Juli brukar inte vara den mest nyhetsintensiva månaden när det gäller energinyheter. Och även vi på Tidningen Energi har haft semester. Men när vi nu gått igenom skörden av pressmeddelanden från månaden har vi hittat nio notiser som på olika sätt kan ha betydelse för energibranschen.
1. Skatteverket ändrar sig – hushåll kan få stöd för batterier
Turerna kring hur man ska hantera avdraget för egna batteriinstallationer har varit många under det senaste året. Vid årsskiftet 2023/24 uteslöt Skatteverket avdrag för investeringar i hembatterier som används för att sälja stödtjänster till elsystemet. Batterierna skulle endast kunna användas för att lagra egenproducerad el, enligt myndigheten.
Men efter att Skatterättsnämnden prövat frågan i början av sommaren ändrade Skatteverket i sitt ställningstagande i juli. ”Att batterierna till viss del utnyttjas till stödtjänster eller elprisarbitrage påverkar inte rätten till skattereduktion”, skriver Skatteverket i sitt nya beslut.
Ett företag som lobbat mycket för detta är energitjänstföretaget CheckWatt, vars portfölj bland annat innehåller 11 000 batterilager (200 MW) runt om i landet.
– Nu kan alla de värdefulla batterier som finns i Sverige göra stor nytta för elsystemet istället för att bara lagra egenproducerad el, säger Dan-Eric Archer, vd för CheckWatt, i ett pressmeddelande.
2. Svenska kraftnät skickar reservkraftverk till Ukraina
I mitten av juli beslutade regeringen att Svenska kraftnät (Svk) får överlåta reservkraftverk till Ukraina för att stötta landets energiförsörjning. Det handlar om 13 dieseldrivna reservkraftverk som skulle bytas ut 2024, enligt Svk:s underhållsplan.
Istället för att kasseras eller sparas i ett reservdelslager kan reservkraftverken nu skänkas till Ukraina och komma till nytta där.
– Kraftverken kommer exempelvis kunna försörja ett sjukhus med el eller användas i själva elsystemet för att bättre kunna hantera störningar, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
3. Svenskarna vill investera i solceller och batterilager
Utvecklingen på den svenska solcellsmarknaden har gått snabbt de senaste åren. Idag finns över en kvarts miljon solcellsanläggningar i landet. Och intresset är fortsatt stort bland de svenska hushållen visar Vattenfalls solindex 2024 som under försommaren samlat in svar från närmare 2 200 personer om deras inställning till solel.
Resultatet visar att drygt sex av tio svenskar kan tänka sig att installera solceller under det närmaste året. Men undersökningen visar även att intresset för hembatterier nu ökar. 48 procent kan tänka sig att investera i ett batteri till sina solceller (och Skatteverkets nya beslut kring det gröna avdraget lär väl knappast minska investeringslusten).
Ändå är kunskapen inte alltid så stor när det gäller förutsättningarna. Till exempel känner bara 12 procent till att man får göra ett skatteavdrag för den solel man säljer (60 öre/kWh).
Den främsta drivkraften för en solcellsinvestering är möjligheten att tjäna pengar (52 %), men en stor del (39 %) uppger även att de skulle känna sig stolta över att bidra till en bättre miljö och framtid.
4. Fem energiföretag bildar ny organisation för cybersäkerhet
Den 10 juli lanserade Vattenfall, Fortum, Eon, Uniper och Jämtkraft en svensk energi-CERT – det vill säga en samlande organisation för operativt cybersäkerhetsarbete. (CERT står för Computer Emergency Response Team.)
Syftet är att organisationen ska ge hot- och sårbarhetsinformation och bidra till en samlad lägesbild för energibranschen. Den ska också kunna ge stöd med incidenthantering och återställning.
Siktet är inställt på att skapa möjligheter för hela Sveriges energibransch. Ägandet placeras därför i en stiftelse för att undvika direkta beroenden till de fem grundande företagen. Under hösten kommer ”en driftig vd” att tillsättas. Liknande organisationer finns redan i Danmark och Norge. Läs mer här.
5. EU ger grönt ljus för bio-CCS-auktioner
Den 2 juli meddelade EU-kommissionen att man godkänt det svenska stödet för biogen koldioxidlagring (bio-CCS) – det vill säga infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor, med syfte att skapa negativa utsläpp.
Sverige har goda förutsättningar för bio-CCS, men fullskaliga bio-CCS-anläggningar kräver omfattande investeringar. Med statligt stöd ökar investeringsviljan och lösningarna kan komma fortare på plats.
Det är Energimyndigheten som tagit fram stödmodellen som bygger på en omvänd auktion: företag som kan erbjuda infångning och lagring med lägst behov av stöd per lagrad ton koldioxid vinner auktionen. Totalt handlar det om 36 miljarder kronor som ska fördelas mellan 2026 och 2046, där Energimyndigheten ska vara auktionsförrättare.
– Det här är ett stort steg framåt på vägen mot Sveriges klimatmål, nettonollutsläpp 2045. Sverige kan nu bygga anläggningar för att fånga in biogen koldioxid och det kommer att vara helt avgörande för att Sverige ska behålla den världsledande positionen att minska klimatutsläpp, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
6. Fortum säljer sin avfalls- och återvinningsdel för 800 miljoner euro
Under många år har Fortum erbjudit tjänster inom avfallshantering och återvinning, till exempel hållbara lösningar för farligt avfall, marksanering och askåtervinning. Verksamheterna finns i Finland, Sverige, Danmark och Norge och har cirka 900 medarbetare.
Men i mitten av juli meddelade bolaget att denna affärsdel, Recyling & Waste, nu ska säljas till investmentbolaget Summa Equity för 800 miljoner euro. Avyttringen är en del av Fortums strategiska översyn. Företagets strategiska fokus ska nu ligga på att leverera ren energi. Fortums huvudsakliga verksamhet består av koldioxidfri kraftproduktion, elförsäljning samt fjärrvärme och fjärrkyla.
– Denna avyttring ger oss möjlighet att lägga ytterligare fokus på vår kärnverksamhet inom ren kraftproduktion för att driva på elektrifieringen och bygga beredskap för framtida tillväxt, säger Markus Rauramo, vd och koncernchef för Fortum.
7. Ny utredning om el- och vätgasinfrastruktur i Norrland
Användningen av vätgas kommer att öka kraftigt framöver, vilket man bland annat kan se i de stora industrisatsningarna i Norrland, till exempel för att producera fossilfritt stål. Men hur ska vätgasinfrastrukturen byggas upp så att den blir optimalt synkroniserad med elsystemet?
Nu har regeringen gett Svenska kraftnät i uppdrag att lämna förslag till hur el- och vätgasinfrastruktur kan samplaneras för att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt möjliggöra den pågående nyindustrialiseringen i Norrbottens och Västerbottens län. Svk ska redovisa en plan för utbyggnad av el- och vätgasinfrastruktur på transmissionsnivå för perioden 2024–2033.
Eftersom Svenska kraftnät är ansvarigt för att planera, bygga och driva transmissionsnätet för el är det lämpligt att myndigheten också ansvarar för en parallell vätgasinfrastruktur i sin planering, skriver regeringen. Uppdraget ska redovisas i augusti 2025.
8. Stort internationellt intresse för Mälarenergis värmelager i Västerås
Under sommaren har uppvärmningen påbörjats i Mälarenergis stora energilager, beläget i Västerås och som vi rapporterat om tidigare. Det 300 000 kubikmeter stora bergrummet, som ursprungligen var ett beredskapslager för olja, har nu fyllts på med vatten.
Bergrummet består av tre stycken bergrum, så kallade skepp, som är utsprängda i berget, 180 meter långa och 25 meter höga. Nu ska vattnet värmas upp till 95 grader. Uppvärmningen sker stegvis i de tre delarna. Under juni påbörjades uppvärmningen i det första skeppet.
– Planen är att samtliga tre skepp värms upp under sommaren och tas i drift allt eftersom de är uppvärmda, säger Lisa Granström, strategichef inom värmeområdet på Mälarenergi.
Satsningen har också fått stor uppmärksamhet världen över. Totalt har det blivit 110 internationella artiklar fördelade på 38 länder, bland annat inslag i brittiska BBC och besök av nyhetsbyrån AFP
I bergrummet kommer Mälarenergi kunna lagra 13 GWh fjärrvärme, vilket möjliggör ökad elproduktion i Västerås, även när utetemperaturen är låg. Hösten/vintern 2024 ska energilagret var i full drift. Då planeras också för en invigning.
9. Låga elpriser under juli
Slutligen kan vi konstatera att elpriserna under juli landade på en låg nivå överlag. I elområde 1, 2 och 3 låg snittpriset under månaden på cirka 20,5 öre/kWh, medan det södra elprisområdet (Malmö) hade ett snittpris på drygt 43 öre/kWh.
Under samma månad 2023 låg elpriset i elområde 1, 2 och 3 på drygt 37 öre/kWh medan elområde 4 hade ett pris på knappt 42 öre.
De tre nordliga elprisorådena (1, 2 och 3) hade lägst elpriser i Europa under månaden, bortsett från Finland där priserna var snäppet lägre.
På elbörsen Nord Pools hemsida kan man grotta ner sig i statistiken.
Johan Wickström
