Enligt färdplanen ska ny kärnkraft med totalt effekt motsvarande minst två storskaliga reaktorer vara på plats senast 2035. Den exakta storleken är inte klar. Till 2045 är målsättningen att det ska finnas motsvarande tio nya storskaliga reaktorer.
En viktig del för att detta ska vara möjligt är att det finns goda ekonomiska förutsättningarna och nu har regeringen beslutat om kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft, vilket aviserades i budgetpropositionen för 2024.
– Nu har vi gett i uppdrag till Riksgäldskontoret att vidta förberedande åtgärder för att kunna ställa ut de här kreditgarantierna för kärnkraft och för att bistå Regeringskansliet i att utforma dessa kreditgarantier, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
Staten tar del av risken
Ytterligare en central del i finansieringen är att staten ska ta en del av risken och statens finansiella ansvar ska tydliggöras genom en riskdelningsmodell.
– Det vi ser från andra länder är att staten behöver ta en ta en ekonomiskt aktiv roll för att kärnkraften ska kunna byggas ut. Det finns fler risker med den här typen av mycket stora och omfattande investeringar, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) och pekar bland annat på risker kopplat till konstruktion, marknad och politik.
– Kreditgarantierna blir viktiga men det räcker inte utan det krävs att staten är med och tar en av del risken. Därför vill vi skyndsamt utreda vilken riskfördelningsmodell som Sverige ska ha. Detta är bråttom, för får vi inte detta på plats ser vi att inte heller att vi kommer att få investeringarna på plats, säger hon vidare.
Ny kärnkraftssamordnare
Det finns även andra utmaningar och hinder för ny kärnkraft. Här kommer en kärnkraftssamordnare att tillsättas och få en viktig roll i att stödja regeringen genom att ta bort hinder, underlätta och främja ny kärnkraft.
– Dessutom ska samordnaren samla och effektivt snabba på utbyggnaden av kärnkraft och bli en katalysator för ny kärnkraft. Den ska också driva på åtgärder som behövs så att färdplanen kan genomföras, säger Ebba Busch, som kommer att presentera samordnaren inom kort.
Jag ser framför mig att vi kommer att få en kärnkraftskapplöpning i Sverige där olika kommuner kommer att konkurrera med varandra.
Regeringen har sedan tidigare genomfört fler åtgärder för att underlätta för svensk kärnkraft, bland annat att det tillåts att bygga nya reaktorer på fler platser än vid befintliga kärnkraftverk. Detta kan bli avgörande när kärnkraften ska byggas ut rejält.
–I närtid ser vi att det främst blir aktuellt med konventionella reaktorer på de platser som idag har kärnkraftverk. Samtidigt tror vi att det kommer att byggas SMR-reaktorer runt om i landet och nära där efterfrågan på el är stor, som i industrikluster, säger näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD).
– Jag ser framför mig att vi kommer att få en kärnkraftskapplöpning i Sverige där olika kommuner kommer att konkurrera med varandra om att vara först med att få en reaktor på plats. Där kommer sannolikt olika SMR-tekniker vara aktuella och då även tillgodose andra behov som att restvärme kan användas i fjärrvärmesystem eller i industriella processer beroende på lokala behov, säger Tobias Andersson vidare.
”Ökad statlig styrning är nödvändig”
Energiföretagen ställer sig positiva till färdplanen.
– Om vi ska lyckas möta elbehovet i den takt samhället kräver så är ökad statlig styrning och samordning helt nödvändigt. Det är därför positivt att förutsättningarna för ny kärnkraft tydliggörs och inte minst statens roll, säger Åsa Pettersson vd Energiföretagen och fortsätter:
– Att tillsätta en kärnkraftsamordnare är viktigt för att skapa tydlighet och effektivitet i hela processen för de aktörer som ska bygga ny kärnkraft. Denna typ av samordning är något som vi bedömer behövs för utbyggnaden av elsystemet som helhet och vi hoppas regeringen utvidgar initiativet i linje med den handlingsplan vi lämnade över till regeringen förra veckan.
Hon får medhåll från Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen.
– Det är bra att regeringen går vidare med att inte bara riva hinder, utan även genomföra främjande åtgärder för ny fossilfri elproduktion. Kärnkraften har en viktig funktion för Sveriges elförsörjning, men även för att upprätthålla ett robust elsystem med hög överföringsförmåga. Åtgärder som möjliggör ny kärnkraft bidrar således till ökad möjlighet att expandera elsystemet som helhet, säger Carl Berglöf.
Ann-Sofie Borglund
