecklingen av lagar och styrmedel, men även tillgången på el och elens prisutveckling.
– Det är inspirerande att många kunder har så mycket tankar om framtiden vad gäller uppvärmning och att de jobbar aktivt med sin egen utveckling utifrån sina egna förutsättningar. Samtidigt förändras mycket i omvärlden, som de behöver hålla sig uppdaterade på för att göra långsiktigt kloka val. För bolag med mindre resurser är det utmanande, säger Gunilla Jalbin, vd på Grounded Brand Management och den som genomfört studien.
Önskan att energibolag tar på sig ledatröjan
2016 gjordes en liknande studie och då pratade många kundgrupper om att optimera sin fastighet och kombinera olika energislag, liksom vikten av förnybar energi och styrning av fastigheten.
– Nu pratar man i högre utsträckning om områden snarare än enskilda byggnader. Det gäller både i nya och befintliga områden, där en kund kan ha överskott av värme och någon närliggande byggnad då kan använda denna värme osv, säger Gunilla Jalbin.
Samarbete är avgörande för att detta ska bli verklighet och fungera. Där finns en önskan från många kunder att energibolag ska ta på sig ledartröjan, eftersom de har infrastrukturen med fjärrvärme, vilken blir basen för att ta vara på överskottsvärme och föra över den till någon annan. Det handlar både om en samarbetsplattform och en marknadsplats, men många kunder upplever också att energibolagen har ett samhällsuppdrag. Energibolag har dessutom data från olika byggnader som inte andra har och har kunskap kring hur energi kan användas på ett optimalt sätt.
Efterfrågar affärsmodeller
Att arbeta på detta vis är enklast när man planerar nya områden, men undersökningen visar att många kunder vill se samarbeten av detta slag även i befintliga områden. Fastighetsägare efterfrågar också en affärsmodell för den här typen av affären.
– Det krävs ju även att någon måste se möjligheterna med att dela energi, vilket jag ser som ett rätt stort hinder idag. Det är relativt enkelt att hantera energifrågan i en byggnad, men när det handlar om samarbeten mellan olika ägare av byggnader är det betydligt svårare.
Klimatfrågan har växlat upp hos alla kunder och kraven kommer huvudsakligen från bolagen själva.
En annan fråga som har blivit allt viktigare på värmemarknaden är effekt. Där bedömer många kunder att det finns mycket de kan göra för att minska sitt effektuttag. De har också en förhoppning om att jobba mer aktivt med effektuttag och därigenom spara pengar och bidra till systemet genom att fler fastigheter kan kopplas upp på samma fjärrvärmenät utan att värmeproduktionen behöver byggas ut.
– Flera som jag har intervjuat har vänt sig till energibolag för att hitta ett samarbete kring effekt, säger Gunilla Jalbin och fortsätter:
– Här finns det energibolag som är väldigt engagerade, men det finns också kunder som har kontaktat energibolag och fått till svar att de inte alls är intresserade av kundens flexibilitet, så det skiljer sig mycket mellan energibolag hur de agerar. Men tydligt är att många kunder tycker att de har en resurs i att kunna vara flexibla vad gäller värmeeffekt.
Det finns också en hög förväntan hos många kunder hur de kan bidra med ökad flexibilitet när systemet efterfrågar det.
– Detta visar på att man ser på energifrågan ur ett systemperspektiv och inte enbart till sin egen byggnad, säger Gunilla Jalbin.
Klimatfrågan viktigare
Studien visar också att klimatfrågan har ökat i betydelse i alla kundsegment och att värmekunder vill bidra till att minska klimatpåverkan. För vissa privata bolag har taxonomin, som handlar om grön finansiering, blivit viktig. Denna kundkategori tänker mycket kring hur fastigheternas uppvärmning kommer att värderas både nu och framöver eftersom det får stort utslag på finansieringen och i slutändan deras ekonomiska resultat.
– Klimatfrågan har växlat upp hos alla kunder och kraven kommer huvudsakligen från bolagen själva som har satt höga klimatmål. Hyresgäster i kommersiella fastigheter och kontor driver i viss mån på sina hyresvärdar, däremot är intresset för klimat kopplat till uppvärmning rätt lågt hos privatpersoner i bostadshus, säger Gunilla Jalbin.
Jag uppfattar att många värmekunder har en mer positiv attityd till energibolagen idag jämfört med 2016.
Ytterligare en reflektion som Gunilla Jalbin gör är att attityden till energibolag har förändrats sedan hon gjorde den förra studien.
– Jag uppfattar att många värmekunder har en mer positiv attityd till energibolagen idag jämfört med 2016. De ger exempel på saker som energibolag gör och som de upplever som positivt. Det handlar bland annat om bio-CCS och att ta tillvara överskottsvärme, där flera kunder uppskattar att energibolag tar ansvar på ett påtagligt sätt genom att våga göra framåtriktade satsningar, säger Gunilla Jalbin.
– De uttrycker det inte explicit, men känslan är att många upplever sig något mer sedda, lyssnade på och blir inbjudna att ingå i samarbeten. Känslan är mer positiv i hur de uttrycker sig. I förra studien utryckte fler attityder som handlade om att vara för eller emot fjärrvärme och energibolag, om man ska hårdra det. Nu är attityden en annan.
Fyra typer av värmekunder
I studien från 2016 tog man fram fyra kundsegment för företagskunder, som har olika inställning och behov till värme. Dessa kundsegment har man fortsatt att undersöka i denna studie – dessa är:Bekväma småskaliga – de vill inte engagera sig så mycket i värmefrågan utan är nöjda så länge det fungerar och är rimliga priser. Har idag främst fjärrvärme och är generellt positiva. Det handlar om privata småskaliga bolag som bostadsrättsföreningar eller mindre fastighetsägare.Ekonomiska optimerare – de prioriterar stabilitet och trygghet före nytänkande. De föredrar beprövade lösningar och tar ogärna risker. Har främst fjärrvärme och föredrar det för att det är enkelt. Offentlig verksamhet och privata bolag med fokus på drift och ekonomi när det gäller värme.Mångfacetterade utvecklare – ambitiösa bolag som vill ligga i framkant och bidra till samhällsutvecklingen. De har höga hållbarhetsmål. De utgår ofta från fjärrvärme eftersom det är stabilt och enkelt och kombinerar den med andra lösningar. Stora och långsiktiga verksamheter framför allt inom kommun, landsting, stat och icke vinstdrivande organisationer.Självständiga affärsmän – de är drivna och entreprenöriella, vill skapa något unikt och tänker därför gärna nytt. Har värmepump i högre utsträckning än de andra segmenten eftersom de uppskattar att det ger dem större frihet och kontroll över kostnader. Omfattar större och mindre privata fastighetsägare.
Läs rapporten
Ann-Sofie Borglund
