I Västra Götaland råder ett stort omvandlingstryck med Göteborg som motor. Även de kringliggande kommunerna har en kraftig tillväxt. Till exempel Vara med 16 000 invånare, vars näringssektor domineras av Volvo Penta och en stor jordbrukssektor som står för fem procent av landets spannmålsförsörjning.
En stor del av energidistributionen i området tillhandahålls av Vara Energi, en ekonomisk förening som ansvarar för cirka hälften av kommunens elnät, cirka 600 kilometer som försörjer 5 000 kunder.
– Effekten ökar med cirka 10 procent per år vilket ställer krav på nya anslutningar, mer kablar och nätförstärkningar. Det är ett ständigt flöde. Vi måste investera i de nya utmaningar som kommer, säger Stefan Carlson, vd på Vara Energi.
Medlemmarna bestämmer avgifterna
Eftersom Vara Energi är medlemsägt är det medlemmarna som bestämmer avgifterna för elnätet. Det är ingen vinst som ska tas ut. Men när Energimarknadsinspektionen i december 2022 meddelade att modellen för intäktsramen 2024-2027 skulle ändras blev även deras kalkyl omkullkastad.
– Trots att vi är en ekonomisk förening skulle vi inte klara av att upprätthålla den standard och den kvalitet som kunderna betala för. Det största problemet var att kassaflödet skulle minska och då blir det svårare att låna pengar från banken, säger Stefan Carlson.
Vad är problemet med den föreslagna modellen från Ei?
– Bekymret är att de investeringar vi gjort inte blir något värda. Det gäller att hitta en balans och sätta ett streck vid ett visst datum. Om man hade gjort så att modellen till exempel började gälla från och med den 1 januari 2024 och inte retroaktivt, då hade det varit okej, säger Stefan Carlson.
De här investeringarna vi gör sträcker sig 50-60 år framåt. Därför måste vi få till en långsiktig lösning.
Snävare ramar
Även under den nuvarande perioden, 2020–2023, har det varit snävare ramar för Vara Energi.
– Utrymmet har minskat, men vi har kunnat använda överrullningspengar från tidigare perioder för att klara avgifterna.
Stefan Carlson tycker att intäktsregleringen inte fungerar riktigt för medlemsägda föreningar
– Vi har inga intressen av att göra vinst utan vill upprätthålla maximal servicegrad – genom snävare ramar tar man bort den möjligheten och undergräver möjligheten att driva små elnät.
I grund och botten handlar det om vad man vill få ut av regleringen, menar han.
– Till syvende och sist handlar det om kvaliteten på elleveransen – att slippa elavbrott. Vill kunderna ha lägre avgifter om servicen blir sämre, det tror jag inte, säger Stefan Carlson.
Olika drivkrafter i olika företag
Sedan tycker han att man måste ha förståelse för att drivkrafterna ser olika ut i olika företag:
– Privata företag behöver ha en avkastning medan den ekonomiska föreningen vill ha så låga avgifter som möjligt för sina medlemmar, säger Stefan Carlson som jobbat på såväl privata som kommunala elnätsbolag och personligen upplevt de stora skillnaderna i synsätt.
Nu kommer ju den gamla intäktsmodellen vara kvar – vad innebär det för er verksamhet?
– Nu ser läget bättre ut. Vi har en större säkerhet mot banken och större möjliga flöden och kan planera mer långsiktigt.
På sikt hoppas han på en mer varaktig intäktsram:
– Det viktigaste nu är att det blir en riktig dialog under fyra år istället för att ärendena ska tröskas i domstolar. De här investeringarna vi gör sträcker sig 50-60 år framåt. Därför måste vi få till en långsiktig lösning.
Johan Wickström
