N
är Ulf Kristersson presenterade sin nya regering den 18 oktober 2022 var det kanske några som höjde på ögonbrynen kring valet av närings- och energiminister: Ebba Busch. Kristdemokraternas paradfrågor har ju historiskt varit vård och omsorg och tidigare partiledaren Göran Hägglund var socialminister under sina år i regeringen.
Men för Ebba Busch var det helt självklart att ta sig an detta nya så kallade superdepartement, det var ju dit hon ville.
– Energi har varit min passion sedan jag var liten. Jag har ett genuint intresse för de här frågorna: vad som gör att ett land fungerar och att jobb skapas. Det är nåt mystiskt med nåt som kommer ur två hål i väggen och som nästan är lika viktigt som syre, säger Ebba Busch när vi ses i departementets lokaler i centrala Stockholm i augusti, några veckor innan den kommande budgetpropositionen.
Just energi har ju också varit ett av den nya regeringens viktigaste områden, vilket inte minst syns i Tidöavtalet, som styr en stor del av regeringens arbete. Och Ebba Busch har fått känna på hur det är att vara i hetluften, inte minst under debatterna kring de olika elstöden.
Hur har du upplevt ditt första år på posten?
– Energifrågan har ju – näst efter Natointrädet – varit den hetaste frågan det senaste året, så det har varit lite utsatt ibland. Men jag är som sagt lite nördig när det gäller energisystemets funktion och har skinn på näsan och jag vet vilken agenda vi kom in på, säger Ebba Busch.
– Bortom det mediala ljuset har det skett ganska radikala saker angående prioriteringen av elsystemets förmågor och prestation. Vi har skiftat fokus från att diskutera kraftslag till leveransförmåga.
Ebba Busch Ålder: 36 år.
Familj: Barnen Birger, 8 år, Elise, 6 år, och boxern Bella.
Bor: På landet utanför Uppsala.
Gör på fritiden: Påtar i trädgården, tillbringar tid i skogen.
Personliga energitips: Tvätta i fylld tvättmaskin, duscha kortare tid och kolla över temperaturen i kyl och frys.
Som utomstående betraktare kan man dock konstatera att ett kraftslag ändå fått extra utrymme i regeringens retorik: kärnkraften. I Tidöavtalet dominerar punkterna om kärnkraft i energidelen. Och under sitt första år har regeringen kunnat bocka av en hel del av dessa punkter, till exempel att regeln om begränsningen av antalet reaktorer och platser tagits bort och att det energipolitiska målet ändrats från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt.
Kärnkraften har en central roll för att klara målet om en fördubblad elanvändning till 2040, i regeringens vision, eftersom man menar att denna stabila baskraft är nödvändig för att balansera den ökade andelen väderberoende kraft.
Vi kommer att ändra ersättningsmodellerna för vilka förmågor som kan få betalt på elmarknaden, till exempel vid ödrift.
Ibörjan av augusti sa Ebba Buschs regeringskollega, klimatminister Romina Pourmokthari, att Sverige skulle ha tio nya kärnkraftsreaktorer till 2040 – ett uttalande som departementet sedan backat från.
Ebba Busch vill inte göra några liknande utfästelser.
– Det går inte att säga när vi får nya reaktorer, men jag hoppas att vi ser grunden till dem under denna mandatperiod.
Vilken typ av kärnkraft tänker du på främst?
– Det är mest logiskt med konventionell storskalig kärnkraft. Det är det som Sverige kan och det är så vår infrastruktur är byggd. Men jag hade de små modulära verken (SMR) i bakhuvudet när vi lyfte förbudet om antal reaktorer och antal platser.
Ska staten stödja dessa nya verk i så fall?
– Det finns ett stort stöd för kärnkraft nu och kalkylen har ändrats radikalt, så jag ser inget behov av att staten ska skjuta till medel. Både Vattenfall och Fortum har nu dragit igång förstudier.
I Tidöavtalet står att ni ska styra Vattenfall och ge direktiv för upphandling av ny kärnkraft – hur går det med det?
– Vi har inte lagt något sådant uppdrag än, men är beredda att göra det om det behövs. Men Vattenfall liksom många andra aktörer förändrar sina kalkyler nu, så vi får se var vi landar, säger Ebba Busch.
– Vi kommer att ändra ersättningsmodellerna för vilka förmågor som kan få betalt på elmarknaden, till exempel vid ödrift. Men vi har inte påbörjat det arbetet än. Vi tar en sak i taget.
3 lästips från Ebba BuschFlicka, 1983
Linn Ullmann
The Paper Palace Miranda
Cowley Heller
Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige
Selma Lagerlöf
Under våren har Ebba Busch under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd varit med och baxat igenom ett antal övergripande paket. Frågan om elmarknadsdesignen blev dock inte klar men ligger nu i slutskedet.
– Men våra tankar kring hur man kan reformera den svenska elmarknaden fungerar ihop med de nya förslagen från EU, det finns ingen motsättning där.
Även om kärnkraften på sikt kan växa, lär det ju dröja innan nya verk är på plats. Samtidigt behöver Sverige 72 TWh mer el (cirka 50 procent mer än idag) redan till 2030, enligt en färsk analys – hur ska det lösas?
– Man ska komma ihåg att Sverige i början av 1970- och 80-talet byggde 12 reaktorer på 15 år. Så vi kan om vi vill. Men under tiden banar vi även väg för ny vindkraft. Vi har till exempel fattat beslut om två nya havsvindprojekt i strategiskt viktiga elområden.
Hur viktig kommer vindkraften att vara framöver?
– Vindkraften är viktig ur två perspektiv. Det är den ökade kraftproduktionen som vi kan få fram på kort sikt och det är alldeles nödvändigt. Men samtidigt är det viktigt att hålla koll på den – för Sveriges energisystem klarar inte av att vi bara trycker in intermittent kraftproduktion. Det är alldeles för volatilt. Man har för mycket att göra i kontrollrummet på Svenska kraftnät idag, säger Ebba Busch, men tillägger.
– Men vindkraften skulle samtidigt kunna bidra med fler stödtjänster än idag. Jag har fått väldigt positiva signaler från vindkraftsindustrin om att de vill vara med och bidra till teknikutvecklingen.
Nu kommer ju också flexibiliteten i systemet att öka genom allt fler batterilager och nya flexmarknader – kan inte de parera svängningarna på marknaden?
– Flexibilitet är en viktig komponent för att på ett effektivare sätt kunna köra elsystemet och nyttja befintlig infrastruktur på ett bättre sätt – och även kunna dämpa pristoppar. Men vi kommer inte kunna genomföra den nödvändiga elektrifieringen och skapa de ekonomiska incitamenten som krävs för att kunna expandera vårt elsystem genom flexibilitet och energieffektivisering.
Ni har tagit bort den förra regeringens beslut om att staten ska finansiera stamnätet till havs – varför?
– Det handlar om strävan efter teknikneutralitet. Vi ger ju inte det för något annat kraftslag. På detta sätt blir det också mer jämbördiga förhållanden mellan land- och havsbaserad vindkraft.
Ska Svk bygga ut stamnätet till havs och sedan ska aktörerna betala alltså?
– Det kan vara en modell som jag är öppen för att pröva, men vi har inte satt ner foten än.
Nyligen sa Mark- och miljööverdomstolen nej till Statkrafts planer på en vindkraftspark i Västervik som kommunen tidigare tillstyrkt men sedan ändrat sig. Nio års planering var bara att slänga i papperskorgen – hur tänker du kring det?
– Att vi behöver jobba på att effektivisera tillståndsprocesserna och öka transparensen så att avslag inte kommer nio år senare. Men även öka tydligheten i hur viktigt det är med utbyggnad av vårt elsystem, det är bland annat därför som vi nu har gett uppdrag om lokal och regional energiplanering.
Trots sina 36 år är Ebba Busch en av veteranerna i partiledarkretsen, bara Sd:s Jimmy Åkesson har suttit längre. Redan som väldigt ung visade hon prov på ledarskapsförmågor. Som 14-åring i Uppsala åkte hon till Skolverket för att konfrontera en inspektör kring en felaktig uppgift i en rapport. 23 år gammal blev hon kommunalråd i Uppsala med ansvar för en miljardbuget. Där blev hon kvar till 2015 då hon axlade partiledarrollen i Kristdemokraterna.
Ebba Busch framstår som en person som tycker om att styra och inte räds konflikter. Van att debattera men också mån om att lyssna på andra. Under sommaren har hon bland annat bjudit in till ett par rundabordssamtal för att få inspel till energipolitiken.
Som svar på detta har bland annat branschen kontrat med önskemål – Energiföretagen vill se en plan för elektrifieringen med tydliga delmål.
– Vi är öppna för det och det är ett samtal vi för med oppositionen. Men vi kan sätta vilka mål som helst – det är hur-et som är det knepiga. Hur ska utbyggnationen gå till, det är ju inte politiken som kommenderar fram byggplaner.
Det finns en inneboende konflikt mellan miljö- och klimatvärden. Men ska vi kunna rädda miljön måste vi klara klimatomställningen.
Ett annat återkommande önskemål från näringslivet är att det blir en ny energipolitisk överenskommelse som skapar långsiktig stabilitet – vad säger du om det?
– Det finns ju en bred enighet. Vad mer behövs än att 6 av 8 partier säger att kärnkraften är viktig och att vindkraften är viktig och att alla kraftslag behövs. Jag litar på Magdalena Andersson när hon säger att de är för kärnkraft efter 2040. Då har vi ju besked. Politiken blir sällan konstruktiv när det mediala spelet sker utanför förhandlingsrummet.
Elnätsutbyggnaden är en annan fråga som är ständigt aktuell. Närmare 1 000 miljarder kronor måste investeras i elnäten för att klara den framtida expansionen i elsystemet, men det går trögt.
– Det här är ett område jag brinner för och den största utmaningen är utbyggnadstakten. Där för vi en dialog med Svk om hur man kan öka tempot. Det är också en viktig anledning till att vi nu har slagit samman miljö- och energifrågor i ett departement. Det finns en inneboende konflikt mellan miljö- och klimatvärden. Men ska vi kunna rädda miljön måste vi klara klimatomställningen.
När det gäller fjärrvärmen har den en lite mer undanskymd roll i regeringens politik. I Tidöavtalet nämns bland annat att det ska tas fram en ny fjärr- och kraftvärmestrategi, vilket är på gång, och fortsatta satsningar på koldioxidinfångning (CCS).
Jag tycker många energiföretag varit lite för taktiska och försökt navigera i det politiska spelet och släppt de nödvändiga frågorna.
Hur ser du på fjärrvärmens roll framöver?
– Det är ju en viktig del i den svenska framgångssagan idag så fjärrvärmen behöver vi värna om. Men det är en avreglerad marknad där vi för första gången sett oroväckande tecken på att man inte klarar av att prissätta detta själv.
Behövs det en prisreglering menar du?
– Vi har öppnat för att kliva in på ett annat sätt än vad vi gjort tidigare. Men det är för tidigt att bestämma det nu, men det är ju ett ganska stort skifte att staten signalerar att det kan bli mer reglering.
Slutligen – hur ser du på energiföretagens roll i energiomställningen?
– Jag tycker många energiföretag varit lite för taktiska och försökt navigera i det politiska spelet och släppt de nödvändiga frågorna. Den tiden är förbi – nu måste man säga som det är, man måste vara jobbig med politiken, säger Ebba Busch.
Drygt 20 minuter har gått och sista frågan är färdig. Nu får fotografen disponera de sista 9 minuterna.
– Min pappa är fotograf så jag är van vid tighta tidplaner, säger Ebba Busch med ett skratt medan hon tar plats mot fönstret med utsikt mot innergården.
Där nedanför ligger Adelcrantzska palatset, ett 1700-talshus omringat av regeringskansliets kontor. Det är det enda fastighet som blev kvar efter rivningarna av Klarakvarteren under 1960-talet – och som för övrigt var huvudkontor för Kungliga Vattenfallstyrelsen (nuvarande Vattenfall) för sisådär 100 år sedan.
– Nu ska vi snart flytta in dit. Då får ni komma tillbaka. Det är väldigt tjusiga lokaler, säger Ebba Busch, medan hon vant tar plats framför kameran de få kvarvarande minuterna innan två tjänstemän lotsar henne vidare till nästa mötespunkt för dagen.
PÅ GÅNG I ENERGIPOLITIKEN
I Tidöavtalet var energisektorn ett av de prioriterade områdena. Här är några åtgärder som har genomförts eller är på gång under regeringens första år
Energimyndigheten har lämnat en delrapport om ett förslag på ny strategi för fjärr- och kraftvärme och kommer lämna ett slutligt förslag senare i höst.Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt.Strålskyddsmyndigheten har fått i uppdrag att föreslå hur tillståndsprocessen för ny kärnkraft kan kortas.Förbuden i miljöbalken att tillåta nya reaktorer på fler platser än idag och fler än tio i drift ska tas bort. Förslaget är ute på lagrådsremiss.Strålskyddsmyndigheten har lämnat förslag på nya regelverk för att skapa förutsättningar för småskaliga reaktorer (SMR).Stopp för subventionerade anslutningar till havsvindkraft. Ett förslag om detta är ute på remiss.En viktig del för att villkoren för baskraft ska bli bättre är att justera elmarknaden så att de stödtjänster som krävs prissätts på ett tydligare sätt, vilket är en av punkterna i Tidöavtalet.
Johan Wickström
