Elnätsbranschen är oerhört heterogen. Det finns knappast någon annan bransch som har så stor spridning när det gäller storlek, och det finns ingen regleringsmodell som passar alla, sa Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi, när han presenterade den nya rapporten om elnätsföretagens intäkter på ett webbseminarium som Energiforsk höll under onsdagen (28 aug).
Syftet har varit att göra en utvärdering av den nuvarande regleringsmodellen som funnits sedan 2011 – hur har den fungerat och vad behövs för att den ska ge incitament till de stora investeringar som krävs för att klara en fördubblad elanvändning?
– Det är viktigt att elnätsföretagen är lönsamma men det går att kombinera ökade investeringar i elnäten med en långsammare ökning av elnätsavgifterna, säger Lars Bergman som menade att den nuvarande modellen har ”anmärkningsvärda brister”, som bland annat har lett till återkommande rättsliga tvister.
Ny värdering av kapitalbasen
Elnätsföretagens intäktsramar beslutas vart fjärde år av Energimarknadsinspektionen (Ei), vilket styr hur höga intäkterna (och indirekt elnätsavgifterna) maximalt kan bli. Intäktsramen bygger på de kostnader som företagen har och vilken avkastning på kapitalet som av myndigheten anses vara rimlig.
Den enskilt viktigaste faktorn i denna bedömning, enligt rapporten, är värdet av elnätsföretagens kapitalbas, det vill säga värdet av de fysiska anläggningar (elnät, nätstationer med mera) som företaget behöver för sin verksamhet.
Idag värderas anläggningarna utifrån sitt nuanskaffningsvärde som skrivs upp med byggkostnadsindex, som mäter kostnaden för bostadsbyggande. Utredningen föreslår istället att man ska utgå från anläggningarnas anskaffningsvärde uppskrivet med konsumentprisindex, vilket skulle ge en långsammare prisökningstakt.
– Ändrar man detta kommer elnätsföretagens lönsamhet kopplas mer mot att de nyinvesterar än mot hur deras gamla anläggningar värderas, säger Lars Bergman.
Utredningen vill också vidga definitionen av kapitalbasen så att även anläggningar som är under uppförande eller är färdiga men ännu inte i drift ska ingå, samtidigt som avskrivna anläggningar snabbare ska fasas ut ur kapitalbasen.
Långsiktig kalkylränta
En annan viktig punkt i förslaget är nivån på kalkylräntan, det vill säga vilken avkastning som är rimlig för elnätsföretagen. Här har Ei satt räntan så lågt att elnätsföretagen överklagat. Det har lett till återkommande rättsliga tvister där elnätsföretagen oftast har vunnit, vilket har lett till onödigt höga räntor och därmed högre avgifter för elnätskunderna, enligt rapporten.
I rapporten föreslår man istället att det införs en långsiktig kalkylränta som inte varierar lika mycket vart fjärde år. Metoden skulle bygga på det långsiktiga sambandet mellan realränta och BNP-tillväxt.
– Det skulle sänka risken för investerarna och därmed deras krav på en riskpremie, vilket öppnar för mer investeringar i elnätet, säger Lars Bergman.
Under presentationen fanns företrädare för Energiföretagen, Villaägarna och Ei på plats. Samtliga berömde rapporten, på olika sätt.
– Det här är en jätteintressant rapport med många bra förslag. Det är bra att man pekar på vikten av långsiktighet, till exempel när det gäller kalkylräntan, så att företagen lättare kan attrahera kapital till investeringar. Något annat som kan underlätta i det avseendet, och som också berörs i rapporten, är att plötsliga förändringar i regleringsmodellen bör undvikas, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät och regelverk på Energiföretagen.
Han kan också se fördelar med förslaget om att ändra sättet att värdera kapitalbasen:
– Vi har inget principiellt emot att ändra metoden. Det finns både för- och nackdelar med båda metoderna. Det viktiga är att det blir någon form av övergångslösning, vilket också framförs i rapporten, säger Tomas Malmström.
”Kommer väldigt lägligt”
På Ei har man precis påbörjat arbetet med att utveckla en ny regleringsmodell som ska gälla från och med 2028.
– Vi delar rapportens bedömning att det finns brister i dagens modell och att det finns ett stort behov av att utveckla metoden. Att värdera elnätsföretagens anläggningar utifrån anskaffningsvärdet är ett bra förslag. Det avspeglar företagens kostnader på ett tydligare sätt, säger Tommy Johansson, avdelningschef energisystem, på Ei, och fortsätter:
– Den här rapporten kommer väldigt lägligt. Vi är inne i ett skede där vi inhämtar synpunkter och inspiration. Vi erbjuder alla elnätsföretag att komma och träffa oss i oktober.
Rapporten Reformerad intäktsreglering kan laddas ner på energiforsk.se.
Johan Wickström
