Näringslivet i Skaraborg kännetecknas av tillverkning. Det handlar bland annat om fordonsmotorer, livsmedel, möbler och kök.
– Vi har ett helt ekosystem för tillverkning med kompetens och stödtjänster som konsulter och leverantörer. Det är också framför allt företag inom tillverkning som vi vill locka till oss och det lyckas vi bra med, säger Magnus Fredricson, som är strateg inom hållbar samhällsutveckling på Skaraborgs Kommunalförbund.
Han visar upp en karta över Skaraborg med markeringar för nya industrietableringar och expansion (se nedan). Trots att inte alla satsningar är med är kartan full av markeringar, som sammantaget ökar behovet av el.
Bland dessa finns en riktigt stor elanvändare genom Volvokoncernens battericellsfabrik, som nyligen börjat byggas i Mariestad och som ska vara klar för storskalig produktion 2030. Den är designad för 430 MW eleffekt, vilket är nära en dubblering av hela Skaraborgs effektbehov.
– Samtidigt är det flera stora kunder som får nej till sina ansökningar om mer effekt. Här finns förberedd industrimark där man gärna vill få till etableringar, men som inte får klartecken i dagsläget. Bristen på el hämmar helt enkelt tillväxtmöjligheterna i regionen, säger Hanna Tengelin, strategikonsult vid Sigholm, som är med och leder förändringsarbetet kring energiförsörjningen i Skaraborg.
Gemensam energiplan
För att klara de utmaningar som nu har uppstått kring den stora efterfrågan på el krävs samarbete och i våras klubbade Skaraborgs kommunalförbund igenom en gemensam plan för energiförsörjning i Skaraborg. Det innebär att planen är beslutad av dess direktion, som består av de 15 kommunalråden i Skaraborgs kommuner.
Energiförsörjningsplanen omfattar elbehoven, gapen mellan tillgång och efterfrågan på el, förutsättningarna samt utmaningarna. Den innehåller också flera delar hur arbetet ska gå till rent konkret som att:
- Skapa förutsättningar för snabb och kraftfull utveckling av befintligt elnät och behov av komplettering.
- Identifiera områden i Skaraborg för ökad elproduktion
- Redovisa förslag till en storskalig planering för lagring av el
- Visa på flexibilitetsinitiativ och effektivisering, exempelvis genom konvertering från eluppvärmning till fjärrvärme.
– Det är stort att energiförsörjningsplanen är så brett förankrad, för vi hade också politiker i Skaraborg som gick till val på att vi inte ska ha vindkraft lokalt. Men nu står alla enade om att vi måste ha egen elproduktion i vår region, säger Magnus Fredricson.
– Nu har jag ett politiskt uppdrag att skapa förutsättningar för en snabb utbyggnad av lokal elproduktion, och de kraftslag som nämns i beslutet är sol-, vind -och kärnkraft. Vi har fått besked från Vattenfall att kärnkraft skulle kunna bli aktuellt först 2045 i vår region, så därför handlar det i praktiken om sol och vind, säger han.
Magnus Fredricson ansvarar även för frågor som har kommun och medborgare som tydlig intressent/motpart. Det handlar bland annat om frågor rörande tillstånd, acceptans och beredskap för nya ledningar och ny produktion.
Viktigt få med industrierna
Hanna Tengelins roll är att stötta både energi- och elnätsbolag i att driva affärsutvecklingsfrågor som flexlösningar, anslutningsprocesser och nya arbetssätt med regionnät.
– Nästa steg är att få med industrierna i detta samarbete också, säger Hanna Tengelin.
Hon kom in i detta arbete förra sommaren genom ett uppdrag från Energiföretagen. Det började med att hon deltog i ACCEL (Accelererad elnätskapacitet i Västra Götaland) för att se hur energibolag och elnätsföretag ska kunna delta och bidra i breda samverkansarenor för att därigenom kunna klara den omställning som nu pågår.
Det är viktigt att snabba på en förstärkning av stamnätet och regionnätet till och igenom hela Västsverige.
Tidigt lyftes Skaraborg fram som en bra pilot för hur man kan arbeta med detta på ett bra sätt.
– Skaraborg är en samverkansregion där alla kommuner bidrar med olika saker. Här bor 270 000 invånare och det finns 21 elnätsägare och 22 energibolag. Många av dessa är små aktörer så de måste samverka för att klara tempot i den omställning som nu pågår. Det behöver finnas ett forum och arbetssätt för regional elnätsplanering, för den har inte fungerat så bra, säger Hanna Tengelin.
Det finns mycket se över kring kommunikation och samarbetet mellan nätnivåerna menar hon. Nu börjar det utkristallisera sig en vision och en intention för att de ska ta sig an de utmaningar de står inför och i nuläget ingår 18 bolag i denna samverkan, som går under namnet Framtidskraft Skaraborg.
Förutom åtgärder i lokalnätet krävs också åtgärder i regionnätet och stamnätet. Vattenfalls regionnät är hittills hårt belastat, men det beror inte huvudsakligen på lasten i Skaraborg, utan snarare på att regionnätet i Skaraborg står för transiteringsströmmar från Finland till Norge och vidare till kontinenten i det öst-västliga flödet.
–Det är en komplex situation där det måste finnas marginaler för stora felfall, som att en utlandskabel går ner. Det är därför viktigt att snabba på en förstärkning av stamnätet och regionnätet till och igenom hela Västsverige, säger Hanna Tengelin.
I våras meddelade Svenska kraftnät att de kan möta de behov som var kända januari 2022 i hela Västsverige, men sedan dess har behoven ökat. Svenska kraftnät meddelade samtidigt att de inte kan möta hela behovet i Skaraborg och Västsverige under perioden 2026–2028, vilket är vad kunder och industrier ansökt om, utan först till 2035.
– Det kommer att bli viss förbättring genom de förstärkningsprojekt som görs runt Timmersdalastationen och även från Skogssäter i Trollhättan ner till Stenkullen till 2031–2033, men vår slutsats är att det är för lite och för sent, säger Hanna Tengelin.
– Dessutom räcker det inte att enbart förstärka elnätet utan vi behöver också bygga ut lokal elproduktion, energieffektivisera och arbeta med flexibilitet, vilket också ingår i energiförsörjningsplanen, säger hon.
Acceptansfrågan är en utmaning
En stor utmaning som krävs vid all utbyggnad av energiinfrastruktur är acceptansfrågan.
– Det finns ett stort motstånd mot synlig energiinfrastruktur. Vi behöver därför bli en motvikt till det och visa på energi bidrar till det goda livet i Skaraborg, säger Magnus Fredricson.
Innan den stora vindkraftsutbyggnaden i Norrland var Skaraborg och Västsverige den region som hade mest vindkraft, så här finns sedan tidigare många vindkraftverk. Utmaningen numera är att det är militärt stoppområde i stora delar av landskapet där det idag står vindkraftverk, vilket begränsar möjligheterna att ersätta uttjänta verk.
– Vi måste därför hitta nya platser och då är det möjligt att det leder till motstånd. Men vi är samtidigt hoppfulla om att hitta en bättre ingång till dialog med medborgarna eftersom det så tydligt går att beskriva de lokala uppsidorna med lokalproduktion för att möjliggöra tillväxt och det goda livet, säger Hanna Tengelin.
– Vi behöver ha inslag av konkreta exempel och vad vi väljer mellan. Exempelvis kommer batterifabriken att ha omkring 3 000 anställda och för att batterifabriken ska kunna fungera behövs massor av el, så varje vindkraftstorn innebär cirka 100 arbetstillfällen. Med ett sådant exempel visar vi den tydliga nyttan, avslutar Magnus Fredricson.
Fakta - SkaraborgSkaraborg var tidigare ett eget län, men sedan 1998 är det den nordöstra delen av Västra Götalands län. Området har cirka 270 000 invånare.Följande 15 kommuner ingår i Skaraborg: Essunga, Falköping, Gullspång, Grästorp, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara.
Källa: Wikipedia
Ann-Sofie Borglund
