Relining är en etablerad teknik inom vatten och avlopp, men har inte kunnat användas inom fjärrvärme på grund av vattnets höga temperaturer och höga tryck. Dessutom expanderar stålröret i fjärrvärmenätet i och med olika temperaturer, vilket ställer andra krav på en liner (eller strumpan) som det nya röret kallas. Efter tio års arbete med forskning och innovation finns nu en svensk produkt på marknaden.
Utvecklingsresan började med att det svenska företaget HWQ utvecklade en metod av armerad glasfiberstrumpa. Tester visade dock att materialet inte höll måttet utan det krackelerade och glasfibern degraderades i de höga temperaturerna. De insåg att det behövdes en kolfiberlösning och kontaktade Oxeon, som utvecklar, producerar och säljer extremt tunna kolfibermaterial.
– De behövde en kolfiberlösning som klarar de höga trycken inom fjärrvärmen, men också att linern skulle följa med stålets expansion, förklarar Andreas Martsman, som är en av grundarna till Oxeon och vd på Pressure Pipe Relining.
Oxeon utvecklade en väv som uppfyllde kraven, vilket var ett arbete som tog tre år. Den installerades därefter på en plats i Danmark respektive Sverige.
– Det ledde till ett riktigt stort intresse bland energiföretag som ville beställa produkten, men HWQ hittade inget sätt att skala upp tillverkningen och de hade samtidigt fått fart på andra delar i sitt bolag.
– Så i slutet av 2019 köpte Oxeon företaget som handlade om fjärrvärmerelining, för vi ansåg att de tekniska lösningarna var för bra att inte gå vidare med. Vi insåg samtidigt att kommer att krävas mycket för att komma ut på marknaden.
Över 200 teströr
Pressure Pipe Relining skalade därför snabbt upp ett produktionsutvecklingsteam och gick från enstaka tester per månad till tester varje dag.
– Det krävdes mer tester än vi trodde och nu har vi byggt över 200 teströr i Borås, så att det blir likadant varje gång och att det blir tätt. Sommaren 2021 kunde vi äntligen släppa produkten kommersiellt, men det har tagit lång tid att nå dit, konstaterar Andreas Martsman.
Han pekar på att en viktig del i att kunna vidareutveckla sin idé att har varit ekonomiskt stöd från bland annat forskningsprogrammet Fjärrsyn och Vinnova, men även Vattenfall som var med i ett tidigt skede.
Ett annat viktigt steg på vägen var att Oxeon ingick ett samarbete med ett bolag i Tyskland som tillverkar liner i stor skala. Numera vävs materialet i Borås och skickas sedan, tillsammans med plast, till Tyskland där själva linern/strumpan tillverkas. När man tittar på väven är det ett tydligt rutigt mönster och det är kännetecknande för just Oxeon och är ett resultat av sättet de väver. Idag används bolagets tunna material inom en rad applikationer som hockeyklubbor och Formel 1-bilar.
– Vi finns också på rotorbladen till NASA:s helikopter som finns på Mars, så det är riktigt häftiga applikationer, säger Andreas Martsman.
Det är väldigt yteffektivt med relining, vilket är en av de stora fördelarna.
Minimalt avtryck
Och nu har materialet även hamnat på jorden i fjärrvärmerör. Andreas Martsman visar på en bild hur en installation går till. Exemplet är från Örebro där Navirum Energi fick en fjärrvärmeläcka under järnvägen mitt i de centrala delarna av staden. Lösningen blev relining där två schakt grävdes på vardera sida om järnvägen innan kompositstrumpan drogs igenom.
– Det är väldigt yteffektivt med relining, vilket är en av de stora fördelarna. Avtrycket för samhället blir dessutom minimalt jämfört med att gräva upp det gamla röret och ersätta med ett nytt, säger Andreas Martsman.
– Vi kan arbeta i väldigt små schakt och i Vilnius har vi gjort ett schakt i trottoaren i en bro som är lite större än det här bordet, säger Andreas Martsman och pekar på bordsytan som är en dryg kvadratmeter.
För att kunna lägga in linern töms de befintliga rören på vatten och inspekteras med en videokamera. Om det finns svetsskägg (taggiga kanter) i skarvarna slipas de ner av en robot. Därefter drar man igenom den mjuka kolfiberstrumpan i fram- och returledningarna med en vinsch. Strumpan är då helt platt. Sista steget är att blåsa upp strumpan med hjälp av ånga och sedan härdas strumpan till ett hårt, nytt rör som klarar lasterna även om det gamla stålröret rostar bort.
Det finns en enormt stor affär i detta. Det finns många fjärrvärmerör som läcker massa energi i onödan.
Processen tar tre dagar
Innan de svetsar igen röret så täthetsprovar de så att röret är tätt. Normalt tar hela reliningprocessen cirka tre dagar och PPR kan göra reling på rör på 200–300 meter, men Andreas Martsman tror att de kan genomföra relining snabbare och på betydligt längre sträckor än så.
– Det finns en enormt stor affär i detta. Det finns många fjärrvärmerör som läcker massa energi i onödan. Jag har läst att Bukarest fjärrvärmesystem läcker 2,2 miljoner liter i timmen! Det motsvarar 550 000 kubikmeter gas om dagen, som alltså går till att man värmer upp vatten som rinner ut för att rören läcker så mycket.
– Just Bukarest har fått 234 miljoner euro från EU för att förnya sitt fjärrvärmenät, så det är en intressant marknad för oss. På liknande sätt ser det ut i flera andra städer i Östeuropa med utbyggd fjärrvärme men gamla nät. För att hålla tempot i att byta ut dessa nät kan relining vara ett bra komplement till att anlägga nya rör. Även i Sverige finns en intressant marknad med många gamla rör, avslutar Andreas Martsman.
Ann-Sofie Borglund
