Efter många månaders spekulationer i branschen har EU-kommissionen presenterat sitt förslag på elmarknadsreformer. Bakgrunden är pristurbulensen på Europas elmarknader under de senaste 18 månaderna, där de höga gaspriserna pressat upp elpriserna på rekordnivåer.
Utvecklingen har lett till att flera EU-länder, som till exempel Grekland och Spanien, velat förändra den rådande prismodellen – baserad på marknadsprissättning – och istället införa olika typer av prisregleringar och pristak. Men när energikommissionären Kadri Simson presenterade förslaget (den 14 mars) låg fokus på vikten av långsiktiga kontrakt.
Tanken är att detta både ska ge mer stabila elpriser till kunderna och bättre förutsättningar för elproducenterna. De kortsiktiga marknadsmekanismerna ska dock vara oförändrade. Enligt kommissionen är det viktigt att prissignalerna ska bli korrekta så att investeringar inte stannar av.
Långsiktiga kontrakt
För att skapa mer långsiktighet vill kommissionen istället se fler PPA-kontrakt (Power purchase agreement), bilaterala avtal mellan elproducenter och elkunder till ett fast pris. Här öppnas möjligheter för länderna att införa marknadsbaserade garantier för att gynna dessa avtal, enligt förslaget. Under de senaste två åren har intresset för PPA-kontrakt ökat kraftigt och det har tecknats avtal för närmare 15 GW i Europa.
Man vill också se fler referenskontrakt, så kallade Contracts for difference (Cfd), prisskillnadskontrakt, som är dubbelriktade. Tanken här är att elproducenter som fått ett garanterat pris eller stöd för sin fossilfria elproduktion från staten även ska betala tillbaka överintäkter när elpriserna uppnått en viss nivå. Det blir som en slags priskorridor för nya investeringar, vilket redan används idag i ett par länder, till exempel i Frankrike.
”Användbart instrument”
Per Everhill, policyansvarig på Tekniska verken, tycker att förslaget är det mest nydanande i paketet:
– Det innebär minskade risker för långa investeringar, vilket till exempel skulle kunna göra det till ett användbart instrument för att få till ny kärnkraft. Det kommer också göra det möjligt för stamnätsoperatörerna att få till ny produktion med efterfrågade förmågor på platser där elsystemet behöver det som mest. Men tyvärr inkluderas inte kraftvärme eller effektökningar i storskalig vattenkraft, vilket är svenska paradgrenar, säger Per Everhill.
– Samtidigt kan man fråga sig vad detta innebär för marknaden i stort och för produktion som inte byggs på denna typ av kontrakt.
Kommissionen vill också införa så kallade virtuella hubbar enligt nordisk modell för terminshandel, alltså finansiella kontrakt för elleveranser på längre sikt som baseras på systempriser för flera länder. På så sätt kan likviditeten i systemet stärkas, är tanken.
Ska skydda elkunderna
Ett viktigt syfte med reformpaketet är att skydda elkunderna. Och för dem ska det bli enklare att binda elpriser på längre tid samtidigt som de också ska kunna ha möjligheter till mer dynamiska kontrakt för att dra nytta av prisvariationer, vilket kan tyckas paradoxalt.
Elkunderna ska också skyddas vid situationer med väldigt höga priser, då EU-kommissionen ska kunna utlysa ett krisläge. Vid sådana tillfällen ska länderna ha möjlighet att reglera elpriserna.
Det ska också bli enklare att dela förnybar energi mellan kunder. Konsumenterna med egen elproduktion, till exempel solceller, kommer kunna sälja överskottsel till enskilda personer inom ett helt elområde, inte bara till sin elnätsleverantör.
EU-kommissionen poängterar också vikten av att länderna utveckla mer verktyg för flexibilitet och lagring på marknaden för att balansera den ökade förnybara produktionen.
– Det är något motsägelsefullt att prata om ökad flexförmåga samtidigt som man lanserar flera förslag syftande till långsiktigt stabila och låga elpriser. Prissignalen är avgörande för viljan att anpassa sin elanvändning, säger Per Everhill.
På Energiföretagen har man inte hunnit analysera reformförslaget, säger elmarknadsexperten Magnus Thorstensson:
– Det är många detaljer som vi behöver titta närmare på. Men det viktigaste för Sverige – och hela Europa – är att man inte slagit undan benen för marginalprissättningen. Den är helt nödvändig för att klara leveranssäkerheten, säger Magnus Thorstensson som tillägger:
– Grunden är ju att Europa drabbats av ett massivt bortfall av energi och dettas löses inte genom papperskonstruktioner utan kräver fysiska åtgärder som efterfrågeminskningar, nya leverantörer och investeringar i produktion.
Långa diskussioner
Nu ska förslaget behandlas av EU-parlamentet och Europarådet innan ett beslut kan komma tillstånd. Det svenska ordförandeskapet ska prioritera förhandlingarna och siktar på att de ska vara klara innan halvårsskiftet så att ett nytt regelverk kan vara på plats till nästa vinter.
Men det kan bli utdragna diskussioner på vägen. I en analys om reformförslaget från den europeiska tankesmedjan Bruegel skriver senioranalytiken Georg Zachmann:
”Det ser ut som att vi går mot större statlig inblandning i elmarknaden. Men det sker på ett okoordinerat sätt både på utbuds- och efterfrågesidan. Det kommer bli svårare att veta vem som ska ha ansvar för vad”, skriver Georg Zachmann och fortsätter:
”Så vi får nog räkna med att den politiska diskussionen blir både ganska lång och komplex.”
Johan Wickström
