Med effektiva små ”repmopeder” hissar tvåmannateamet upp sig enkelt till reparationsplatsen högt ovan mark, tillsammans med den utrustning som krävs. Hängandes på var sin sida om turbinbladet reparerar de avisningssystemet genom att applicera en tunn kolfiberfilm över skadan.
– Det krävs noggranna förberedelser och en hel del övning på backen för att utföra reparationer uppe i luften, förklarar Greger Nilsson medan han visar runt i verkstaden i Öjebyn strax utanför Piteå som är basen för hans företag Blade Solutions.
Reparationssäsongen pågår mellan april till slutet av september och under vintersäsongen flyttar arbetet istället in i företagets verkstad för ytterligare utveckling och finslipning av lagningstekniken. En hög med ett hundratal numrerade provlagningsskivor vittnar om viljan att reparationerna ska hålla länge.
– Jag vill helt enkelt vara bäst på det jag gör, säger han.
Forskade på Rise
Det var Greger Nilssons segel- och skidåkningsintresse som fick in honom på kompositmaterial, en viktig beståndsdel i båda sporterna. Efter licentiatexamen på Luleå tekniska universitet forskade han i 16 år på Rise och undersökte kompositmaterial och deras hållbarhet.
– Fast till slut blev det lite rundgång i forskningen, så när jag fick en förfrågan om att börja inspektera vindkraftverkens turbinblad med värmekamera för att upptäcka skador i avisningssystemen nappade jag direkt och startade Blade Solutions, berättar Greger Nilsson.
Isbeläggning på vindkraftverkens turbinblad är ett stort problem i kalla förhållanden och därför måste avfrostningssystemet fungera för att undvika stora förluster för energibolagen. Ett fem millimeter tjockt islager på turbinbladen drar ner effekten till hälften och när isen blir alltför tjock stannar till slut turbinen. Dessutom finns risk för skador på turbinbladen när isklumpar lossnar och träffar andra turbinblad.
Ett fem millimeter tjockt islager på turbinbladen drar ner effekten till hälften och när isen blir alltför tjock stannar till slut turbinen.
– Jag insåg snabbt att det inte fanns någon bra metod för att laga avisningssystemen och jag började därför undersöka hur det skulle kunna gå till och kom på en metod som jag tog patent på, säger han.
Greger Nilsson presenterade sin reparationsmetod för Skellefteå Kraft, som har ett 150-tal vindkraftverk med avisningssystem som bygger just på strömsättning av kolfiberfilm. Han blev anlitad direkt.
Lärde sig industriklättring
I april 2014 lagade Greger Nilsson och hans kompanjon det första verket med avisningsskador.
– Vi fick gå några kurser i industriklättring innan vi satte igång. Och reptekniken i sig medför låga kostnader eftersom dyra kranar inte behövs för att utföra reparationen, berättar han.
Avisningssystemen som Blade Solutions jobbar med består av en tunn kolfiberfilm i ytskiktet på turbinbladen som strömsätts för att alstra värme när is har bildats på bladen, ungefär som i bakrutan på en bil. När en skada uppstår är det ett komplicerat förfarande att applicera en tunn kolfiberfilm på skadan och att få det att hålla över tid.
– Utmaningen är att få till lagningen optimalt trots att vi hänger i rep, och ibland behöver även vindturbinens inre struktur repareras, säger han.
Det mesta av isen som bildas på vindturbinerna frostar systemet av men en del isklumpar blir alltid sittande, framför allt längst ut på spetsarna – och skador kan uppstå när dessa lossar eller vid blixtnedslag.
– Det blir en hotspot där isen träffar och skadar kolfiberfilmen och som är lätt att konstatera med värmekameran. För att det inte ska uppstå allvarliga brännskador på turbinbladen, som i värsta fall kan brännas av helt, måste skadan lagas fort, säger han.
Det har gått åt mycket tid att komma fram till hur den perfekta bladvärmereparationen ska utföras och det arbetet pågår alltjämt.
Lagat ett 20-tal verk
Under det senaste året har Greger Nilssons företag lagat ett 20-tal verk, de flesta med mindre skador men ett turbinblad hade stora skador efter ett blixtnedslag.
– Det är sällan blixten slår ned, det är åtta år sedan sist jag råkade ut för det. Vi jobbade under en månad med reparationen, men dåligt väder hindrade oss många dagar från att ta oss upp. Visst är det en härlig utsikt fina dagar men börjar det regna är det som att sitta i ett litet vattenfall – allt vatten rinner ner längs turbinbladet och sköljer över en, säger han.
Under tio vintersäsonger har Greger utvecklat tekniken genom att lösa problem som uppstått under säsongen och ibland hittar han bättre verktyg som förenklar arbetet.
– Det har gått åt mycket tid att komma fram till hur den perfekta bladvärmereparationen ska utföras och det arbetet pågår alltjämt, säger han.
– En annan utmaning är att ha tillräckligt att göra under vintern, fortsätter han.
Just nu jobbar han med att ta fram material till ett tio meter långt värmebord åt en kund. Han håller på och testar hur tjock kolfiberfilmen ska vara för att nå rätt temperatur. Han har byggt upp ett tunt kolfiberskikt på ett fyra gånger två meter stort arbetsbord och mäter med värmekamera för att få till en jämn temperatur i hela ytan. Han har också utvecklat ett nytt avisningssystem som han tagit patent på och som han har presenterat för en turbinbladstillverkare.
– Än har jag inte lyckats sälja in min lösning på hur avisningssystemet kan byggas. Jag är för liten insåg jag, avslutar Greger Nilsson.
Anders Kristensson
