När Elisabeth Svantesson presenterade regeringens budgetproposition för 2024 på onsdagen (20 september) var energi- och klimatnyheterna inte så omfattande som vanligt, men i luntan (utgiftsområde 20 och 21) kunde man dock hitta en del förstärkningar.
– Vi fortsätter omläggningen av klimatpolitiken till det som är effektivt och som skapar förutsättningar för tillväxt. Det är en bredd av åtgärder inom respektive område, sa finansminister Elisabeth Svantesson på presskonferensen och lyfte bland annat fram förstärkningen av Klimatklivet.
Klimatklivet – som är regeringens bredaste stöd för klimatåtgärder – får ytterligare 800 miljoner kronor i anslag för 2024 och ytterligare totalt 4,5 miljarder i förstärkning för 2025-26. En stor del av dessa pengar har gått till lokal biogasproduktion samt laddpunkter (totalt 140 000 har installerats med hjälp av stödet).
Snabbare tillståndsprocesser
Även Industriklivet får en förstärkning på 100 miljoner kronor nästa år, till totalt 1,5 miljarder kronor. Inom Industriklivet lämnas stöd till industriella projekt, till exempel kopplade till återvinning av plast, fossilfritt stål och bio-CCS (infångning och lagring av biogen koldioxid).
När det gäller bio-CCS avsätter regeringen drygt 1,7 miljarder kronor till den kommande auktionshandeln från och med 2026. Regeringen ska också återkomma med förslag kring nedsatt skatt för el vid koldioxidinfångning.
Regeringen vill också snabba på tillståndsprocesserna ytterligare när det gäller elnätsutbyggnaden. Därför får Länsstyrelsen, Sveriges Domstolar och Naturvårdsverket dela på totalt 123 miljoner extra per år under kommande tre år (varav merparten går till Länsstyrelserna, 110 miljoner kronor). Dessutom får Energimarknadsinspektionen 55 miljoner kronor till för att ta vidare och utveckla sitt pilotprojekt för att hitta bättre samarbetsformer kring elnätsutbyggnaden.
Ett nytt anslag införs för energiplanering på totalt 830 miljoner kronor under kommande tre år. Pengarna ska bland annat gå till länsstyrelser för att utveckla arbetet med energiplanering tillsammans med centrala aktörer.
Kreditgarantier till kärnkraft
När det gäller elproduktion vill regeringen se mer kärnkraft för att klara de ökande framtida behoven. Men kärnkraftsinveteringar är behäftade med hög risk – därför vill regeringen ge kreditgarantier på 400 miljarder kronor per år under 2024-2026 för att minska riskerna för investerare. Dessa kreditgarantier ska ha mer generösa villkor än dagens system för kreditgarantier för gröna investeringar men vara förenliga med EU:s statsstödsregler, enligt propositionen.
En annan central del i regeringens budget är elektrifiering av transportsektorn där man i år avsatt en dryg miljard kronor till laddinfrastruktur och där man även för 2024 avsätter 1 miljard kronor för detta. Inom elektrifieringsdelen finns också ett stort anslag för att stötta eldrivna tunga lastbilar och arbetsmaskiner, totalt 4,5 miljarder under kommande tre år. Ytterligare 1,7 miljarder avsätts för att stötta marknadsintroduktionen av lätta ellastbilar fram till 2026.
Utsläppen kommer öka
Trots många olika aviserade åtgärder kommer de svenska klimatmålen inte att uppnås, enligt regeringens bedömning, det gäller framför allt etappmålen 2030 och 2040.
Under de kommande åren kommer tvärtom koldioxidutsläppen öka, skriver regeringen. Det beror främst på den sänkta reduktionsplikten (inblandning av biodrivmedel) men också på den sänkta energiskatten på bensin och diesel, som båda träder i kraft 2024. Totalt kommer koldioxidutsläppen öka med 4,8-8,7 miljoner ton till 2030, enligt propositionen.
Samtidigt är Sverige – som Elisabeth Svantesson påpekade under presskonferensen – bundet vid EU:s Fit-for-55-paket, som lotsades igenom under det svenska ordförandeskapet under våren och som successivt ställer allt ökande klimatkrav på alla EU-länder. Hur denna ekvation ska gå ihop återstår att se.
Regeringen aviserar dock att återkomma under hösten 2023 för att lägga fram en energipolitisk inriktningsproposition som omfattar ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet.
"Inga stora satsningar"
På Energiföretagen ser man positivt på att regeringen trycker mycket på försörjningstrygghet och beredskap. För att förstärka och tidigarelägga totalförsvarsplaneringen ökas bland annat anslaget för elberedskap med 100 miljoner kronor i år och 250 miljoner kronor 2024.
– Samtidigt ser vi inga stora satsningar på energiområdet, oc
h större reformer saknas. Ska vi klara ambitionen om 300 TWh till 2045 kommer det krävas nya insatser för att främja både ny elproduktion och förstärkningar av elnäten, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
Det faktum att Sverige inte kommer att uppnå klimatmålen är också bekymmersamt:
– Det är djupt oroande att vi inte ser ut att nå klimatmålen. Jag önskar ett krafttag med konkreta reformer i den klimatpolitiska handlingsplanen som kommer i höst, säger Åsa Pettersson.
Johan Wickström
