Idecember 2022 satte regeringen den nationella omprövningen av vattenkraften på paus under ett år. Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten fick då i uppdrag av regeringen att utreda vilka konsekvenser omprövningarna kan innebära för elsystemet.
I slutet av september sändes en rapport in till regeringen där Svenska kraftnät och Energimyndigheten beskriver hur de vill ta en aktiv roll när vattenkraftverken ska moderniseras.
Trots att det finns riktvärden och att alla undantag ska användas finns det en risk att omprövningarna kan leda till stora negativa konsekvenser för elsystemet, menar Emma Thornberg på Svenska kraftnät som har varit med och utarbetat underlaget till regeringsuppdraget:
– Hittills har vi inte sett att vattenkraftens förmågor och påverkan på elsystemet har beaktats tillräckligt. Det är viktigt att miljökvalitetsnormerna blir korrekta, säger Emma Thornberg.
Svk kan bidra i bedömningarna
För att miljöåtgärderna ska bli så bra som möjligt för både elsystem och ekosystem behöver Svenska kraftnät och Energimyndigheten tillsammans analysera konsekvenserna av olika åtgärder som påverkar elsystemet.
– Vi har kommit fram till att de som idag tar fram det här underlaget till beslutsfattarna i vattendelegationen inte har hela den kompetens som behövs. Deras främsta styrka är ju – om man får generalisera lite – läran om fisk och vattenmiljön. De har inte tillräcklig kunskap för att bedöma hur flödesåtgärder påverkar spänningsstabiliteten till exempel. Men där kan vi på Svenska kraftnät bidra med vår kunskap.
Om vi myndigheter kan jobba
mer parallellt än vad som sker idag
kommer vi att få en bättre balans
mellan vattenmiljö och elsystemet.
Det var inte så många omprövningar av vattenkraftverk som hann genomföras innan regeringen stoppade omprövningen i slutet av förra året. Men Svenska kraftnät har utgått från andra typer av underlag för att analysera konsekvenserna för elsystemet, berättar Emma Thornberg.
– Vi har arbetat med olika simuleringar och med en fallstudie i Gullspång i samarbete med vattenmyndigheterna. Ett viktigt underlag är de nuläges- och åtgärdsanalyser som kommer fram i samverkansprocessen med länsstyrelserna. Vi har också analyserat de senaste årens översyn av miljökvalitetsnormerna, säger Emma Thornberg.
– Utifrån de här underlagen tycker vi att det är tydligt att konsekvenserna för vattenkraften inte beskrivs tillräckligt bra. De fungerar inte som välgrundade beslutsunderlag. Svenska kraftnät och Energimyndigheten måste bidra mer för att de här beslutsunderlagen ska bli tillräckligt bra.
Parallell samverkan
Om Energimyndigheten och Svenska kraftnät ska kunna bidra i omprövningsprocessen bättre kommer det att krävas detaljerade uppgifter och data. Därför behöver länsstyrelsens samverkansprocess ske parallellt med vattenmyndigheternas fördjupade process, menar Emma Thornberg:
– Om arbetet sker parallellt kan vi på Svenska kraftnät få hjälp av länsstyrelserna med mer detaljerade underlag om vilka miljöanpassningsåtgärder som behövs. Vi tänker att länsstyrelserna kan komma fram med olika förslag som vi på Svenska kraftnät och Energimyndigheten kan analysera för att se hur de förslagen påverkar vattenkraften.
– Vårt gemensamma arbete med länsstyrelsen kan då bidra till att ta fram väl avvägda miljökvalitetsnormer. På så sätt får vi också en samtidig värdering av miljönytta och påverkan på elsystemet. I förlängningen kommer det här att leda till bättre och mer väl avvägda beslutsunderlag.
”Behöver ett nytt sätt att tänka”
Emma Thornberg menar att alla aktörer behöver göra en bättre arbetsinsats, både myndigheter och verksamhetsutövare.
– Vi behöver gå in i prövningsprocessen med ett nytt sätt att tänka. Jag tror att om vi myndigheter kan jobba mer parallellt än vad som sker idag kommer vi att få en bättre balans mellan vattenmiljö och elsystemet.
Tror du att prövningsprocessen kommer att rulla på nu eller tror du att den stoppas igen på grund av oförutsedda konsekvenser?
– Nej, jag tror inte den kommer att behöva stoppas igen, men vi behöver ha tålamod. Vi behöver utarbeta gemensamma arbetsprocesser tillsammans – centrala och regionala myndigheter och branschen. Det måste funka för alla. De första prövningsgrupperna kommer att ta längre tid, sedan tror jag det kommer att rulla på bättre än det har gjort hittills.
Ett fortsatt engagemang behövs för att vi ska landa rätt. Vi kan inte komma överens om allt, men vi kan komma bra långt.
Emma Thornberg lyfter fram hur viktigt det är med en dialog med alla aktörer. Ett stort antal informationsmöten och workshops har hållits sedan myndigheterna fick regeringsuppdraget.
– Vi har haft en väldigt kort tid på oss för det här uppdraget. Vi är så tacksamma för alla inspel och till alla som valt att delta i möten och workshops. Det har verkligen underlättat för oss. Ett fortsatt engagemang behövs för att vi ska landa rätt. Vi kan inte komma överens om allt, men vi kan komma bra långt.
Energiföretagen är positiva till rapporten
Energiföretagen är positiv till den nya rapporten. Att myndigheterna nu själva föreslår att de ska ta en mer aktiv roll i processen tycker Johan Bladh, vattenkraftsexpert på Energiföretagen, är extra bra:
– Det är viktigt att de kan bidra med sin kunskap eftersom det handlar om komplicerade bedömningar kring miljöåtgärders påverkan på kraftsystemet. En stor fördel är också att myndigheterna anser att en fördjupad normöversyn behöver ske parallellt med samverkansprocessen. Vi har länge påpekat att det saknats en koppling mellan samverkansprocessen och normsättningen, säger Johan Bladh .
I rapporten föreslår myndigheterna även att man ska utgå från reglerbidragsrapporten från 2016 för att mäta miljöåtgärdernas påverkan på vattenkraftens reglerförmåga, vilket Energiföretagen tidigare föreslagit.
Energiföretagen tycker också att det är bra att man håller fast vid riktvärdet 1,5 TWh för negativ påverkan. Men myndigheterna skriver samtidigt att det kanske inte räcker att förklara ett vatten som kraftigt modifierat för att säkerställa en acceptabel påverkan på elsystemet och att det därför kan behövas undantag med mindre stränga kvalitetskrav.
Johan Bladh håller inte riktigt med om denna skrivning:
– Undantag med mindre stränga kvalitetskrav ska bara användas om den samhällsekonomiska kostnaden är orimligt hög i förhållande till den förväntade miljönyttan. Det verktyg som ska användas för att skydda samhällsviktig verksamhet är att förklara fler vattenförekomster som kraftigt modifierade vatten (KMV), säger Johan Bladh.
– Tyvärr gör Havs- och vattenmyndigheten en annan tolkning av vattendirektivet som vi menar är felaktig. Vi skulle önska att regeringen utreder vilken tolkning som är rätt och som bäst tillvaratar svenska intressen.
Inga tydliga besked från Regeringskansliet
Just nu bereds ett antal förslag hos Regeringskansliet, bland annat författningsförslag, som syftar till att tillgodose vissa av de åtgärdsbehov som Svenska kraftnät med flera pekat på i sin rapport.
– Med hänsyn till att beredningen fortfarande pågår inom Regeringskansliet kan vi inte gå in på detaljer om vilka förändringar som kan bli aktuella, säger Andia Gemsjö på Regeringskansliet.
Daniel Westlén, statssekreterare till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, uppger i en artikel i Montelnews.com att författningsförslagen inte kommer hinna vara på plats tills den 1 februari, när omprövningarna ska återupptas. Men enligt Daniel Westlén finns det en ovilja hos Regeringen att förlänga pausen eftersom Sverige då riskerar EU-böter för den planerade omprövningen, som redan är försenad enligt kraven i vattendirektivet.
Några av åtgärdsförslagen i rapporten I arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor bör Svenska kraftnät och Energimyndigheten arbeta i nära samverkan med Havs- och vattenmyndigheten genom att analysera möjliga miljöåtgärder, så att resultatet blir så bra som möjligt både för ekosystem och elsystem. De riktvärden som finns för påverkan på reglerförmåga och elproduktion bör finnas kvar.Svenska kraftnät och Energimyndigheten ska analysera hur olika alternativa miljöåtgärder vid vattenkraftverk påverkar frekvensreglering, spänningsstabilitet, elberedskapsförmågor, reglerförmåga och elproduktion. Det finns utarbetade metoder för hur arbetet ska genomföras. En nationell uppföljning med en framåtblickande analys av omprövningarnas påverkan på elsystemet föreslås ske vart tredje år.
Marie Kofod-Hansen
