Det var strax innan jul som EU-domstolen ogiltigförklarade EU-kommissionens beslut från i juni 2020 om att låta Sverige skattebefria biogas och biogasol för uppvärmning respektive motorfordon till och med 2030. Handläggningen bygger på en dom där det tyska biogasföretaget Landwärme fört talan mot det svenska regelverket med hänvisning till att det snedvrider konkurrensen.
Som en följd av domen meddelade Skatteverket (den 7 mars) att det inte längre går att ansöka om skattebefrielse och att man dessutom inlett en analys om eventuella återkrav på de belopp som medgetts för skattebefrielse.
– Om Skatteverket bestämmer sig för återkrav vore det helt förödande för branschen och biogasanvändarna som utgått från att den här skattebefrielsen ska gälla fram till 2030. Dock är det väldigt ovanligt med återkrav så vi hoppas att det räcker med att skattebefrielsen stoppats, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.
Enligt Skatteverket har avdrag eller återbetalning beviljats 2021 och 2022 till omkring 700 företag för runt 1,5 miljarder kronor per år.
”Tar halva smällen”
Effekten på den svenska biogasmarknaden för både transporter och uppvärmning har inte låtit väntat på sig.
Skatten innebär en prisökning på cirka 5 kronor/kilo inklusive moms. Svensk Biogas – ett dotterbolag till Tekniska verken inom Linköpings kommunkoncern – har valt att ta ”halva smällen”, vilket innebär att priset på deras tankstationer i Östergötland bara höjs med hälften av prishöjningen på cirka 5 kronor.
– I längden kan vi som bolag förstås inte kompensera för halva skatten, men det känns i det här skedet som en viktig signal och stöttning till de kunder som vågat satsa på klimatneutrala transporter, säger Anna Lövsén, vd för Svensk Biogas.
Företaget kräver nu en sänkning av beskattningen till EU:s miniminivå, en höjning av taket i biogasproduktionsstödet samt att regeringen trycker på EU-kommissionen för ett nytt beslut om skattebefrielse.
– Skattebefrielsen har varit en förutsättning för biogasens konkurrenskraft och vi trodde att det fanns en långsiktighet i styrmedel och skattefrihet fram till 2030. Det är orimligt att man nu beskattar ett drivmedel som inte tillför koldioxid till atmosfären och som minskar klimatpåverkan med över 90 procent, säger Anna Lövsén.
Göteborg Energi erbjuder biogas och naturgas som alternativ till sina gasnätskunder. Magnus Boll är storkundssäljare på Göteborg Energi:
– EU-domen har en negativ påverkan på den gröna omställningen som vi och våra kunder gärna vill göra. Vi ser att flera av våra både större och mindre kunder nu utvärderar om de har ekonomisk möjlighet att fortsätta med biogas eller om de känner sig tvungna att byta till naturgas, säger Magnus Boll
– Det finns också en stor oro över risken för återkrav då detta skulle innebära en stor ekonomisk smäll för många biogasförbrukare och producenter.
Företaget använder också en del biogas som spetsbränsle inom fjärrvärme- och elproduktionen men påverkan är inte lika stor inom det segmentet.
Regeringen jobbar tillsammans med kommissionen
Biogasbeskattningen debatterades i riksdagen den 7 mars. Finansminister Elisabeth Svantesson försvarade då regeringspolitiken om att inte överklaga Landwärmedomen. Även vid en fortsatt rättsprocess skulle den svenska skattebefrielsen ha upphört, betonade finansministern.
Den svenska linjen är istället att jobba tillsammans med EU-kommissionen för att genomföra en förnyad granskning som grund för att återigen besluta om skattebefrielse.
Landwärmedomen bygger på att EU-kommissionen under processen 2020 inte uppfyllde formaliakrav med ett remissförfarande.
– Egentligen handlar det om en komplettering av det arbete som skedde 2020 så det borde inte ta särskilt lång tid. Beslut innan sommaren är ett rimligt krav, anser Erik Thornström, Energiföretagen Sverige.
Transportföretagen har riktat kritik mot regeringen för att rättsprocessen inte drevs vidare och att regeringen så sent som i februari gav ”lugnande besked” om biogasskatten.
– Sannolikt hade det blivit en utdragen process om domen överklagats, kanske ett par år med tanke på EU-domstolens långa handläggningstider. Samtidigt hade man kunnat begära inhibition – att slopad skattebefrielse inte verkställs under rättsprocessen. Så det var nog en svår avvägning för regeringen, säger Erik Thornström.
Fredrik Mårtensson
