Den svenska energipolitiken baseras på tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Men de olika regeringarna under de senaste 20 åren har drivit igenom politiska beslut som haft stor påverkan på elsystemet utan att ta nödvändig hänsyn till effekterna på hela elsystemet, visar Riksrevisionens nya granskning.
Riksrevisionen har granskat fem av de politiska beslut som haft störst påverkan på elsystemet (se faktaruta nedan). Ett exempel är höjningen av effektskatten på kärnkraft 2015 (skatten hade funnits sedan 2000 och hade höjts i omgångar av tidigare regeringar).
Enligt rapporten bidrog den sista höjningen av effektskatten kombinerat med bland annat låga elpriser att fyra kärnkraftsreaktorer lades ned i förtid, vilket försämrade effektbalansen i södra Sverige och ledde till sämre driftssäkerhet i elsystemet.
Konsekvensanalyser saknas
Ett annat beslut som påverkat energisystemet är höjningen av energi- och koldioxidskatten för kraftvärme inom EU ETS den 1 augusti 2019, som ett led i den gröna skatteväxlingen efter januariavtalet. Höjningen genomfördes genom att den rådande skattesubventionen till kraftvärme togs bort, där syftet var att minska koldioxidutsläppen från kraftvärmen.
Som en följd minskade ett antal kraftvärmeverk sin elproduktion medan andra lade ned sin elproduktion helt och hållet.
–I båda dessa beslut saknas det konsekvensanalyser över hur elsystemet påverkas. De här besluten tillsammans med de andra besluten som vi granskat har påverkat konkurrenssituationen mellan kraftslagen men också elsystemets försörjningstrygghet – hur mycket man kan lita på att det kommer el när det är som kallast ute, säger Johannes Österström, projektledare för granskningen.
Men han menar att det inte är brist på kunskap som ligger bakom besluten.
– En förklaring är att vissa av besluten har varit låsta i politiska överenskommelser på förhand.
Redan för tio år sedan kände man till att överföringskapaciteten behöver förstärkas ordentligt mellan norra och södra Sverige.
Reaktiv hantering
Riksrevisionen menar också att den statliga hanteringen av de negativa konsekvenserna av energibesluten ofta varit reaktiva snarare än proaktiva med senfärdiga processer.
Här pekar man till exempel på behovet av ökad överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige.
– Redan för tio år sedan kände man till att överföringskapaciteten behöver förstärkas ordentligt mellan norra och södra Sverige. Trots detta kommer inte det första kompletta ledningsprojektet mellan syd och nord vara färdigt förrän 2033, säger Johannes Österström som också betonar att takten måste öka framöver.
– Vi bedömer att utbyggnadstakten kommer att behöva öka kraft på grund av den snabba elektrifieringen. Även anpassningen av elnätet måste ske i högre takt, säger Johannes Österström.
Riksrevisionen skickar också med ett par rekommendationer till regeringen, bland annat att det inför beslut som har större påverkan på elsystemet ”alltid finns tillräckliga konsekvensanalyser samt förslag på hur oönskade konsekvenser ska hanteras”.
Kommentarer på kritiken
Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe håller till viss del med om kritiken i en presskommentar:
- Vi instämmer i att ledtiderna för att bygga stamnätsledningar varit alltför långa. Det är också därför vi sedan några år arbetat hårt för att korta dessa; såväl internt som i dialog med andra aktörer, intressenter och myndigheter i tillståndsprocesserna. Vi ser att vi redan har kortat ledtider men mycket arbete återstår att göra, säger Lotta Medelius-Bredhe.
På Energiföretagen tycker man att rapporten är intressant och håller med om dess slutsatser.
– Historiskt har det genomförts alltför många kortsiktiga åtgärder färgade av politiken. Vi instämmer i Riksrevisionens analys att förslag som påverkar energisystemets funktion och leveranssäkerhet också måste föregås av noggranna konsekvensanalyser. Och det blir ännu viktigare framöver med den stora utbyggnad av energisystemet som väntar, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
Fem politiska beslut som påverkat elsystemet
Riksrevisionen har granskat följande fem beslut och hur deras påverkan på elsystemet varit:
Effektskatten på kärnkraft
Energi- och koldioxidskatt på kraftvärme
Elcertifikatsystemet
Avfallsförbränningsskatten
Stöd till anslutningar för havsbaserad vindkraft
Man har även undersökt utlandsförbindelsernas påverkan på elsystemet.
Läs mer i rapporten: Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda
Johan Wickström
