I Trelleborg på skånska sydkusten rullar i snitt 2 400 lastbilar och 1 200 bilar av och på de sexton färjorna varje dygn. Färjetrafiken går till fem destinationer i fyra länder på andra sidan Östersjön. Under det kommande decenniet väntas färjetrafiken växa kraftigt. Fram till 2035 kommer antalet lastbilar att öka med runt 70 procent, och majoriteten av dessa kommer då att drivas med vätgas eller andra fossilfria bränslen.
Det här är en viktig bakgrund för att förstå kommunens energiplan från 2019, där ambitionen är att bli ledande inom grön vätgas i landet.
– Vätgas är en mångsidig energibärare som är perfekt att kombinera med vindkraft och ett viktigt komplement till elektrifieringen av fordonsflottan, framför allt av långväga transporter. Vår ambition är att utveckla hållbara energisystem där vätgas är en del av planen, säger Magnus Sahlin, vd på Trelleborgs Energi, när vi träffas på företagets kontor i centrala Trelleborg.
Vätgas är en mångsidig energibärare som är perfekt att kombinera med vindkraft.
För tre år sedan gick Trelleborg med i en nordisk vätgaskorridor, finansierad av EU, som en del av ett europeiskt nätverk av vätgasmackar för att ställa om de långväga lastbilstransporterna. Åtta vätgasmackar ska nu byggas i Sverige för att binda ihop Köpenhamn, Oslo och Stockholm. Den första vätgasmacken i Sverige i denna korridor skulle redan stått klar vid Maglarpsrondellen i utkanten av Trelleborg där E6:an börjar.
– Vätgasmacken ligger i delar här i Trelleborg, för bygglovet överklagades. Vi hoppas få upp macken i år, men myndighetens kvarnar maler långsamt och harmonierar tyvärr dåligt med energiomställningens tidsnöd, säger Magnus Sahlin.
Lokal vätgasproduktion som ska förse macken med vätgas är planerad att byggas av energibolagets franska samarbetspartner, Lhyfe, på det nya logistikcentrat Businesscenter Trelleborg som ska anläggas i östra utkanten av staden. Men initialt kommer vätgasen att transporteras från Everfuels produktionsanläggning i Danmark.
Massproduktion inom två år
Första etappen i Trelleborgs vätgasproduktionen kommer att räcka till att hålla motsvarande 500 personbilar rullande.
– Massproduktion av lastbilar med bränsleceller kommer att börja runt 2025–26, och det gäller helt enkelt att ha en infrastruktur med vätgasmackar klar i tid och se till att vätgasproduktionen ökar i samma takt som antalet vätgasfordon, säger Magnus Sahlin.
En storskalig produktion av vätgas kommer att kräva nya gröna elproduktionsanläggningar.
I Östersjön finns planer på ett drygt 30-tal stora vindkraftparker.
– Vi för diskussioner med tre av de inblandade företagen för att säkra eltillgången. Ska Aktiebolaget Sverige klara att föra de stora industriprojekten i hamn runt om i landet, där vätgasen står i centrum, gäller det för politikerna att inte missa chansen. Det är dags att nonsensdebatten som ställer olika energikällor mot varandra upphör, för annars hotas hela omställningsarbetet, säger Magnus Sahlin.
Ett lågtempererat fjärrvärmesystem synkar bra ihop med restvärmen från vätgasproduktionen som ligger i samma temperaturintervall på 60–70 grader.
Utanför fönstret på Magnus Sahlins kontor pågår bygget av ett nytt stort bostadsområde på en stor rivningstomt. Totalt ska 850 bostäder byggas och Stadsparken, som ligger intill, ska förlängas in på området. Samtidigt planeras 7000 nya bostäder i den gamla industrihamnen. På det gamla hamnområdet på drygt 60 hektar pågår planering av Trelleborgs stora stadsutvecklingsprojekt, Kuststad 2025, som ska knyta tillbaka stadens kontakt med havet där industrihamnen tidigare skurit av förbindelsen.
Stadsdelen Västra Sjöstaden är först ut där 1 800 lägenheter ska byggas med inflyttning 2025–26 i det första kvarteret. Ett av kvarteren planeras bli helt självförsörjande på energi med lågtempererad fjärrvärme i kombination med solceller på taken kopplade till batterier och elektrolysörer för produktion av vätgas.
– Det är ett samarbete vi gör tillsammans med Granitor och Serneke. Ett lågtempererat fjärrvärmesystem synkar bra ihop med restvärmen från vätgasproduktionen som ligger i samma temperaturintervall på 60–70 grader. På sikt kan det bli stora mängder restvärme till fjärrvärme från produktionen och användningen av vätgas, konstaterar Magnus Sahlin.
Första YH-utbildningen i sitt slag
För att klara av att nå målen med vätgassatsningen insåg Trelleborg Energi att vätgaskompetensen på alla nivåer behövde vässas rejält. Yrkeshögskolan (YH) i Trelleborg kontaktades som i samarbete med branschen tog fram en bred vätgasutbildning som startade hösten 2022.
Under hösten pågår den tredje kursen med 30 platser som ser ut att fyllas. Utbildningen går på distans under 26 veckor med kursdeltagare från Kiruna till Smygehuk.
– Det krävs ny kunskap för att vätgastekniken ska kunna implementeras. Det gäller hela kedjan från planering och projektering till bygglovshandläggning, säger Camilla Kronholm, rektor på YH-utbildningen i Trelleborg.
Det är den första YH-utbildningen i sitt slag och innehåller allt från vätgasens egenskaper och teknik till tillståndsprocesser och riskbedömning.
En förutsättning för elintensiv vätgasproduktion är även att det finns ett stabilt elnät med tillräcklig kapacitet. 2021 invigde Trelleborgs Energi ett nytt elnät, ett av få av landets elnät som bytts ut i sin helhet.
Startskottet för planeringen gick 2010 när effektuttaget i elnätet nästan nådde maxkapaciteten som då låg på 73 MW. Spänningen ligger nu på 130 kV, som genom en ringledning matar fyra nya fördelningsstationer med en total effekt på 160 MW, mer än en fördubbling mot tidigare.
Det är nog ett och annat energibolag som sneglar på vad vi gjort och önskar att de gjort samma sak när priserna skenar iväg.
Bygget av det nya elnätet började 2016 och 2021 invigdes den sista deletappen, en fördelningsstation som elnätschefen Daniel Andrée själv designat.
– Det är nog ett och annat energibolag som sneglar på vad vi gjort och önskar att de gjort samma sak när priserna skenar iväg. De fyra nya fördelningsstationerna med vardera dubbla transformatorerna på 40 kVa gick på 4,3 miljoner kronor per styck när jag beställde dem 2020, ett par år senare kostar de 12 miljoner styck, berättar Daniel Andrée, medan han visar fördelningsstationerna där transformatorer och brytare installerats inomhus.
De 300 miljonerna visade sig till slut bli en billig investering som framtidssäkrat elnätet. Högre spänning i matningen har ökat överföringskapaciteten samtidigt som nätförlusterna har minskat. Ringmatning och dubbla transformatorer i fördelningsstationerna gör systemet robust. Tidigare fanns det bara en transformator i hela elnätet som tog ner regionnätets spänning till 50 kV.
Fortfarande abonnerar elbolaget på samma effekt som tidigare, 73 MW, för elförbrukningen har minskat i kommunen de senaste två åren trots att cirka 300 nya bostäder byggts varje år under lång tid.
– I år har vi varit uppe som mest i 57 MW medan prognosen låg på 85 MW. Förra året minskade elförbrukningen med 10 procent och i år har den minskat ytterligare. Elektrifieringen har bromsats upp en del, men hade elpriserna fortfarande varit låga hade energiförbrukningen förmodligen ökat, konstaterar Daniel Andrée.
Vindkraftverken kommer att säkra vårt energibehov vid effekttoppar.
Större krav på hamnen
Någon effektbrist existerar inte i Trelleborg och energibolaget kan därför säga ja till alla anslutningsförfrågningar. Regionbussladdning och lite större snabbladdare är på plats. I hamnen har lastbilsladdare fått klartecken, men de har ännu inte byggts.
Den ökade lastbilstrafiken ställer också allt större krav på Trelleborgs hamn:
– Den stora volymökningen krävde en utbyggnad av hela hamnområdet med uppställningsplatser och större hamnbassänger för att kunna ta emot större båtar, berättar Trelleborgs hamns vd Jörgen Nilsson.
Längst ut mot havet i den nya hamnen är ett par tusen kvadratmeter solceller redan installerade och två 120 meter höga vindkraftverk kommer snart att resas.
– Vi erbjuder landel, men klarar inte effektbehovet när sex-sju båtar samtidigt ligger i hamn. Vindkraftverken kommer att säkra vårt energibehov vid dessa effekttoppar och resten av tiden kommer elen gå till vätgasproduktion, säger Jörgen Nilsson.
Intensifierat samarbete
Förutom att vara en transporthubb håller nu hamnen på att utvecklas till en energihubb med lokal elproduktion på delar av hamnområdets 500 000 kvadratmeter, där möjligheterna till dubblerad användning av marken är stora.
– Vi undersöker om det går att bygga en stor solcellspark ovanför uppställningsytorna för lastbilar. Samtidigt tittar vi på möjligheten att installera flytande solceller på kommunens dagvattendammar som upptar en hel del yta på hamnområdet, berättar Jörgen Nilsson, medan han kör längs den 500 meter långa kajen där de största båtarna lägger till. Här ute kommer de två vindkraftverken att byggas och bli Trelleborgs nya landmärke under 2024.
Energiomställningsarbetet kräver ökad lokal elproduktion och har inneburit att samarbetet intensifierats mellan hamnen och energibolaget, för det finns begränsat med mark att bygga på.
– Trelleborg omges av Sveriges bästa jordbruksmark och länsstyrelsen säger i princip nej till alla solcellsparker. Därför är hamnområdet på 50 hektar högintressant ur energisynpunkt. De båda vindkraftverken kommer att ge tillräckligt med ström till vätgasproduktion i flera år framöver, säger Magnus Sahlin.
Hamnen står själv för bygget av de båda vindkraftverken medan energibolaget fungerar som stöd och hjälp i planeringen.
”Vår ambition är att hjälpa och utbilda våra kunder”
På Trelleborg Energis marknadsavdelning pågår ett intensivt arbete med att skapa affärsmodeller för att göra det enklare för kunderna att minska sin elförbrukning, säger Jenny Sackner Christensen, chef på Marknads- och försäljningsavdelningen.
Nyligen anställdes en affärsingenjör som bland annat ska jobba med affärsmodeller kopplade till vätgas.
– Han får börja med att gå vätgasutbildningen parallellt med att vi ska börja undersöka vilka affärsmöjligheter som finns kopplade till vätgasen, säger Jenny Sackner Christensen, chef på Marknads- och försäljningsavdelningen.
Förra året fick trelleborgarna möjlighet att välja timpristaxa efter att elmätarna bytts ut i kommunen. Timpristaxan öppnade upp nya möjligheter för energibolaget som genomförde ett pilotprojekt i våras för styrning av värmepumpar för att minimera driftskostnaden för kunderna.
En AI-krets som energibolagets testpartner Easyserv ville undersöka kopplades in i värmepumpen och i genomsnitt sänktes kostnaden med 7 procent för de drygt 50 villaägarna som deltog i projektet.
– Här finns stor potential att förfina och få riktigt stora besparingar för många villaägare. Nästa steg blir att utveckla en lösning där kunderna själva kan följa med i sin förbrukning samt styra både värmepump, elbilsladdning och kanske även andra funktioner, säger Jenny Sackner Christensen.
I våras anställde bolaget en energirådgivare, en yrkesroll som normalt finns på kommunen.
– Vår ambition är att hjälpa och utbilda våra kunder och därför såg vi behov av en egen energirådgivare. När elpriset steg blev folk otroligt engagerade och efterfrågan har ökat på affärsmodeller med fokus på energieffektivisering, säger Jenny Sackner Christensen.
Anders Kristensson
