I spåren av de höga elpriserna under 2022 har intresset för att anlägga solcellsparker ökat lavinartat, särskilt i södra Sverige. Totalt handlar det om en tiodubbling av antalet ansökningar i vissa län.
Kronobergs län är ett bra exempel. 2020 fick länet in 1 anmälan om solcellspark, under 2021 och början av 2022 kom det in 7 anmälningar medan det under det senaste året – med start sommaren 2022 – rasslat in hela 60 stycken. De blir också allt större.
– Det är ju väldigt positivt. Vi ligger i elområde 4 och behöver långsiktig, billig och säker energi. Men problemet är avvägningarna som måste göras för de större parkerna – framför allt mellan energiproduktion och miljökrav. Det är väldigt otydligt hur det ska hanteras, säger Martin Sjödahl, senior rådgivare på Länsstyrelsen i Kronoberg.
86 procent vill ändra lagen
Samma utveckling syns i de flesta andra län. I en färsk Novusundersökning framgår att de flesta länsstyrelser har samma utveckling och utmaningar.
I 16 av 21 län har länsstyrelserna noterat ett ökat intresse för att anlägga solcellsparker under det senaste året och i tre av fyra län tycker de ansvariga på Länsstyrelsen att storskaliga solcellsparker kan bidra till länets klimatmålsättningar. Samtidigt säger 86 procent av länsstyrelserna att lagstiftningen behövs tydliggöras för att underlätta tillståndsprövningen.
Det är framför allt lokaliseringsfrågan som är knepig. I Miljöbalken krävs det varken tillstånd eller bygglov för att uppföra solcellsparker, utan dessa anläggningar hanteras i 12:6 – vilket är en "slasktratt" som används för ärenden som inte kan hanteras nån annanstans. Besluten i dessa fall ger heller inte samma rättskraft som i andra tillståndsbeslut.
Jag tycker att det skulle vara bra med någon form av planeringsförutsättningar, till exempel att vi tillsammans med elnätsbolag kan ta fram planer tillsammans om var man kan prioritera solcellsparker.
Domar gav prejudikat
Under slutet av 2022 kom två domar från Mark- och miljöverdomstolen som avslog två prövningar om att anlägga solcellsparker på jordbruksmark i Skåne. Enligt domarna ska den sökande visa att annan mark inte kan tas i anspråk för att uppnå ändamålet, den så kallade lokaliseringsprincipen.
Domarna har blivit prejudicerande för länsstyrelserna, som dock har tolkat den på lite olika sätt. En central fråga är hur lokaliseringsprinscipen ska hanteras.
– Det här är en otydlig punkt anser jag. Den sökande måste titta utanför det egna området, men hur långt ska man gå i en sådan undersökning? Vad innebär det egentligen att hitta den mest lämpliga platsen? Det är oklart, säger Martin Sjödahl.
De små parkerna på någon hektar är det oftast inga problem med, de kan godkännas på några veckor. Utmaningarna gäller de stora parkerna där det ibland kan röra sig om hundratals hektar.
– Jag tycker att det skulle vara bra med någon form av planeringsförutsättningar, till exempel att vi tillsammans med elnätsbolag kan ta fram planer tillsammans om var man kan prioritera solcellsparker.
Lagstiftningen som styr de här ärendena är från slutet 1980-talet och är inte relevant för dagens behov, enligt Martin Sjödahl.
– Det vore tydligare om de här ärendena skulle bli tillståndsärenden, åtminstone större parker, ungefär som med vindkraft (9 kap MB). Då har man ett tillstånd i en begränsad tid med tydliga krav på den som driftar anläggningen.
Skrivelse till regeringen
För att understryka sina önskemål i frågan skickade sju landshövdingar från de södra länen en skrivelse till regeringen i somras där man uppmanade dem att se över och tydliggöra lagstiftningen. Här skriver man bland annat: ”I avvägningen mellan jordbruksmark och energiproduktion skulle ett tydligt krav på att viss nivå av jordbruksproduktion bibehålls vara en möjlig lösning. Sådana lösningar finns i andra länder.”
Länsstyrelsen har ännu inte fått något svar på sin skrivelse, men Martin Sjödahl hoppas på att frågan prioriteras:
– Det är bättre att avvägningar görs genomtänkt. Det finns inga enkla lösningar på detta, men det är viktigt frågan reds ut. Förhoppningsvis kan vi få en lagstiftning som främjar synergier där man kan kombinera olika markanvändningar, säger Martin Sjödahl.
På solcellsföretaget Ilmatar Solar – som har beställt undersökningen – tycker man att undersökningen visar att lagen behöver förtydligas.
– Vi har ett akut behov av en ökad energiproduktion i Sverige och med solenergi kan vi på väldigt kort tid komma upp i stora volymer. Vi kan etablera en storskalig solcellspark på bara 18 månader från den dagen vi får tillstånd från Länsstyrelsen. Den otydliga lagstiftningen gör att landets länsstyrelser tolkar lagen olika, vilket saktar ner utbyggnaden av svensk solenergi, säger Christian Gustafsson, vd på Ilmatar Solar.
Johan Wickström
