I början av november meddelade Vattenfall att de ansökt om en ändrad detaljplan för att möjliggöra byggnation av nya reaktorer vid kärnkraftverket i Ringhals.
– Detta är ett naturligt steg i vår förstudie kring SMR som vi ska vara klara med i slutet av året. Då behöver vi skapa vissa förutsättningar för att kunna gå vidare och att få en detaljplan kopplad till platsen är en sådan del, säger Desirée Comstedt, som är ansvarig för förstudien på Vattenfall.
– Det är även en del i ett förberedande arbete för att kunna hålla samråd kring vår förstudie, säger hon.
Förstudien har fokus på SMR, men Desirée Comstedt poängterar att Vattenfall inte har gjort något teknikval gällande framtida kärnkraft. Detaljplanen är öppen för både konventionell kärnkraft och SMR.
– Vi kan dock se att platsen vid Ringhals har många fördelar för SMR. Det handlar däremot inte om så små enheter som många tror, utan vi tittar på SMR som är 300–500 MW, vilket är i paritet med Oskarshamn 1 när den byggdes.
Fördelar med Ringhals
I Vattenfalls lokaliseringsutredning framkommer att Ringhals är det mest lämpade området för ny kärnkraft. Det beror bland annat på att det redan finns logistikflöden för bland annat kylvatten och avfall.
– En annan central del är att det finns möjlighet att mata ut ny kapacitet på nätet efter att vi har stängt Ringhals 1 och 2. Andra fördelar är att det finns lokal förankring och kompetensuppbyggnad, säger Desirée Comstedt.
Det blir uppenbart att där det finns kärnkraftsprogram är också staten inblandad och tar en del av den risk som det innebär.
För att framöver kunna fatta beslut kring kärnkraft är det avgörande att investeringen blir lönsam. Vattenfall vill därför se en slags riskdelning med staten gällande finansieringen och de hämtar inspiration från andra länder.
– Vi har under hösten varit och besökt flera länder som har nybyggnationsprojekt i olika faser och tagit del av deras erfarenheter. Det blir uppenbart att där det finns kärnkraftsprogram är också staten inblandad och tar en del av den risk som det innebär, säger Desirée Comstedt.
– Oavsett vilken teknik vi väljer blir det ”first of a kind-projekt” för Vattenfall och eventuellt också för Sverige. Det är många år sedan vi byggde kärnkraft i landet och den kompetens som då fanns har gått i pension eller flyttat utomlands, så vi måste vara ödmjuka inför vad det innebär för oss som bolag, våra leverantörer och våra myndigheter som ska ge tillstånd, säger hon vidare.
Olika modeller för riskdelning
Med den bakgrunden blir det därför extra viktigt att samarbeta nationellt menar Desirée Comstedt och en del av detta är just finansieringen. Vattenfall undersöker nu olika modeller kring riskdelning och deras målsättning är att presentera förslag på lämpliga finansieringslösningar före årsskiftet.
Utöver statlig delfinansiering lyfter hon fram att det även behövs ett samlat statligt ansvar för ny kärnkraft.
– En framgångsfaktor som vi har sett i andra länder är ett kärnkraftsprogram där man nationellt gör en kraftsamling kring ny kärnkraft. Det är också något vi har påtalat rätt länge – att det behövs en statlig organisation som tar ett helhetsansvar. Det saknas idag, säger Desirée Comstedt.
Hon vill se en aktör som håller ihop uppbyggnad av leverantörskedjor och säkrar kompetens, men också tar ett samlat grepp kring de tillstånd som krävs av ett tiotal olika myndigheter.
– Det bör rimligtvis inte vara något av de bolagen som vill bygga kärnkraft utan en oberoende statlig aktör som håller i den taktpinnen. Det får dessutom inte ske på bekostnad av något annat fossilfritt kraftslag, utan nu behöver vi möjliggöra utbyggnad av alla fossilsfria kraftslag. Det är oerhört viktigt, säger hon bestämt.
”Det behövs politisk stabilitet”
Den nuvarande regeringen har varit drivande i att ändra det svenska målet om 100 procent förnybar energiproduktion till 100 procent fossilfritt till 2040. Det röstades också igenom av riksdagen i somras. Regeringen har dessutom under året i flera steg genomfört åtgärder som ska ta bort hinder för ny svensk kärnkraft och de har också tillsatt utredningar som ska snabba på utbyggnaden.
– Det tycker vi är positivt, men det behövs även en politisk stabilitet om man långsiktigt ska våga bygga ny kraftproduktion, säger Desirée Comstedt.
Vattenfall skulle vilja se en färdplan där man tydligare pekar ut vilka kraftslag som står för olika andelar och var man bedömer att den kommer att finnas.
– Då finns det förutsättningar för var branschen ska bygga elproduktion och nät och industrier vet var de kan etablera sig om de behöver mycket el till sin produktion.
Vi måste möjliggöra utbyggnaden av storskalig produktion av alla fossilfria kraftslag.
Desirée Comstedt tycker att det är angeläget att Sverige verkligen tar vara på de möjligheter som nu finns kring den gröna omställningen och där tillgången till fossilfri el är nyckeln.
– Den fossilfria elen är den stora konkurrensfördelen för svenska företag. Vi har nu ett fönster av unika möjligheter där vi kan ta en ledande position i energiomställningen och se till att vi skapar förutsättningar för vår industri att bli otroligt konkurrenskraftig. Det ska vi värna, men då måste vi möjliggöra utbyggnaden av storskalig produktion av alla fossilfria kraftslag, säger Desirée Comstedt.
Ann-Sofie Borglund
